dividuella lif, öppnade Österrike ett omätligt svalg midt i det civiliserade Euröpå, förstörde de skyddsvärn som voro uppkastade mot barbariska horder, och -gaf dödshvgget åt den moderna tivilisationen. Och hvilken lön har Österrike skördat för sitt ohyggliga brott? Sällheten att sjelf blifva Rysslands vasallstat. Det Habsburgska huset är det politiska Europas nattsida, dess onda princip, dess galenskap. Det har kastat fiendskap, upplösning och död midt ibland kristna folk, för att göra dem till sitt rof. På ena sidan utsträckande handen till :påfven, på den andra till czarem har det sträfvat och sträfvar ännuatt under den dubbla bördan af lögnen och den. råa styrkan qväfva allt hvad menskligt samvete heter. I1eke grundadt på några med tingens natur förenliga intressen, utan annan anledning till tillvaro än en familjs och några få fala embetsmäns egoism, sätter det sin välfärd i ett organiseradt system af mord och i sina truppers disciplinerade barbari. Det är tid att menskligheten får hämnd för alt! denna styggelse. Det är tid för folken, som genom det fysiska och andliga tyranniets konster blifvit släpade in på egoismens trånga bana och åter träda ut på frihetens och -associationens rymliga fält. Ej heller är företaget för stort för dem som hafva lust att försöka det. Lögaen och ondskan bära inom sig fröet till sin egen undergång — endast det sanna och det goda äro progressiva. Nationernas protester emot Österrikes förtryck hafva redan trängt djupt ned i armåens leder. . Under chefer; som hvarken känna Gud eller fädernesland, kläppa myriader bröders hjertan, som längta att strida med oss. Just i verktygen för sitt försvar, skall Österrike finna redskaper för sin undergång. Italienare! Ungerns öde är fast förbundet med edert eget lands. Förenadt med eder i striden, skola vi fortfara att vara förenade efter segren ; tillsammans under de förlossade folkens lofsånger upprättande ett ärorikt tempel åt våra martyrer på Habsburgska husets ruiner. Lyckliga skola vi skatta oss, om vi genom Försynens nåd, blifva de första att begynnaden europeiska frihetens strid emot despotismen. När befrielsens timma kommer — och :komma-.skall den för oss förr eller senare, komme hvad som helst och -eho än må hålla tillbaka — skola, vid minnet af fordna misstag, Milano och Pest röra stormklockan på en gång, liksom städer i samma rike. : I våra gamla konstitutioner står skrifven rätten till resning och: försvar mot maktens godtyckligheter. Denna grundsats skall rädda Ungern, om vi ej förgäta den.. Eder, italienare, blef det förnekadt af -de två makter. som sämmansvurit sig till eder undergång — påfvemakten och kejsaredömet — att inskrifvs denna rätt i eder nations urkunder. Men de kunde icke utplåna den ur edra hjertati; och nu i dag är hela nationens lif, från. ena ändan af halfön till den andra, samladt i denna enda punkt. För oss, likasom för eder, blir enda möjliga följden af en sådan rätt, efter seklers erfarenhet, republiken. Och i detta namn skola vi segra. Vi skola segra, emelan vi skola blifva förbundna, emedan vi strida med folket och för folket, och icke till fördel för enskilda kaster eller regeringar, som stå i förbund med kejsaren, påfven eller czaen. Vi skola segra, emedan vi med sann rihet till vårt fältrop och icke räknande på le usla ränkerna ef en diplomati, som hundrade gånger förrådt oss och icke eger hvarken lif eller mening inför det framtida Europa, skola hafva på vår sida alla de folk, som fordra ett fädernesland, alla frie män öfverallt i den civiliserade verlden, som hafva den vilja och det mod: en rättvis sak ingifver. Och för det sista skola vi segra, emedan våra grundsatser icke skola blifva våldets och iendtlighetens, mot dessa heliga och okränkbara elementer, i hvitka sanningen har sin rot och sitt lif-— utan grundsatsen af utvecklingen och den gradvisa föreningen af enskildas likasom samhällens förmåga, tendenser och naturliga verksamhet — grundsatserna af allmän uppfostran: och af nationernas eniga medverkan till det herrliga verket af deras gemensamma fullkomning. Ludvig Kossuth. RAD 8 a Ä NN 6 SER LF MEON Iole