Aftonbladet – 26 november 1851, sida 1

Article Image
a samma annous införes. Under 46 ff banko införes AA lifvande hågkomsten af dig, nationer reste sig såsom en man, och legioner, fullt eväpnade, tycktes uppstå ur jorden, likt gräset efter vårens regn. — När Kossuth besvarade den adress., som framlemnades till honom från Samfundet Italiens Vänner, och hade märkt att detta samfund i allmänhet önskar väpnad mellamkomst till frihetens hägn, samt identifierar Mazzini med den europeiska frihetens allmänna sak, yttrade han sig mera bestämdt än förrut till förmån för en sådan mellankomst, och erkände Mazzini som en representant af ,det parti, hvilket uti Italien äger en framticd.; han kunde svårligen göra sitt svar mera intagande för det auditorium han då hade framför sig. Det utmärkta i Kossuths engelska föredrag ligger ej ensamt deruti, att han rent och klart skrifver och talar ett utländskt språk: hvad: engelskan beträffar, så har detta skett af många andra före honom. Inom detta är äger man flera prof härpå — till exempel Mariottis verk om Walien, författadt på engelska med utmärkt elegans och kraft — och vidare: ste vetenskapligt avoete af Adorno, enmexikan, somm icke vistats länge i England, men skrifver en så vacker engelska, att en infödd skulle kunna afundas honem. Det är icke så ovanligt att tyskar, som vistats någon tid i England, skrifva engelska förträffligt. Ä en annan sida har man sett mr Beckford författa en poetisk skrift Vathec på franska, med hela en patisares lätthet och behag. När italienaren Goldoni hade vistats några år i Paris, skref -han en fransk komedi, som vann stor ryktbarhet och länge bibehöll sig på scenen, bredvid Molicres arbeten. Att skrifva latin och grekiska är vanligt både för studenter och professorer. Hvad helst som, må vara öfverraskande i: dessa språkfärGigheter, så uppväges det full-komligt af aen fulländade insigt som ungraren Kossnith visat sig äga i engelska språket och af nans lätthet att begagna det. Hanhar aldrig förut besökt England och kan icke hafva ägt någon långvarigare bekantskap med engelsmän. Han har, som han sjelf berättar, arbetat för sitt eget uppehälle, varit i många år oupphörligt sysselsatt såsom jurist, såsom tidningsutgifvare, såsom statsman med de mest stridiga och de mest vigtiga angelägenheter; men med en så upptagen tid är ett dylikt mästerskap öfver ett främmande språk nära nog ett underverk. Och lägges härtill en sådan vältalighet, att när han yttrar sig till engels. män, hans välde öfver sina åhörare kan jer. föras med det som Brougham utöfvade gerom sina parlamentstal eller Chalmers genora sina predikningar: att han rör hopens hjertan och uppskakar dess passioner mera måhända, än dessa stora talare någonsin gjorde: — att han värmer engelsmännens blod och tänder deras politiska enthusiasm såsom Chatham ensamt fordom mäktade, — då förefaller Kossuths förmåga öfverlägsen öfver allt hvad man förut hört. Mannen är kort sagdt ett psykologiskt fenomen, sådant som man sällan om någonsin har haft tillfälle att varseblifva. Andra främlingar hafva under de sednare åren sammanträffat i mängd på brittiska öarne, många bland dem med större anspråk än Kossuth; men ingen af dem har med särdeles framgång talat på engelska inför ett engelskt auditorium. Vid en af de middagar som gifvits åt Kossuth skulle Louis Blanc svara på en skål; han har nu varit tre år ibland oss, han har omgåtts med våra litteratörer och är sjelf litteratör; han svarade på franska. Mazzini har uppträdt mer än en gång offentligen ; han skattas högt af mången; men hans ta. ihägkommas icke. Kinkel har varit här, Ledru Rollin är här ännu; den förre höll föreläsningar öfver tyska litteraturen; men ingen af dem, och ingen utlänning utom Kossuth, har talat något vidlyftigare på engelska, och ännu mindre vunmt ett rykte såsom engelsk talare jemförligt med det som förvärfvats af de mest namnkunniga bland dessa. Kossuth står ensam bland de politiska flyktingarnes skaror i mästerskapet öfver ett främmande språk och i den underbara förmågan att afpassa hvad han har att säga på detta språk, efter de mest olika klasser af åhörare. Den enda likhet som vi kunna erinra oss med den vältalige ungraren måste sökas hos Pierre dAmiens, hvilken sannolikt tilltalade de särskilda kristna, nationerna på deras egna språk; ty svårligen skulle han, utan någon sådan förmåga kunnat upptända den religiösa enthusiasm, som så omedelbart följde på hans tal. Det kan vara interessant att undersöka när Kossuth förvärfvade denna färdighet. Den adress han skrifvit till Förenta Staternas folk, författades på ungerska i slutet af 1849 eler början af 1830 och har blifvit öfversatt i Förenta Staterna. Häraf kan slutas att Kossuth på den tiden saknade tillräcklig kunskap i engelska språket, för att skrifva det; mycket mindre skulle han då tilltrott sig att offentligen hålla tal derpå. Till hvad grad han sedan hunnit förvärfva denna förmåga kunde han omöjligen känna genom erfareahet, innan han satte foten på engelsk jord. Han kom som flykting: han talade — och fann sig med ens hemmastadd. —————— —i.—Ä— — — — —? —J

26 november 1851, sida 1

Thumbnail