Aftonbladet – 10 januari 1852, sida 1

g; i A. Comstedts, N:o 67 Regeringsgatan; i.A. M.. ANNONSER emottagas ä Aftonblads-kontoret vid: uanständigheten, fordra att undvika ett ämne vars vidrörande plägsr framkalla rodnaden p oskuldens kinder. Ett i någon mån likartadt förhållande synes: nom den politiska diskussionen ega rum i af-seende på ehandlinget af vissa ämnen. Till sådana mera ömtåliga frågor, hvilka man åtminstone icke onödigtvis och utan tvingande anledning plägar upptaga -till behandling, höra bland annat de, som röra för att så säga frigetens födelse inom det politiska samhället och de smärtor, som dermed äro förenarse, när den endast kan ske genom den slags. våldsamma operation, som man kallar uppror och folkresning — rebellion och insurrektion. Vi: hade icke tänkt att nu behöfva upptaga: detta ärnne till behandling, då hvarken våra nre för hållanden. gudilof eller de yttre verldshändel;serna för närvarande dertill gifva någon: egentlj g anledning. Men Svenska Tidningen: vill så hafva det. Vår värda kollega har uti; gärdas sens. nummer emot uss kastat en hane ske, hvilken vi icke kunna undvika att utspaga, utan att beskyllas för att fegt fly up dan en diskussion, hvarigenom man synbarsigen ror sig kunna bringa oss i förlägenhet., Måhända skall man för sent inse, att man bedragit sig i denna förhoppning. . i Efter att uti gårdagsbladet hafva. i korthet omförmält den artikel, hvaruti si för en:vecka sedan, uttalade vår uppfattnimg ur moralisk synpunkt af Ludvig Napole ons sstatsstreck, samt derjemte : bifogat någr a gycklande ora om det förmenta förhålla sdet emellan den gamla och den nya redak tionen af Aftofibladet, utbrister Svenska Ti dningen: z Under vär korta publieis tiska bana hafva viredan med allvar uppträdt emot. Jöftesbrott ä konungamaktens sida, och vi hafva s .Jedes icke: svärt att underskrifva Aftonbladets dom . häröfver; men, skall denna tidning också underskri ya vär, då vi önska se samma skarpa dom afkw nad äfven öfver de politiska menedare, som uppw sla folken mot furstarne och tillställa, också de, sta! shvälfningar? Eller skola furstar och män. ur hoven mätas med ett-helt annat mått, då det politiska bs ottet är enahanda? Finnes fördömelsen blott För de. förresstatsstreck, men medborgarekronormw, och lofsängerna för de senares uppror? Vi älska ? vald och se-ogerna den politiska rättvisan vara hal ., . SN Vi inskränka oss för ögonblicket till anförand e af detta stycke. Vi vilja taga. den förså? ran, som den sista meningen uttrycker, 7 ;r uppriktig; men anse oss tillika å vår sida äga åtminstone lika rättmätiga åk som ISvenska Tidningen på förtroende, då äfven vi förklara att vi älska oväld och ogerna se rättI visan — den politiska likasom all annan — halta. Till bevis derpå vilja vi besvara de till oss ställda frågorna utan all förbehållsamhet och med vida mera öppenhet, än som blifvit ådagalagd vid deras framställande. Det är icke vår skuld, utan sjelfva utmaningens, om. vi härvid icke kunna undgå att vidröra en eller annan ömtåligare sträng. Men vi tala icke till barn, som kunde anses behöfva invaggas med sagor; och vi äro öfvertygade, att våra läsare älska att framför allt höra sanningens språk, likasom äfven vi älska att endast föra dess talan. Innan vi skrida till besvarande af de till oss ställda frågorna, måste vi likväl först fåsta våra läsares uppmärksamhet på det lilla försåt, som ligger i dessa frågor, sålänge det icke är närmare angifvet, hvad som här förstås -.med de omhandlade politiska menedarne, som uppvigla folken mot -furstarne och tillställa statshvälfningar. -Vimena alldeles icke, att det vore nödigt-att här-erfara några namn eller exempel: Men vi förmoda, att sjelfva. Svenska Tidningen skall erkänna nödvändig-heten att skilja emellan åtmiristone tvenne o-lika klasser af de så kallade männen ur ho-pen, som tillställa -statshvälfningar: Att göra denna skilnad, är detsamma som att besvara de förment spetsiga frågorna, Vi skola göra det i några få ord: ; Få Om i ett lagbundet och fritt samhälle: persöner sammangadda sig eller den ene tippmanar den andre att med våld sätta sig emot den lagliga öfverhetens lagliga anerdyingar, vare sig i ändamål att omstörta . statens författning eller af annan orsak, så är detta uppror emot samhällsordningen, och7 det lärer icke falla någon förnuftig menniska. in att tro, det vi skulle vara benägne att tiga ett sådant uppror i försvar eller. att ens bedöma det-samma mildare än Svenska Tidningen torde vara benägen att göra. : Ae Har således Svenska Tidningen endkst. menat detta slag af uppviglare och tillställare afi statshvälfningar, så äro vi följaktligen. full-komligt ense; . Vi underskrifva i detta falli utan förbehåll vår kollegas dom, och vi utsträcka den med lika afsky till alla slag af dylika upprorsstiftare, de må nu vara monarkister eller republikaner, legitimister eller kommunister, carlister, migueliter, rugistenburgare eller rätt och slätt simpla lferdalingar eller öländningar. . Men om under en despots förtryck folket är beröfvadt sina heligaste oförytterliga rättioNN loch väckte med si a JL Br ERS na klump!