Aftonbladet – 6 december 1851, sida 2

d såsom vårdslös gäldenär, och att det varve r att rädda honom från detta sednare och ila ån fortfarande utmätningar, som hr Hjertas!M ssör, enligt öfserenskommelse och på Lin-Ih shergs egen begiran, sökte eession på Lia-jd sberg för en fordran, som tillhörde kas-m ;ren sjelf, icke hr Hjerta, sedan hr bokhandlöj ren Iledbom nyss förut och i sammanhangjsc ermed, för att ej blottställa Lindeberg förjså örre chikaner, hade iklädt sig ansvaret för ett kv slag, hvars belopp slottskansliet redan hade jof ställt sig att utmäta. til Endast ett argt uppsåt att begagna van-d ällningen till förtal kan således för Linde-d: ergs obestånd skjuta skulden på hr Hjerta,let om väl, om han velat åtkomma teaterhuset, lti ade gjort något bud derpå vid auktio-ld en, hvilket dock icke var fallet. Alla dessalt: srhällanden äro nogsamt kända af LindebergsA alrika kreditorer. d en sven Om den förekommande fattigvården. tt utvidga stadens arbetsinrättning, jemte erarenheten om nödvändigheten af en sådan åtärd, har föranledt oss att söka i ctt samnanhang betrakta de till denna fråga hörande mnen. Fattigvården, sådan den til sednaste tidl. rarit ordnad, har endast gått ut på att hjelpalt le rätt usla och eländiga. Så länge en person; innu egt något bohagsting qvar eller blott bi-l, yehållit ett någorlunda hyggligt yttre, har den ; unsetts cj kunna erhålla fattigunderstöd. Först, ned det fullkomligt utblottade tillståndet och li med de smutsigaste trasor har en arm stackare blifvit föremål för barmhertigheten. Följden häraf har blifvit, hvad som lätt kunnat, förutses, att mången, som genom en liten il, id erhållen hjelp kunnat räddas, har ohulpenl, fallit ned i ett elände, hvarifrån fattigvårdenl, sedermera ej förmår upplyfta. Mången harl äfven med afsigt iklädt sig eländets drägt, emedan ingen ger något, så länge man ser snygg ut. Erfarenheten häraf har väckt tanken på den förekommandes (preventiva) fattigvärden. hvars syftemål således går derpå ut, att förekomma, det personer, som ännu ej anlitat fattigvården, icke måtte komma att falla den: ; samma till last. De personer man här sökerl understödja, äro således sådane som ännu icke sjunkna i elände i hvarje ögonblick stö! nära att falla deri. I denna belägenhet be-l finna sig nära nog alla, som arbeta för sitt dagliga bröd, i synnerhet om de hafva familjer att försörja. Frågan reducerar sig således dertill, att finna kloka och ändamålsenliga utvägar alt understödja och betrygga den fattigare arbetsklassen. Många förslag hafva i detta hänseende varit åvägabragta och till en del äfven utförda. Förslagen hafva gåttut på, att söka dels lindra lefnadskostnaderna för de fattiga, dels bereda tillfälle till arbetsförtjenst åt dem som äro i saknad deraf, dels i någon mån betrygga arbetarens framtid. I första fallet framställer sig i främsta rummet behofvet af förbättrade bostäder, till billigare hyror än som nu råda. Behofvet häraf har på sednare tiden börjat a:;lmänt inses, i nästan aila europeiska länder. I England, der menniskokärleken ej stannar vid blotta fromma känslor och betraktelser, utan snart gör sig gällande i handling, hafva inom få år en mängd byggnader för den fattigate befolkningen (Modellodging houses) blifvit uppförda. Hel anya gator hafva på detta sätt blifvit uppdragna genom de trakter af London, dit fordom icke ens polisens tjenstemän vågade nattetid intränga. Med de trånga, smutsiga kyffenas nedrifvande och ljusare, gladare byggnaders uppförande, har äfven en ny civilisation inträdt. Alla de brott och allt det elände, som gömde sig i de inre delarne af den stora hufvudstaden, hafva måst träda fram i dagsljuset, och hafva derut Ifunnit sin värsta fiende. Blotta blicken pi ett bättre, ljusare hem har framkollat en annan håg och ett annat sträfvande hos en mängd arma menniskovarelser, som förr ej Ikunnat drömma om en sädan trefnad. Vi anse således uppförandet af bättre bostäder åt de fattiga vara ett bland de kraftiIgaste civilisationsmedel, en bland de verksamI maste utvägarne till förekommande af elände tloch brott. ky i Det torde ej finnas någon svensk stad, de icke ett behof i berörde hänseende fö refinnes. Äfven ifrån ganska små städer hafv: vi hört berättelser om huru flera familjer f bo ihboppackade i dåliga kyffen, hvilket för hållande på flera ställen går ända derhän, at hvarje persons liggplats afmätes genom Pp goifvet uppdragna kritstreck. Man har sag -Joss, att någonstädes i Stockholm sådana golf tplatser betalas med 12 å 16 skilling i dygne Il En särskild omständighet har i Stockholn n I gjort detta behof större än annorstädes. Ge .Jnom de premier brandförsäkringsverket bevil ljar för nedrifvande af trähus, hafva en mäng elsådane byggnader, hvilka tiil följd af sin sämr Ibeskaffenhet företrädesvis utgjort bostäder fc nåden fattigare befolkningen, lemnat rum fö Iflvackrare hus med dyrbara våningar. Der förra befolkning har på detta sätt blifvit dri ENATS ON om PR -) Så!, sade den okända och mätte mig me en lång genomträngande blick, du tror kan