Aftonbladet – 12 januari 1852, sida 2

så i som utom tjensten, och vi meddela derföre en dylik redogörelse. Till en början torde det dock vara nödvändigt att erinra om hvad som passerat i detta mål innan det kom till sista instansen. Uti en till regementets chef, öfverste v. Heideman öfverlemnåd; till Kongl: Maj:t ställd afskedsansökning hade kapten Belfrage anfört: Ått .ehuru kaptenen då ännu egde samma helsa och vigör, som tillåtit honom att uti nära 37 år, hvaraf 22 år säsom kompanichef, redligen och som det anstode en svensk krigsman, efter yttersta förmåga sökt fullgöra sina tjensteäligganden mot en älskad konung och kärt fädernesland, Satt kaptenen äfven Önskat att längre Gvarstä ikrigstjensten, kaptenen likväl af förekomne skäl och med bibe hällande at den sjelfständighet, som alltid varit förenad inom hans person, ansäge sig ej böra qvarstå vid regementet och derföre i underdänighet anhöll om nädigt afsked från sin dervid innehafvande kaptensoch kompanichefsbeställning med rätt till pension utur armåens pensionskassa.s Då denna ansökning från regementets chef inkom till militärdistriktets generalbefälhafvare grefve Löwenhjelm, återsände han ansökningen till regementschefen, under förklarande af sitt ogillande deröfver att hän insändt samma ansökning, som skulle vara stridande emot faststäldt formulär, hvarjemte gref-1 ve Löwenhjelm förständigade regementschefen att pröfva och bestraffa kapten Belirages indisciplinära förhållande. Regementschefen anbefallde då Belfrage att ingifva en ny afskedsansökning, deruti alla motiver för afskedstägandet vore: uteslutne, men ansåg Belfrage icke vara straffbar och förklarade sig således urståndsatt att bestämma graden af den anbefallda bestraffningen samt begärde bestämd föreskrift. angående denna bestraffning. Härefter anbefallde grefve Löwenhjelm, under åberopande af 13 kap. 149 i 1819 års tjenstgörings-reglemente samt 2 kap. 18 S krigsartiklarne och 13-:kap. 150 lI:sta till och med 5:te mom. i tjenstgöringsreglementet, regementschefen att ålägga kapten Belfrage åtta dygns arrest i första graden med tillstånd att emottaga besök, behålla sidogeväret och förrätta sin tjenst; till hvilken bestraffning B. ansågs förfallen, dels för det han uti den underd. afskedsansökningen inblandat hvad -dertill ej hörde, dels för det han derutinnan nyttjat ett skrifsätt, som tydligen ådagalade en indisciplinär obelåtenhet, hvars uttryck, om han dertill ansett sig ega skäl, borde hafva egt rum i laga klagan, men lej i ansökningen uttryckas, dels ock för det han, emot bättre vetande och oaktadt sin regementschefs uppmaning, vidblifvit sin föresats att icke omskrifva ansökningen. Regementschefen ålade B. den föreskrifna afresten, efter hvars undergående han hos krigshofrätten anförde klagan öfver bestraffningen och yrkade, att grefve Löwenhjelm, som skulle hafva saknat laga anledning att ålägga denna bestraffning, måtte dömas tjensten förlustig eller till högsta grad afsuspension: a Krigshofrättensutslag innehåller: att emedan, emot hvad herr Grefve Löwenhjelm, såsom skäl för den Capitainen Belfrage, på sätt förut nämdt är, älagde och af Capitainen undergångna bestraffning, åberopat, förekomme; att de för uppställTning af officerares afskedsansökningar gällande föreIskrifter i Kongl. Brefvet den 17 Juni 1817 och 3 Cap. 514-18 mom. i första delen af tjenstgörings-reglementet, jemfördt med de genom Genera-lordres den 6 September 1842 till ledning vid uppsättande af underdäniga ansökningar af ifrågavarande beskaffenhet anbefallde formulärer, icke innehöllo förbud för afIskedsökande att uti ansökningen andraga hvad de för vinnande af nådigt bifall ansäge nödigt, utan dessa föreskrifter tillkommit allenast såsom ledning i .lafseende ä former för ansökningen, samt innehållet af Capitainen Belfrages ifrägavarande afskedsansökning icke finge anses förutsätta sammanhang med förhällanden; de der uti ansökningen icke:blifvit utI tryckligen. omförmälde, eller kunde, på sätt herr Grefve Löwenhjelm förmenat, emot Capitainen Belfrages bestridande och den förklaring han gifvit ät de deruti nyttjade uttryck, antagas utmärka hägon emot disciplinen stridande obelätehhet, samt, i allt fall och om afskedsansökningen äfven befunnits til formen icke öfverensstämmande med författningarnes förseskrifter, sådant icke bordt lagliven förspletrJöl . viuare Derorara; och 1 fråga om den Capitainen Belfrage till last lagda underlätenhet att hörsamma Regements-chefens framställning om uteslutande af de i ansökningen intagne bevekelsegrunder, det vore genom de frän Öfversten von Heideman till hr Grefve Löwenhjelm aflätne, ämnet rörande skrifvelser ädagalagdt, hvad äfven Öfversten von Heideman särskildt inför Krigs-hofrätten skriftligen upplyst, att Öfversten, som icke funnit Capitainen Belfrages afskeds-ansökning till sitt innehäll Jagstridig, utan endast ansett de deruti befintliga motiver öfverflödige, icke annorlunda sökt föranleda. ansökningens omskrifvande, än fatt han derom till Capitainen framställt önskan, hvilket, ehvad det mä anses hafva tillhört tjensteri eller ej, mäste betraktas säsom tillkommet i förtroende och säledes liggande utom gränsorna för krigslydnadens kraf, funne Krigs-hofrätten att Capitainen Belfrage hvarken genom afskedsansökningens uppställning öfverträdt nägon föreskrift eller, genom sin underlätenhet att fästa afseende ä Regements-chefens framställning förande förändring af ansökningens innehäll, ädragit sig ansvar, samt säledes ej eller gjort sig till den honom derföre af hr Grefve Löwenhjelm älagda extrajudiciela bestraffning förfallen; hvadan och då hr Grefven sälunda utan laga skäl lätit afstraffa underhafvande, Krigs-hofrätten, i förmägu af 2 Cap. 30 Krigs-artiklårne ogh Cireulairet den 26 Nov. 1812 dömde hr Grefven att varda suspenderad i två månader frän sitt embete säsom General befälhafvare i-3:dje militair districlet med åtföljande lön, hvilken sednare . komme att Wadstena Krigsmanshus-cassa tillfalla. Emotdetta beslut anförde grefve Löwenhjelm ROTE besvär, äfvensom kapten B.,! hvilken tillika klagade deröfver, attt krigshof-. rätten dels ej bifallit hans yrkande om ansvar KNEKT SSE SE SIENNA EN ERE LAK pr ATI ESD IE EN om för att upptäcka hvem som skänkte honom dessa hedersbetygelser. Hane Hin wi itbelt me mm am må RTL RR