Aftonbladet – 27 december 1851, sida 2

Article Image
e strängaste mått och steg hafva vidtagits ll slugnets och ordningens, betryggande. er läröfver äro ministeriella rädplägningar hållna, fy varvid, som det försäkras, man beslutat att D sådant fall genast förkunna belägringstilldi tånd öfver Berlin och våra öfriga största stäm ler; såsom Breslau, Königsberg och Köln, vi åta borttaga alla enskilda personer tillhöriga de sevär och hålla den strängaste polisbevakG ing. Presidentens seger har beredt oss förH koning från detta nya ofog; ehuru jag kan q örsäkra er, att äfven om det rättvisa motJe ståndet haft framgång i Paris, så skulle lika g itet i Berlin, som någonstädes i det öfriga d Tyskland, något uppror utbrustit, emedan sälant, under sakernas nuvarande ställning, är ti ika omöjligt som otänkbart. p so a ; UTRIKES. MN Med södra posterna, som i går och i dag, mnkommo, erhöllo vi tidningar från Hamburg! ,, Berlin, Köln och Stettin af den 20, Brissel len 19 och Paris den 18-dennes. o Dagens sent ankomna post innehöll ingen-g ing som fordrar snart meddelande. h FRANKRIKE. Louis Napoleon lemnar fortfarande de otve: tydigaste bevis på hvar det är han hoppas vinna stöd för sina planer och afsigter. Det ir armåen, som vid alla tillfällen smickras och omhuldas. På alla, från generalen till solda-! ten, slösas smicker och ynnestbevis. En stor lel af regeringsåtgärderna utgöra anordningar. i denna syftning, och vi hafva i dag åter att inregistrera ett ganska betydligt antal sådana. Hdederslegionskorset spelar vid allt detta den mest betydande rollen. nyo hafva trenne seneraler, Levasseur, Parchappe, och MarcyVonge blifvit utnämnde till storofficerare; geaeral Marulaz och sex öfverstar till kommenlörer; 14 stabsoch högre officerare till officerare, och 73 ur de lägre graderna till ridlare af denna orden. Slutligen hafva till riddare blifvit utnämnde 9 soldater, hvilka utmärkt sig under de sednaste oroligheterna, i departementet Niövre. — Dessutom har pre4 j sidenten med egen hand öäfvorlomnat riddarekorset ät 16, på hospitalerna i Paris liggande, i Decemberstriden sårade soldater. Men äfven andra förmåner af mera reelt! värde vidtagas till soldateskens förmån för att vinna dess bevågenhet. På Justiteministerns andragande, och under åberopande af ett i budskapet af den 12 November gifvet löfte, anordnas en summa af 2,700,000 fr. att användas till understöd åt ålderstigna soldater! från republikens och kejsaredömets tider, samt atlofvas, att ett sådant understöd äfven för! framtiden skall komma dem tillgodo. Sum-! man fördelas mellan 11,000 af den stora arncåens soldater i förhållande till deras behof if understöd, med ett minimum af 200 och stt maximum af 325 francs, hvarvid dock unlantag göres för dem, som uppnått 80 år, varit 21 år i tjenst och blifvit 6 gånger på slagfältet sårade, hvilka kunna erhålla ett större belopp. Näst armeens understöd synes Lonis Napoleon hufvudsakligen räkna på det katolska xlereciets medverkan, som han sträfvar att vinna genom flerfaldiga koncessioner. Läsaren känner redan, att Pantheon, för fjerde gången förvandladt, nu åter, ifrån att vara den franska ärans minnesvård, blifvit kyrka. Ett dekret, ofelbart af samma syftning, anbefaller myndigheterna att vaka öfver söndagens heiighållande, och ehuru regeringen ännu i frågor vaf denna art ej vill utöfva något tvång på .medborgarnes fria vilja i sina enskilda förevag, anbefalles dock embetsmännen att förhindra allt arbete för statens och kammarens räkning på sönoch högtidsdagar, emedan söndagens lugn utgör en af de väsendtligaste grundpelarne för ett lands sedlighet, kraft och latröst, och detta lugn är, om äfven endast från materiel synpunkt betraktadt, nödvänI digt för de arbetande klassernas välbefinnande och deras andeliga utveckling; ty om mensniskan oafbrutet arbetar och ej egnar någon dag åt uppfyllandet af sina pligter och sitt sfortskridande i bildning, hemfaller hon förr veller sednare åt materialismen, och hennes skänsla för eget värde lider, på samma gång ssom de fysiska krafternas. — Bemödanderna synas äfven bära frukt. Redan har, som bekant är, Montalembert obetingadt lemnat sitt understöd, och i dessa dagar innehåller UniI versa ett cirkulär från erkebiskopen af Chartres till presterskapet i hans stift, hvarihan på det enträgnaste uppmanar det att rösta för presidenten. För öfrigt tillitas flitigt och kraftfullt trycktvång och proskription, för att qväfva hvarje yttring af missnöje och aflägsna alla misshagliga personer. Genom ett den 17 dennes i Moniteuren infördt cirkulär till prefekterna anbefallas de att strängt handhafva proskriptionsdekretet och vidtaga de mest genomgripande åtgärder. nVi måstes, heter det deri, still hvad pris som helst befria hufvudstaden sfrån alla orena och farliga elementer. Vi måste från Paris och, om så behötves, från .Frankrike aflägsna alla ledare, som förföra svaga menniskör och utbreda revolutionen. Såsom exempel på det rådande trycktvånget kan anföras, att Sigcle den 15 dennes ånyo undertrycktes, som man tror derföre att den aftryckt ett par rader ur sUnivers,, som framställa händelserna i departementerna såsom mindre betydande. Likaså skall inrikesmini.Isterens censur hafva undertryckt en högst moderat artikel i Journal des Debatsx, i hvilker -Idenna tidning förklarade, det den visserliger r ville böja sig för det stränga system, hvars -lögonblickliga nödvändighet den ej ville be: t)strida, men likväl ej ville låta förmå sig til elett beröm der tadlet icke äfven var fritt. — rSiecle har likväl efter ett par dagar åter fåt tlutkomma.

27 december 1851, sida 2

Thumbnail