Aftonbladet – 11 december 1851, sida 1

L ERE EEK ENSE EE HETE AEA EA — Kongl. kungörelsen ang. stämplade pappersafgiften, l amt hvad vid kontrollen och uppbörden deraf bör! akttagas, utfärdad den 21 sistl. November, har nu i fattningssamlingen n:o 43 utkommit. Kongl. statskontorets kungörelse a vissa tilll! illiga förvaltande verk och inrättningar anvisadel: nkomsters utbytande mot statsanslag, omfattar fölande afgifter: 1) Fourage-passevolance-afgiften; 2) Tross-passevolance afgiften, samt 3) Militieboställskassan; 4) Wadstena krigsmanshuskassan; 5) Amiralitetskrigsmanshuskassan; 1 nusfonder.; 8) Skogsplanteringskassan; vidare 9) Strömsholms stuterimedel; 10) Flyinge stuterimedel; 11) Spinnhusmedlen; 12) Lappmarks ecklesiastikverks medel; 13) Upsala akademis medel; 14) Gerningsören; 15) Permissions och legopassafgilter. 5 (005 — Summarisk uppgift till svenska läkaresällskapets protokoll tisdagen den 9 December 1851, angäående sjukdomstillständet i hufvudstaden under sist förlutne vecka: i Sjukligheten ej ökad. Allmännaste sjukdomsfor-! ner: katarrher och lunginflammationer; dernäst: rheu natismer, diarrbeer, halsflusser och gastriska febrar; ). nindre allmänna: frossor och kikhosta; nägra fall af! wunsigtsros och bältros. På K. Seraphimerlasarettets medicinska afdelning: lunginflammationer, katurrher, rheumatismer, gastriska nervfebrar och mänga fall af fyllerigalenskap; på den chirurgiska afdelningen hafva under veckan 2 hundbitna personer och en kattbiten; sat sig, af hvilka den si mnde blifvit intagen. Sjukantalet för gärdagen var 285, nemligen 160 på medicinska och 125 på chirurgiska afdelniogen. På K. Garnisonssjukhuset: lunginflammationer, gastriska febrar, ett par hjernfebrar och nägra diarrheer. På allmänna Barnbördshuset: fera underlifsinflammationer På Pro Patria: friskt. På stora Barnhuset: nägra katarrher. Bland stadens fattiga och i fängelserna samma sjukdomsformer, som under förra veckan. (P. T.) EES Svea hofrätt hade i förliden vecka ett slutet plenum eller en s. k. konklav, för att ånyo diskutera den så länge ventilerade frågan om en ny arbetsordning för hofrättens tjenstemän. Den största svårigheten härvid består i bestämmandet af den princip, som skall stadgas i afseende på tjenstemännens förhållande till ledamöterne. Efter vår tanka bör detta blifva hufvudpunkten i den nya organisationen. Vi hysa nemligen den föreställning, att vilkoret för att inom hofrätten bilda dugliga tjenstemän och passande ämnen till ledamöter, är att tilldela de förre en så mycket som möjligt sjeljständig verksamhet. Såsom det nu är inrättadt, sakna de underordnade på den s.k. kanslisidan (notarier och kanslister) helt och hållet denna sjelfverksamhet. De hvarken föredraga eller döma i målen; de författa endast protokoll och expeditioner, hvilka mer eller mindre absolut bero af ledamöternas pjustering. Derigenom förvärfva de visserligen en viss skicklighet att efter någon häfdvunnen slentrian eller form sätta upp kommunikationer och utslag m. m. d.; men verklig insigt i rättegångssaker, förmåga och omdöme kunna de derigenom föga förvärfva. Och detta är dock hvad som måste förvärfvas om dessa tjenstemän någon gång skola avancera till ledamöter. Också har man redan, med en temligen oförklarlig inkonseqvens, på den s. k. kriminalsidan iakttagit en helt annan ordning. Fiskalerna äro der sjelfstindiga föredragande af målen. Der pröfvas deras duglighet, skarpsinne och arbetsförmåga, och inom den s. k. fiskalsexpeditionen finner man äfven, under närvarande förhållanden, den förnämsta plantskolan för blifvande assessorer. Hvad kan då skälet vara att man icke förfar efter enahanda metod på kanslisidan ? Der skulle likväl skickligheten kunna pröfvas ojemförligt mer; ty det är väl ändock insigterna i civilrättens och processmålens mångfaldiga utgreningar och den civila delen af lagskipningen, som konstituerar den utmärkte juristen och domaren. I den kriminella lagskipningen intager ransakningsdomaren den vigtigaste platsen, och lagtillämpningen fordrar med nuvarande lag ickc Jnägra större domareegenskaper. Hvarföre kunne då icke notarierna konstitueras till föredra Igande efter fördelning dem emellan, t. ex. a civila besvärsmaål celler s. k. skriftvexlingar: Huru mycket skulle icke detta verka till no Itariernes juridiska utbildning? Hvilken nytti skola blefve det icke för dem och tillika e! verklig pröfning af deras insigter och fallen het för domarekallet? Hvilken lättnad skull icke deraf uppstå föt hofrättens ledamöter -Ihvilka då kunde desto sorgfälligare egna si; låt utarbetandet af vädjade saker och till hof I rätten instämda mål? Och slutligen hur be tydligt skulle icke denna metod befordra skynd samhet i ärendernes behandling? Naturligtvi skulle hvarje föredragande notarie tillika an MW ll: rv ee I svara för protokoll och expedition i de mi han föredragit, hvilket derigenom för honor blefve både mindre besvärligt och innebure e säkrare kontroll, än för närvarande. Beträffande protokollen och domarna i d vädjade och instämda målen, så bestå de förr vanligen endast i anteckningar efter formulö och de sednare uppsättas redan nu till sin hufvudsakligaste delar af de föredragande 1e damöterna sjelfva. Dervid erfordrades såle des föga någon annan förändring än att f. de underordnade göromålen härvid, såsoi uppsättande af rubriker o. d., extra notaric antoges till biträde åt de nuvarande protc notarierna, hvilka framdeles kunde såsom ö verflödiga indragas. Öm deremot, såsom d berättas, den tilltänkta nya arbetsordninge Iskulle gå derpå ut. att vindelav vissa notari: