proiningten voro 3459. Derenot 3535. Ordföranden: Genom omröstning har således församlingen afgjort att den andra pröfninger kommer att förfalla. Regeringens proposition blef sålunda afs!agen, såsom förut blifvit omnämndt enligt en telegrafdepesch, ehuru endast med 7 rösters majoritet. Dagens session upplöstes omkring kl. 7 e. m. DANMARE. Konungen hade i fredags inkommit till hufvudstaden och det troddes att i statsråd samma dag frågan om ordnandet af Danmarks och Slesvigs förhå!lande skulle afgöras. Imedlertid synes resultatet af de diplomatiska underhandlingarne vara osäkert. Man har nu kännedom af den första österrikiska notens innehåll, som den 9 September afläts från furst Schwarzenberg till österrikiska ministern, baron Vrintz, i Köpenhamn, och genom hvars meddelande nya svårigheter uppstodo för ordnandet af Danmarks och Slesvigs förhållanden. Den är af följande lydelse: Återställandet af de Holsteinska provinsialständerna, som konungen af Danmark anordnat, synes såväl från allmän som från Tyska förbundets ståndpunkt, vara en välkommen vändpunkt i den danska frågan. Svårligen kunna dock de danska ministrarne, i det ögonblick då grunden till deras fäderlands framtid ånyo skall läggas, vända blicken på Danmarks och Europas ställning, utan att tillstå att nyssnämnde gagneliga beslut endast är första steget på vägen till återställandet af tifsvilkoren för den danska monarkien. Tanken att mera än förut åtskilja Holstein Från de öfriga delarne af landet, för att så mycket närmare förena Slesvig med konungariket Danmark, strider emot principen af danska monrarkiens integritet, åt hvilken vi äro Ttedo att gifva en ny garanti. Denna tanke har icke sitt ursprung i de höga fordringarnc af makternas politik: den tillhör en riktning, som i alla länder, mer eller mindre eftersträtwas, att få en efter nationaliteterna tecknad ny karta öfver Europa. De steg som blifvit gjorde till dess förverkligande, som funnit ett uttryck ännu i grefve Sponnecks organisationsförslag och hvars uppenbara eller dolda mål är Slesvigs införlifvande i Danmark; — de härflyta från år 1848 och dess nya ideer, för hvars slutliga begränsning, efter i verkligheten realisabla principer tiden torde vara inne, äfven för denna vigtiga del af Norden. (!) Slesvig har alltid utgjort en förbindande länk mellan Danmark och Holstein. Att nu i motsats mot de danska regenternas politik ända till sednaste tid, vilja göra dess institutioner fremmande för Hosteins för att sammansmälta dem med ett demokratiseradt Danmarks, är att kränka icke mindre monarkens srawskatessvmmanmma BOCA DOFE vi, 1 den del vi önska tagai den danska monarkiens nya grundfästande, icke uppgifva det Tyska förbundets rättigheter och den ställning, som tillkommer detta i det Europeiska statssystemet. Vilkoren för wårt deltagande i en Europeisk garanti äro härigenom gifna. Gemensamhet i successionen och i de at monarkiens enhet betingade statsinstitutionerna för alla delar af landet; ingen uttrycklig eller faktisk irkorporation af Slesvig i Danmark: Provinsiabtänder i Slesvig, så väl som i Holstein; sant ett välvilligt ordnande af Holsteins ställning inom Tyska förbundet, så att et! vänskapligt förhållande till Tyskland göres möjligt — dessa äro de enda grundvalar, efter vår fasta öfvertygelse, på hvilka det djupt skakade Danmarks nya statsbyggnad åter kan uppresas.. Sådan är den noten. En sednare note har ej minskat de svårigheter som på diplomatisk väg läggas för Danmark. Men man bör hoppas att de kunna j stöd af Londonerprotokollets garantier undanrödjas. Yrån Holstein berättas, att en förändring enligt gereralorder föregått i befälet vid truppafdelningarne derstädes, som visar att det nu i blifver allrar med danska kabinettsförordnin-. gen af der 29 Oktober, samt att generallöjt-, nant Bard:nfleth kommer att snart emottagea . öfverbefälet; man har gifvit bataljonsbatteri: och ingeniörbefälet till kaptener vid kårernal och afskedat de öfverstelöjtnanter, som haft dessa befäl. b En af Danmarks äldre, berömde litteratörer, , sekreteraren A. E. Boye, har efter en flerårig , sjuklighet nyligen aflidit. FRANKRIKE. Från Paris skrifves den 16 November: Med ägslig förväntan emotses nationalförsamlingens beslut i morgon. Det spända förhållandet emellan den lagstiftande och verkställande makten har stigit till en sådan grad, att man kan frukta hvad som helst. Församlingen har (i går) beslutat att på dagordningen uppföra Vitets betänkande om questorernas så mycket omtalade motion, angående rättighet för nationa!församlingens president att reqvirera så mycket trupper som han anser nödvändigt för nationalförsamlingens betryggande. vUtskottets betänkande tillstyrker motionens antagande, ehuru i något förändrad form, så att den endast kommer att bestå af en artikel, hvilken bestämmer, att den konstituerande församlingens dekret af den 11 Maj 1848 bifver lag. Enligt detta dekret har nationalförsamlinsens ordförande rätt att reqvirera nödiga trupver, och hans reqvisitioner kunna ställas direkte ill alla officerare, befälhafvare eller embetsmän, vilka under äfventyr af laga straff äro pligige att ögonblickligen åtlyda dessa reqvisitioer. Denna förordning skulle sättas på arnens dagorder och uppslås i alla kaserner. Om denna motion antages, kan man i orlets bokstafliga mening säga, att republikens resident blfvit beröfvad nästan all sin makt! Denna mo:ions antagande., säger La Patrie, skule vara detsamma som att förklara verk. ställande makten i belägringstillstånd,. Men äfven en annan fara är förenad med ; ntagandet af denna motion. Republikens predent skall hafva beslutat att icke gå in på en e ylik förordming. sta INT Ti