Aftonbladet – 9 december 1851, sida 1

Ungern och nedsatte sig i Klagenfurt, en lien stad i Kärnthen, och vi förmoda derföre utt läsaren med nije skall inhemta följande correspondensartikel från en uti Görgeys närvarande vistelseort bosatt person, till Weser feitunge. Nämnde skildring öfver den fordne imgerske fältherrens närvarande lefnadssätt yder som följer: vArthur Görgey, den fordne öfverkommendanten för ingerska armeen, bar sedan 2:ne år vistats här (i lagenfurt), utan att under denna tid någon föränlring ägt rum i hans lefnadssätt. Den man, som st kom sin monarks tbron och sedan revolutionsegeringen att darra, idkar nu, ensam och föga känd, siska och kemiska dilettantstadier. Stundom håller! van, för ett föga talrikt auditorium, föreläsningsr i! cemien. Hans vanliga så p är en epvgelsman,! illan lemnar hon öfrigt bar han icke troligt umgänge med nögon, och det enda hus, wvarest han, ehuru ytterst sällan, gör besök, är hos clädesfabrikören Murs familj, med hvilken ban gjort sekantskap ären 1840—1812 under sitt vistande i Prag, hvarest han, efter att hafva tagit afsked såsom sföcer vid palatinal-hussarregementet, äfven sysselsatte sig med studier i kemien. Under sednare tiden berättas det, att Görgey beslutat att anlägga en kemisk fabrik. I financielt hänseende lider han ingen brist; kan uppbär nemligen från vår regering en årlig lifstidspension af 3000 floriner C. M. och från ryska sidan har han i tvenne sändningar fått emottaga 60,000 silfverrubel, den första sändningen 20,000 rubel och den andra 40,000. Äfven förmodar man här, sedan nägra veckor, att han, i anledning af erhållet uppdrag af österrikiska regeringen, sysselsätter sig med författandet af ett krigshistoriskt verk rörande ungerska kriget, emedan han ofta emottager besök af kejserliga österrikiska officerare (hvaribland en major S.), hvilka särskildt för detta ändamål uppehälla sig här, och i hvilkas närvaro man hört honom under flera timmar oafbrutet diktera. — Hans hustru, som mäktigt inverkat på hans planer, bar förut varit guvernant i Prag; ban hade gift sig med benne i förargelsen deröfver, att han fått korgen af hennes matmor. Görgeys husliga lif är ytterst enkelt; hela hans tjenstepersonal bestär af en kökspiga, en amma och en dräng, till börden slovak, hvilken såsom bonved deltagiti ungerska kriget. Fans uppträdande här har väckt mera afsky än medlidande, ja, man berättar till och med, att ban trenne gånger varit blottställd för attentater mot sitt lif. Man ser honom ytterst sällan gåut, och endast med möda förmär hans hustru, under tärar och böner, öfvertala honom, att en gäng hvar fjerde eller femte vecka taga sig en kort promenad i fria luften. Betraktar man då den ännu så unga mannen (Görgey är född 1818) med de djupt insjunkna och stirrande ögonen, samt de bleka och infallna kinderna; huru han sakta framskrider i lutande ställning, klädd uti en blå öfverrock med händerna instuckna i bakfickorna; huru han undviker de mötandes bliekar och synes plägas af att befinna sig bland menniskor: sä får man af denna anblick det oafvisliga intrycket, att man har framför sig en olycklig som förtäres af samvetsqval och för hvilken lifvet blifvit en börda. Görgeys maka skänkte honom för nägon tid sedan en gosse, hans första barn; men äfven denna, eljest i familjelifvet välkomna händelse synes ej hafva kastat nägon glädjestråle uti hans dystra lif. Hvem skulle väli denne mumie igenkänna den firade bjelte, som för knappast trenne är sedan var Ungerns öfverfältherre och diktator, samt förfogade öfver 13 millioner menniskors öde ? Oaktadt den uppgift, ;jsom i denna korrespondens förekommer om penningesändningar frän Ryssland, icke är åtföljd af nägot bevis, hvilket ock i en sädar sak mäste vara svärt att prestera, samt en möjlighei således kan finnas, att uppgiften derom vore ogrundad, sä mäste det likväl förekomma enhvar päfallande, att Görgey ännu icke tilltrott sig anföra nå. gonting faktiskt tll vederläggning af den allmänna, och flerfaldiga gänger genom de tyska tidningarne offentligt och oförtäckt uttalade ötvertygelsen om hans förräderi, mer än den eländiga, haltande förklaring som han afgaf, nägon tid efter kapitulationen vid Vi lagos, och hvilken icke gendrifver nägot af de bevis som finnas för handen om hans ytterst tvetydiga för farande under hela den sista perioden af frihetskriget