Aftonbladet – 4 december 1851, sida 3

Med djupaste undersätliga vördnad, trohet och nit framhärda e. Lysgas at trä. Angående professor Pettenkofers uppfinning att begagna trä i stället för stenkol till frambringande af lysgas, hvarom förut blott en kort notis varit meddelad, har Svenska Tidningen återgifvit i öfversättning in extensc den artikel, som den berömde teknologen di Dingler derom skrifvit i sin polytekniska jurnal för Juli månad, och som är af ej ringe intresse öfverallt der man har mera tillgång på ved än på stenkol. Vi reproducera det väsendtliga deraf: Alltsedan den 19 Mars detta år är belysningen a! jernvägsgärden i Miänchen med lysgas af trä i oaf. bruten gäng. Framställningen af en starkt lysande gas at vextkådan öfverhufvud, men isynnerhet af trä, är en tanka, som utgätt frän professor Max Pettenkofer i Mänchen. Denna, nägot öfver två är gamla uppfinning har på en jemförelsevis ganska kort tid banat sig väg i det praktiska litvet. Vid ifrågavarande trägas-anstalt arbetas för närva: rande med en enda retort, men hvilken har sädana dimensioner, att den skulle vara tillräcklig för det största gas-etablissement, och ensam kunde lemna fyrdubbla behofvet af gas för bangärden. Den rymmer en centner (— 132 T sv. v.v.) klufven ved oct lemnar minst 350 till 360 kubikfot ( 329 till 33E sv. k. f.) gas i timman i gasometern. En laddning ved (1 centner) afverkas på 14,, högst 2 timmar, och lemnar, efier vedens beskaffenhet, 650 till 700 k. f. ( 611 till 658 sv. k. f.) gas. Eldningen sker med torf, och kostar för hvarje timma gas beredes, 9—10 kreutzer (— 7; till 8 sk.). De i retorter bildade träkol (19 till 20 proc. af den använda vedens vigt) utrakas glödande och utställas till afsvalning i luften uti kistor af jernplät, med noga slutande lock. Kolen äro, fullkomligt utbrända, like goda som milkol, och mycket begärliga. Af tjäre erhäller gas-anstalten 5—7 procent af den använde vedens vigt; denna tjära är utmärkt god; anstrykningen dermed ä trä och jern visar sig lika fast oct glänsande som med den sä högt värderade Offenbacherska asphalt-fernissan. Trä-gasens ljusstyrks motsvarar 15V, vaxljus för en brännare, som i timman förtärde 5 kubikfot gas; den är följaktligen nägot större än lyskraften hos den Augsburgiska sten kolsgasen, som, vid lika gas-ätgäng, endast har en ljusstyrka motsvarande 11 till 13 vaxljus (hvaraf 5 väga ett skälpund). Dessa uppgifter hafva blifvit pröfvade af flera tekniker, hvilka icke allenast besannat dem, utan kommit till ännu mera tillfredsställande utslag. Hr von Breisach i Augsburg, som, på uppdrag af magistraten i denna stad, afgifvit en berättelse öfver lysgasberedningen, erhöll, vid ett af honom sjelf ledt försök, följande resultat: 1 centner torr tallved — 759 k. f. renad gas. sr rs vv vv 20 E kol. Tid för distillationen — 65 minuter. Brännmaterial . . .— 74 skälp. torf. Gasens ljusstyrka bestämde han genom förhällandet till stenkolsgasen i Minchen, i det han anställde photometriska undersökningar af begge gaserna med samma gasur, samma vaxljus och efter samma method. Härvid befanns, att trägasen utvecklade omkring ! , mera ljus än en lika volym stenkolsgas. Hr Gruner, teknisk direktör för stenkols-gasfabriken i Niunberg, besökte likaledes trägas-anstalten i Minehen, för att öfvertyga sig om sanningen af berörde resultater, samt utförde sjelf ett försök rzed vanlig tallved. Han fann 1 centner ved — 710 k. f. lysgas. Tiden för distillationen 75 minuter. En brännares lyskraft, som i timman förtärde 1,1 kub.fot gas — 20 vaxljus. Jemnföras dessa uppgifter öfver trägasen med dem om stenkolsgasen, sä visa sig oväntadt gynnsamma resultater till förmän för trägasen. Det snart framstående är den hastighet, med hvilken gasen frambringas ur träet. En stenkolsgasretort lemnar i timman högst 180 kub.fot gas, under detträgas-retorten lemnar 360 kub.fot. För att ästadkomma belysning af en stad, behöf ver man följaktligen blott halfva antalet retorter, säledes blott hälften så mycket brännmaterial och be tjening för ugnen, som vid beredning af stenkolsgas. Dernäst är den betydliga myckenheten gas, som träet lemnar, i förhällande till kostnaden, en vigtig omständighet. En centnerstenkol, sädan som begagnas i Augsburg och Mänchen vid gastillverkningen, lemnar, i gynnsammaste fall, 500 kub.fot gas, och kostr i Augsburg 1fl. 6 kr. (ungefär 1 rdr 5 sk. bko), under det att en centner furuved lemnar 700 kub.fot gas och kostar trägasanstalten 15 till 20 kr. (12 till 16 sk. bko) i förhällande hvartill famnen kostar 5 fl. 30 kr. (5 rdr 24 sk.) och 7 fi. 20 kr. (7 rår 16 :k.) Men äfven om famnen tallved kostade 10 fl., så kommer en centner på blott 27 kr., och man far af 27 kr. ved 40 procent mera gas än af 1 fl. 6 kr. stenkol — med andra ord: för att af stenkol få en lika myckenhet renad lysgas som af 27 kr. ved, behöfver man 1 fl. 33 kr. stenkol, hvilka tal förhälla sig säsom 1 till 37;. Dä värdet af den Pettenkoferska trägasen, med hänseende till lyskraften, ivgalunda stär efter stenkolsgasen, till och med öfverträffar denna, sä kunde en för den sednare gynnsammare berikning ! endast uppkomma genom värdet af biprodukterna! coaks och tjära. Men nu vet man att, vid alla stenkolsfabriker, just dessa begge artiklar finna en ganska trög afsättnipg, isynnerhet de i ansenlig mängd erhällna coaks, som alltid äro mindre goda, enär erfarenbeten visar att god lvysgas ger dålig coaks ochl! tvertom. Värdet på träkolen stär deremot i ett jemtl: förhällande till vedens värde. Det 5r ej heller san-j: nolikt att, vid belysning af en stad med trägas, det vanliga kolpriset skall komma att nedsättas; ty en i trägas-fabrik för belysning af städer sädana som Min! chen och Augsburg, skulle icke gifva 10 procent afl! det för dessa städer nödiga behof af träkol. Gasbe-i: redningen i Augsburg skulle t. ex. kunna tillräckligen ombesörjas med 1, famn talived säsom dagligt :!: gasmeterial, hvaraf omkring 6!, centner träkol dag-! ligen skule erhältas. Hvad beträffar den andra bi produkten tjära, så har, hos oss, trätjäran mycket