Aftonbladet – 25 november 1851, sida 1

nan har torestär eder tor all 1 dess. stal e sätta lagen af den 15 Mars 1849, har uppställt tvenne -hufvudnormer:. den tid man va a rit bosatt på ett ställe och naturen af de bevis som erfordras för att styrka uppgiften om :; lylika bostadsförbållanden. Vi hafva varit af I len åsigt, att det funnes tvenne slag af bostadsförhållanden, som vid kommunalval gåfvo illfredsställande, garantier. Grundliagen bar; ippställt. allmän. valrätt, utan att pånågot sätt! eglera..den; konstituerande försåmlingen har öfverlemnat detta bekymmer, åt den närvaande nationalförsamlingen. i Bostadsvilikoret är, på intet sätt oförenligt! med 1848 ärs .Srundlag. Man må. visa enji enda rad i grundlagen som strider emot det iskade bostadsvillkoret, och jagskallpå ögon-: olicket tiga. E TT grundlagsutskottet väcktes fråga om. val-h männen och hr de Cormenin yrkade att mani efter orden sans condition de censp (utan inkränkning genom census) äfven skulle till1 ägga orden sans condition de domicile (utan nskränkning genom bostadsförhållanden) och! detta amendement blef. förkastadt. ; Talaren öfvergick derefter till -den frågan,s om församlingen skulle nöja sig med att för-c kasta regeringens proposition med förbehåll af andra läsningen, eller ovillkorligt. Talaren! öreslår det sednare och tillade derefter ytterigare några ord om den nya ministerens iso1 Sm GSpoltik, Han yttrade, bland annat, fölande: ,Verkställande makten har skiljt sig från! lexna församling, och under vår ajurnering jar mån utarbetat budskapet, som på ett eslatant sätt desavuerar den politik, som republikens president och nationalförsamlingen! nittills gemensamt följt. Efter att hafva beslutat att ingen enda öfverläggning om denna proposition må ägal rum, beder jag eder omedelbarligen derefter bestämma att municipallagen må sättas härnäst på dagordningen. Mina herrar! Ingen önskar heldre än jag enighet emellan de båda statsmakterna, men ramför allt mäste nationalförsamlingens heder! upprätthållas, och den skall blifva det, varen i fvertygade derom, så snart församlingen för-! slarar sin bestämda föresats att afslå propo-l sitionen; och äfven verkställande maktens vär-! dighet skall likaledes upprätthållas, emedan i den under diskussionen om municipallagen skall inna tillfälle att föreslå alla de modifikationer j: som den anser nödvändiga (Bifall på högra si1 lan. Långvarig rörelse). Ordföranden. Hr inrikesministern har ordetl:s (Rörelse. Uppmärksamhet). ( f ( Talrika röster. Tyst! Hör! Hr de Thorigny, inrikesministern: Mina herrar! ) Den aktningsvärde hr Vatimesnil har nyligen med en moderation, som jag skall sökal taga till exempel, yttrat sin uppriktiga önskan att upprätthålla den -fullkomligaste harmoni Jåg nysct? daustora statsmakterna. ; att den första handling, genom hvilken denna harmoni kunnat beseglas, varit ett ovilkorligt afslag på ett lagförslag som blifvit framstäldt af den ena utaf dessa stora makter (Rörelse). Hvarför detta afslag? På hvilka skäl grundar man det? Jag vill icke ingå i en utveckling af de orsaker, som kunnat föranleda ett sådant beslut. Jag vill söka framställa den tanka som föranledt framläggandet af ifrågavarande lagförslag. i Jag tvekar icke att uttala att) denna tanka är en ordningens, och rättvisans tank a Hvad har nu verkligen, lagen af den 31 Maj haft för resultat? Har dess resultat motsvarat dess upphofsmäns tanka? Hade man förutsett att denna lag skulle utesluta en tredjedel af valmännen från utöfvande af deras rättigheter? Var afsigten verkligen sådan? ... Hr. Rigal. Ja det var det! (Skratt på högra sidan; knot.) Diskussionen upphörde af sig sjelf under hågra minuter. Man började tala högt på alla bänkar. : Hr Tinguy, till ministeren: Se bara, huru ministeren understödjes af sina nya bnudsförvandter! Hr de Thorigny: Jag påstår, mina herrar, att om en sådan afsigt blifvit yppad vid den tid då man först öfverlade om denna lag, Iskulle: den bestämdt hafva blifvit förkastad, såsom förnärmande obestridliga rättigheter. En röst. Vi hafva rätt att reglera den allmänna rösträtten. Hr de Thorigny: Har lagen af den 31 Maj inga fel, inga brister? Behöfver den inga förändringar? En röst. Det är stor skilnad på förändrinigar och upphäfvande! Hr de Thorigny: Om man således erkänne latt denna lag behöfver förändringar, hun kommer det då till, att församlingen helt en helt vill förkasta regeringens proposition, uta att göra sig mödan att pröfva den, att gran ska den, utan att vilja upplysa landet om an ledningen till sitt förfarande. (Sorl). Man påstår blott att dess princip stride lemot den princip, som genomgår lagen af de! 51 Maj. Är verkligen regeringens proposition s omöjlig att antaga, så äfventyrlig, att mai n bör afslå den utan att ens ingå i diskussio; derom? (Sorl och knot på högra sidan.) Jag kan verkligen icke begripa anledninge till dessa afbrott. (Nytt oväsen och skra jpå högra sidan.) . le Jag sade att jag icke begriper anledninge till dessa afbrott. Frågan är ju om en gar mn! ska vigtig sak!. Och det är icke för ege gdel som jag begär tystnad; det är för ed Iskull, det är för frågans egen skull. (Brav ffrån venstra sidan.) i) Finnes det — jag uppreparj det åter — e-!detta lagförslag något omöjligt eller äfve! tyrligt? en! Måhända bedrager jag mig; men jag finn ederi precist samma princip som räddat land ns (Bravorop från venstra sidan), som gifvit or att ningens ärorika försvarare den moraliska sty oka, som erfordrades för att vara säker om s iegren; det är samma princip, som utgjorde d iokonstituerande församlingens styrka. (Brav KR . ov