Aftonbladet – 31 december 1852, sida 2

alagt mycket nit för värfvandet af ja-röstersp I den 20 och 21 Dec. Sedan man i Elysge h: u anser sig temligen säker om resultatet, tsprides, att man der är mycket missnöjd, ed dessa demonstrationer för en sak, somla cke behöfde någons understöd för att blifva jfö segrande., vi Moniteur Parisiens meddelar en berättelse m en uppvaktning som en deputation af D ariser-industriidkare gjort Louis Napoleon. s faxime Gaussen, shawifabrikant och medlem n f den internationella juryn i London, höll vid etta tillfälle följande tal: Prins, — vi skatta oss lyckliga att hafva sett förverkligade de minnesvärda ord, som ni nyligen till oss uttalade. Ni har tryggat Frankrikes framtid. Vi komma för att i en betydlig del af Pariserindufnons namn derför betyga er vär djupa tacksamet. Ni har ätergifvit oss förtroendet! Vi hafva er att tacka för den ordning och det arhete, som utgöra statens kraft och rikedom. Vi äro komne, prins, för att säga eder att vi hysa det fullkomligaste förtroende för eder höga vishet och er upplysta omsorg för den franska industriens sanna intressen. Härpå svarade Louis Napoleon: Det är med serdeles förnöjelse jag ser, det en tor del af Pariser-industrien sympatiserar med de bolitiska ätgärder, hvilka landets väl gjort nödvänliga. ag hoppas, att arbetet i edra verkstäder icke olifvit för länge afbrutet, och att edra arbetare icke tagit någon del i de förefallna oroligheterna. Sägen dem, att det är min uppriktiga önskan att förbättra deras ställning, och att befordra vär sköna industris största möjliga utveckling. Ryktesvis förmäles, att en allmän amnesti förestår efter voteringen. Denna åtgärd, förestafvad af en god taktik, påkallas äfven ganska mycket för att vederlägga åtskilliga dystra rykten, som äro i omlopp, och enligt hvilka de representanter, som qvarhällits på S:t Pelagie, äro hemfallna till deportation.— Dessa rykten synas visserligen absurda, då bland ifrågavarande fångar finnas män sådana som en Rixio, ifrig republikan af den Cavaignacska nyansen, men ingalunda någon konspi-: ratör, och en Duvergier de Hauranne, hvilken. om än i stor onåd hos Elyste för det han, sedan exekutiva makten befordrat hans val till representant, oafbrutet iakttagit en mot regeringen fiendtlig hållning och till och med påstås, ehuru detta låter mindre troligt, hafva sökt bidraga till väckandet af det borgerliga kriget i sitt departement, dock är en man. som njuter allmän aktning; men allt detta oaktadt hafva dylika historier varit så allmänt spridda, att de torde fordra en vederläggning. Af nationalförsamlingens sessionssal återstår för närvarande icke mer än väggar och tak. Hela dess inredning såsom sessionslokal har blifvit undanröjd. Trycktvånget sträcker sig äfven till Algerien och frodas der lika väl som i moderlandet. Så omtalas, att tidningen Atlass tryckeri blifvit militäriskt besatt och tidningen suspenderad, som man förmodar, emedan den infört en protest mot de embetsmän, som gifvit sitt bifall till åtgärderna af den 2 Dec. Medan Pariser-pressen fortfarande måste vara stum i de stora frågorna, börjar man dock nu tillåta tidningarne att gnabIbas litet smått sins emellan uti småsaker. Sålunda polemisera Moniteur Parisien och hUniverso om den position Montalembert intagit, samt Pays. och Gazette de France om en förbindelse, som grefven af Chambord nyligen skulle hafva knutit med en socialist. Vi hafva redan omnämnt den totala förändring, som efter December-händelserna inträdt i la Presses politik, och hvilken förmått flera af dess utmärktaste medarbetare att lemna reIdaktionen. Man tror sig nu hafva upptäckt orsaken härtill. Ett rykte går nemligen, att Girardins aktier i bladet, förmodligen genom någon mellanhand, öfvergått till tvenne af Ellysces intimaste vänner. ) Pariseroch Brisseler-tidningar berätta nu sammanstiämmande, men utan alla detaljer, latt general Cavaignac blifvit försatt i frihet och Iden 9 på aftonen ankommit till Paris. t En gammal soldat af kejserliga gardet. hvilken Napoleon genom sitt testamente gjor! tlodödlig, har i dessa dagar aflidit i Rainey. -Cantillon var 1815 anklagad att med en pisto hafva skjutit på hertigen af Wellington. Så: som en ersättning för denna orättvisa anklagelse skänkte kejsaren honom 10,000 francs. Till de 20 telegraftrådar, som för närva rande sammanlöpa i inrikesministeren, ha Iman nu beslutat att lägga ytterligare en, hvil ken ej; såsom de öfriga, skall löpa i fria luf ten, utan nedläggas på en metres djup i jor den, vara finare än vanligt och omgifvas met ett guttapercha-öfverdrag. De sednaste underrättelserna rörande ställ ningen i departementerna förmäla: Att staden Barcelonnette, den sista ort i Basses Alpes, som af insurgenterna innehades, först natte lemellan den 13 och 14 dennes öfverlemnades ti a trupperna. Uppresningens hufvudmän flyktade mc Piemont. På flera orter hafva häktningarne varit så talrika att fängelserna äro alldeles öfverfulla. Så i Avig non, så i Nimes, frän hvilken sistnämnde stad ma sett sig nödsakad försända en afdelning fångar ti Alais. I Marseille har man ansett försigtigheten fordre att försända de vigtigaste fångarne till slottet If. Enligt bref från denna stad stå kanonerna ännu all jemnt uppställda på offentliga platser och truppern äro lägrade helt nära prefekturen; men nägra sym Itomer till oroligheter hafva alltsedan den 4 denne h licke försports. Äfven i departementerna handbafves censuren me I yttersta stränghet, och det gär så längt, att tidnir I garne förbjudits att ur Journal des Debats, aftryck -Iden enkla notisen om hr Thiers tvungna afresa. — tt I Toulouse har Gaszette de Languedoe, utkommit me stora blanka luckor, hvilka den till en del fyllt me poesier, sädana som fabeln om Vargen och Lammet T Men :vederbörande censor har sedermera icke helle (tillätit att detta sätt att fylla spalterna fått begagna -!Å andra sidan tycker censuren icke heller om, a te SS sssns——— NRA Fm 1 He RR Po RK RO PT me Pr PH håskulle icke varit tilllräckliga för att uppför