Aftonbladet – 4 december 1851, sida 3

större värde än stenkolstjäran. 1 stället för stenkols gasfabrikernas ammoniakvatten för man, vid använ dandet af ved, såsom kondensationsvatten trä-ättike syra, som, vid en halt af 8--9 proc. ättikesyrebydrat bar lika stort värde som svagt ammoniakvatten. Beträffande trägasens egenskaper kunna vi till all: delar bekr.fta hvad professor Pettenkofer, för mer. än ett är sedan, uppgifvit derom vid en offentli; sammankomst inom Polytekniska Föreningen i Män chen. Hvarken vid beredningen eller förbrukninge: af trägasen stöter man sä lätt emot sundhetspolis föreskrifter, som vid afverkning med fossila kol. Trä gasen bar alldeles icke nägon usgenäm lukt; der ionehäåller, icke en gång i sitt orenade tillstånd hvarken ammoniak eller svafvelbunden vätgas elle; svafvelbundet kol, hvarföre ock intet spär till svaf velaktig syra uppkommer vid förbränningen; hvar emot, vid belysningen med stenkolsgas, alstras sädan syra till den myckenhet, att t. o. m. ömtäligare färger, växter m. m. angripas deraf. Trägasen har det gemensamt med den dyra oljeoch harts-gaseu, att vara fri från alla svafvelhaltiga ämnen och att vid förbränningen endast lemna kolsyra och vatten. Ocksä förlorar icke trägasen sin lyskraft genom att flera veckor förvaras i gasometern, och lika litet genom afkylning under vattnets fryspunkt. Dä Pettenkofer framkom med tanken på trägasbelysning, pästodo t. o. m. tekniker och gasingeniörer, att det vore omöjligt erhålla en tillräckligt lysande gas af trä; ty alla dittills gjorda försök dermed bade endast gifvit gas med ganska ringa lyskraft. Dei var säledes icke underligt, att man betviflade fram gängen af Pettenkofers uppfinning och ansäg de lyckade försöken i smått icke bevisande nägot för användandet i stort. Dä emellertid motsatsen inträffale, sökte man skrämma allmänheten med det pastöndet, att trägasen blefve mycket dyr och vore et: förderf i nationalekonomisk synpunkt, emedan ved priserna derigenom skulle ansenligt uppjagas. ÅA: förenämnde data visar sig dock huru jemförelsevi: pbetydlig vedätgången är till en bestämd myckenhe: sas, hvarjemte träets hela kolvärde äterfäs in natur: efter ga beredningen. Just deruti ligger upptäckten: förtjenst och den nya lysgasens framtid, att den icke istadkommer nägon stegring af vedpriserna, utan nöjer sig dermed, att hvad som hittills, vid kolning ; nilor, gått ovyttigt förloradt i luften, samlas, förzandladt till lysgas, och erbäller värde säsom ljus. På lika sätt förbäller det sig med alla öfriga inkast, som blifvit gjorda emot trägasen. Denna gas gör det möjligt att i alla frän sten kolslager aflägsna, icke skogfattiga trakter, erhåll: ;n billig gasbelysning. Vi förblifva fördenskulli der asta öfvertygelsen, att i den närmaste framtiden der ;nskan skall uppfyllas, hvarmed Pettenkofer slutad: itt ofvan anförda föredrag i Polyteehniska Föreninsen i Miänchen: Mätte den mryfödde, äfven utar mänga värdarinnor, blifva vid lif, och en gäng komna att utgöra en kraftfull och nyttig arbetare inon len fosterländska industriens verkstäder.