Aftonbladet – 10 januari 1852, sida 2

niseradt af kejsaren, detvill säga, en vis och väl reg. lerad frihet, en stark och af alla respekterad makt. Mätte er vishet och er patriotism fi na ädla tanke. Aterskänk ät detta land, ; så fullt af lif och framtid, de största af alla välgernin gar, ordning, förtroende, stabilitet. Undertryck med energi anarkien och upprorsandan. På detta sätt skall nichafva frälsat Frankrike, skyddat hela Europa från en omätlig fara, och till glansen af ert namn lagt en ny och oförgänglig ära., Härpå svarade Louis Napoleon: Mina herrar! Frankrike har besvarat den appell jag gjort till det. Det har förstätt att jag afvikit från lagligheten endast för att återgå till rätten. Mer än sju millioner röster hafva frikänt mig genom att rättfärdiga en handling, som icke hade nägot annat ändamäl, än att bespara Frankrike och Europa mähända åratal af skakningar och olyckör. å Jag tackar er för det j hafven officielt bekräftat till. hvilken grad denna manifestation var nationel och frivillig. Öm jag lyckönskar mig till detta omätliga bifåll, är det icke af stolthet, utan emedan. den ger mig kraft att tala och att handla sä, som det anstär chefen för eå stor nation sådan som vär. : Jag fattar hela storheten af min nya sändning, och jag låter icke dära mig i afseende på dess svärigheter. Men med ett rättskaffens hjerta, och med biständ afalla välsinnade män, hvilka, såsom ni, skola upplysa mig med sitt ljus och understödja mig med sin patriotism, med vär tappra armåes bepröfvade hängifvenhet, slutligen med detta beskydd, hvarom jag i morgon skall högtidligen anropa himmelen, hoppas jag blifva värdig det förtroende, som folket fortfarande sätter till mig. Jag hoppas trygga Frankrikes öden, i det jag grundlägger institutioner, som på samma gång motsvara: nationens demokratiska instinkter och den allmänt uttryckta önskan, att hädanefter erhålla en stark -och respekterad regering. I sjelfva verket, att tillfredsställa ögonblickets fordringar genom skapandet af ett. system, som äterställer makten, utan: att. såra -jemlikheten, utan att tillsluta nägon utväg till förbättring, det äratt lägga den sanna grunden till den enda byggnad, som är i ständ att framdeles uppbära en vis och välgörande frihet., . Rop af: Lefve Napoleon! KLefve presidenten! mottogo :detta. tal... Presidenten: inlät. sig i samtal med flera af kommissionens: medlemmar och omkring 20 minuter förflöto innan diplomatiska kåren erhöll företräde. Denna kår anfördes af påfliga nuntien, men intet tal hölls. Derefter mottogos erkebiskopen, metropolitan-kapitlet och presterskapet 1 Paris. Erkebiskopen helsade Louis Napoleen med: dessa ord: Herr president! 5, fäjnnd Vi komma för att frambära våra. väloch lyckönskningar: Hvad. vi. gä att-göra imorgon, det skola vi göra alla dagar under det är som nu ingår. Vi skola: innerligt bedja Gud för framgången af den höga sändningen, som blifvit eder anförtrodd, . för: republikens lugn och lycka, för enighet och samdrägt mellan alla. medborgare; Men slutligen, på det de alla må blifva goda medborgare, skola vi bedja Gud att göra dem till goda; christne. : Presidenten. tackade erkebiskopen för det han velat under det gudomliga beskyddet sätta de handliagar, hvartill han föranledts af samma känsla som dikterat dessa ord: -Måtte de gode lugna sig och de elake darray. Seniorn bland Paris presterskap, kyrkoherden i S:t Nicolas, åttatiosju år gammal, närmade sig, säger Constitutionnel, lifligt presidenten och yttrade till honom: Jag är lycklig, monseigneur, att kunna säga til er med profeten; Guds verk måste lyckasn. Påföljande dag, nyårsdagen, försiggick, i enlighet med det fastställda. ceremonielet, afsjungandet af Te deum i Notre-Dame och mottagningarne på Tuilerierna, dervid inga tal vexlades. Patrie redogör i de minsta detaljer för de storartade och praktfalla arrangementerna, tåget till. Notre-Dame, presidentens mottagande der, samt ceremoniens firande. Ofantliga truppmassor uppfyllde hela den väg presidenten hade att passera, På platsen utanför Notre-Dame voro anbragte de praktfullaste dekorationer, bland hvilka man märkte master med trefärgade bangr, draperier med Louis Napoleons namnchiffer i gyldene eklöfskransar, en stor fana med talet 7,500,000; likaledes i guld. I afseende på anordningarne å kathedralens yttre fagad, anmärkte man, att på det s. k. konungarnes galleri hade de 28 Judakonuagarne, som der fordom varit placerade, blifvit återställde, enligt planen för byggnadens slutliga restaurerande, dock för tillfället endast målade på tyg af Sechan. Ofvanföre konungarnes galleri, uti de tvenne tornens stora öppningar, voro anbragte fyra taflor, föreställande Carl den store, Ludvig den Ihelige, Ludvig XIV och Napoleon. Presidenten åkte i en elegant karross, draIgen af tvenne hästar, och hade vid sinsida I krigsministern, general de S:t-Arnaud. -Kuskar och betjening buro husets stora livre, Isom är grönt med breda guldgaloner; den Irunda engelska hatten var ersatt af den lysande franska trekantigav. En skarp köld och tjock dimma störde icke, Isäger xPatrie,, den allmänna glädjen och enIthusiasmen. ) Presidenten mottogs i portalen af erkebiIskopen och presterskapet, samt intog: den för honom bestämda plats, hafvande på sin ena Isida. krigsministern, på den andra pariserarmeens chef. S Ed I Ceremonien räckte en timma. MusikstyeIkena, -bland hvilka man märkte den marsch, Iden hymn och det Te deum, som komponerades af Lesueux för kejsarens kröning, utfördes af trehundra sångare och tvåhundra musici, under Girardsledning. Erkebiskopen afIslöt Te deum med uttalande af välsignelsen Iöfver . presidenten med följande ord: Domine salvum fac presidem nostrum Napoleonem. Patrie afslutar sin pompösa. beskrifning på Ihögtidligheterna med dessa ord: Cesar sofver ärofullt i-grafvens lugn under binvalidernas döme, men Augustus har i sin jhand fattat rTegeringetömmarna i Kratikrike