Aftonbladet – 25 november 1851, sida 3

s MIVURMVIIIS UV 0 INUVUTCILUCELE 100 1e Joh. Aug. Södergren. Revisionssekreterare. t i (Insändt.) d Ar bränvinsbrännings-förbud nyttigt? Låtom oss tillse huru det förhåller sig mec älhungersnöden: -I Årets skörd har visat sig: inom södra de. tilen af riket medelmåttig, men af utmärkt goc I beskaffenhet; inom medlersta delen af rike dels öfver medelmåttan, dels ymnig, men a almindre god beskaffenhet, synnerligast en de af hvetet och nästan all vårsäden, som lidit betydligt af regnvädret; inom norra delen aj ytriket har varit lofvande skörd, som dock på några orter blifvit af frost illa medfaren; men :Ilikväl kan det ej sägas att missväxt någonIstädes iuträffat —, ty ifrån Norrland och I Wermland, de mest lidande provinserna, veI derläggas ju uppgifterne om missväxt; sum;merar man ihop de sålunda gifna resultater .Jaf årsväxten, visar facit att densamma, öfver Ihufvud, lemnat minst fullt medelmåttig skörd. ;I Vidare har potatisen, elfru på sina ställen ;I visserligen lemnande spår af torröta, likväl Igifvit en afkastning, betydligt högre än nästtltöregående år och som, öfverhufvud, kan beIräknas till 10:de kornetil:o I Huru ofta inträffar väl Hös oss allmänt god skörd? Visserligen ganska sällan, — förlidet jär till exempel — då egde Skåne en rik skörd. I medlersta delen af riket: deremot en ringa men väl bergad. : Ett bränvinsbrännings-förbud skulle kunna åstadkomma hungersnöd — : — Bränvinet skulle Ispringa opp i högt pris, brännerierne inom I Skåne skulle sättas i högsta möjliga verkJsamhet och den välbergade goda skånska Ispanmålen skulle inom nägra få månader vara Iförvandlad i bränvin, emedan det då lönade sig att bränna den bättre säden, hvilket icke är förhållandet nu då spannemålspriserne stå högt relatift till bränvinspriset, ehuru uppjalIgadt det för närvarande än visar sig. Inom lalla öfriga provinser skulle bränvinsbränningen, nemligen med de stora verken, forceras allt hvad forceras kunde och emedan då hufvudsaken vore att tillverka möjigast högsta qvantiteten på kort tid, skulle all den bättre spanmålen, som kunde öfverkommas, kastas i bränvinspannan, emedan det höga bränvinspriset rikeligen ersatte den dyrare rudimaterien. Skåne, Blekinge och Calmar län äro de provinser, som i år hufvudsakligast erhållit god spanmål och hvilken spanmål, derest bränvinsbränningsförbud icke inträffar, till största de!en kommer att användas till brödföda, emedan det icke bär sig då råg gäller 17 å 18 rdr tunnan, att deraf bränna bränvin å38 sk. kannan och måhända derunder. — Men inträffar bränvins-brännings-förbud är bränvinspriset genast oppe ända till 1, rdr kannan, spanmäålen faller och det blifver således i dubbelt hänseende fördelaktigt att tillverka bränvin, och detta inse ganska väl bränvinsbrännare och de önska derföre ingenting heldre än förbud under 2 å 3 månader. Den mängd af illa inbergad säd, som tyvärr finns inom medlersta delen af riket, skulle deremot under ett bränvinsförbud blifva at nästan intet värde — det skulle då ej vara fördelaktigt att bränna sämre säd — och ehuru, enligt hvad förut är antydt, denna del af riket erhållit en ymnig skörd, skulle denna målen under sädane förhällanden blelve ö8ljbar. Af ett bränvinsbrännings-förbud skulle således endast bränvinsproducenten och spekulanten, som redan köpt för låga priser, cga fördel, på hela den öfriga nationens bekostnad. Det kan, under här ofvan antydde förhållanden, efter insändarens förmenande, och hvilken mening väl torde delas af hvarje opartisk, för folkgunst, spekulationer och bränvinstillverkning främmande, icke bestridas att de som ropa på bränvins-bränningsförbud, på samma gång de heit öppet gå bränvinsbrännares och vissa spekulanters ärende, lika öppet arbeta uppå att ställa arbetaren utan bröd, arbeta uppå att åstadkomma hungersnöd, arbeta uppå att föda missnöje inom alla landsändar. Landtbrukare. e Redaktionen måste vid denna artikel anmärka emot insändarens räsonnemang i afseende på sjelfva spanmålstillgängen, att den stora importen innevarande år under fortfarande temligen högt pris bevisar att skörden på det hela varit klen; men vi instimma helt och hållet med det öfriga af artikeln, och rekommendera den till genomläsning hos vissa okunniga skrikare, som blott för att smickra sig till litet popularitet för ögonblicket hos de mindre bemedlade, ropa på bränvinsbränningsförbud utan att förstå att det skulle icke blott leda till en mängd enskilda förluster, utan ock verka motsatsen af hvad man dermed kur de åsyfta. RÅTTEGÅNGSoch POLISSAKER Drängen Pettersson, i tjenst hos garfverifabrikören Hesselgren, boende vid Clara vestra Kyrkogata, blef sent i gär afton af poliskonstaplar tillsagd att begifva sig hem, emedan han förde oljud. Dä Pettersson icke ätlydt tillsägelsen, hade öfverkonstapeln Samuelsson fört hem honom; men dä han väl fätt in P. i förstugan, hade denne först rifvit S. i ansigtet och derefter med en fimmerstäng sökt slå S. i hufvudet, hvilket slag S. dock lyckats afvärja. Sam hakhällaren icke ville ha den vildsinte drängen