Aftonbladet – 17 november 1851, sida 2

ning, icke den ringaste utväg, att tillämpa dem. Sjukdomen finnes icke hos oss, derföre behöfva vi icke grubbla öfver läkemedlet. Hvad vi behöfva är frihet och oberoende, och befrielse från det onda — österrikiska dynastien. Men vi behöfva icke några theoretiska spekulationer öfver eganderätten — vi behöfva Jem lika litet vi, som medborgarne i Förenta Staterna, hvilkas institutioner vi önska åt vårt land, med den skillnad att Ungern icke är deladt i stater eller önskar att bli så deladt, utan vill vara ett enda land, men sammansatt af fria municipaliteter (Hör, hör). Nåväl, jag har blifvit förvissad att allt detsamma är händelsen med Italien (Hör, hör). Italien har icke heller någon anledning att hylla de nyssnämnda lärorna; derföre har också hvarken folket derstädes eller folkets vänner någonting att skaffa med dem; och jag är glad öfver denna lyckliga enhällighet i de båda länderna, hvilken ej kan annat än befästa den förening dem emellan, som redan är en följd af gemensamheten i intressen. Jag förenar mig oföränderligt i de broderliga tänkesätt, er adress uttrycker för Turkiet, och jag förklarar bestämdt attjag aldrig ärnar gynna något anslag, huru lockande det än må vara, som kunde uppgöras på nyssnämnda lands bekostnad (Bifall). Snarare vill jag befrämja dess nytta, i den fullkomliga öfvertygelsen att Turkiet icke står i någon motsägelse med Europas intressen, på sätt tzarens och Habsburgarnes välden göra; och att dess bestånd tvärtom i åtskilliga hänseenden är nyttigt för Europa, isynnerhet för England och Ungern. Jag har redan förklarat att styrelseformen kan vara olika i olika länder, i mån af invånarnes olika omständigheter, önskningar, behof och vanor. England älskar sin drottning och har de bästa skäl dertill; England känner sig stort, ärorikt och fritt, och äger dertill den mest fullkomliga anledning; men i Englands monarkiska styrelseform finnes icke någon rimlig orsak hvarföre England skulle hata och söka nedsätta republikanska styrelseformer i andra länder, med olika omständigheter, öoskningar och behof hos folket (Bifall). Å en annan sida ser man i Nordamerikanska statsförbundet äfven ett stort, ärorikt och fritt land, under republikanskt styrelsesätt; men den omständigheten att invånarne der äro republikaner, kan icke gifva dem något rimligt skäl att hata eller söka nedsätta Englands monarkiska styrelseform (Hör!) Det måste belt och hållet öfverlåtas åt hvart särskildt folk att ordna sina inre angelägenheter. Af denna orsak har jag ej heller hittills ansett här vara stället att yttra mig öfver mitt eget fäderneslands tillkommande styrelsesätt. Men min återhållsamhet i denna punkt har icke blifvit så betraktad som jag hade hoppats; jag har tvärtom funnit anmärkas attjag skulle vilja slingra mig undan frågan derom 1 stället för att besvara henne. I denna punkt är jag likväl något grannlaga; jag kan icke låta miss: tänka mig att hafva velat ställa mig in hos Englands folk genom att dölja hvad jag för i skölden. Derföre måste jag än en gång erinra om att vi ungrare icke gjorde någon revolution, att vi på fredligt och grundlagligt sätt ändrade Ungerns monarkiskt aristokratiska statsförfattning till en monarkiskt demokratisk; att vi stadgade skyldigheten för hvar och en att, i mån af sina tillgångar, bära samhällets bördor; att vi befriade de lifegne; att vi gjorde jorden fri, arbetaren fri, slöjdfliOM ma a AM pm MMMM MR AS mA AA me HH MM ten fri, handeln fri; men att vi tillika anslogo tullt vederlag åt hvar och en medlem af de sambhällsklasser, hvilka genom dessa förändringar gjorde någon uppoffring. Vi stadgade sjelfständighet; vi sörjde för billig förvaltning, och att nationens vapenmakt hvarken måtte eller till andra nationers förtryck (Högljudda bifallsrop). Allt detta gjorde vi fredligt, grundlagligt och med mogen eftertanka; och vår konung biföll ech besvor att upprätthålla hvad vi hade beslutat. Men då denna samma dynasti på det mest menediga sätt anföll dessa så nyss besvurna lagar, anföll sjelfva vår national-tillvaro med härsmakt — då ruIstade vi o3s till sjelfförsvar och segrade; loch då den trolösa dynastien nu inkallade I Rysslands krigshärar att underkufva oss, beIslöto vi att försvara oss äfven mot detta nya Janfall; men förkunnade naturligtvis att de I menedige Habsburgarne icke längre kunde erkännas för våra konungar. Vi afsatte dem, I förvisade dem och förklarade oss sjelfva för Jen fri och oberoende nation, utan att likväl I fastställa någonting angående styrelsesättet — rJantingen det skulle blifva monarkiskt eller reIpubhkanskt. Emellertid, och ehuru Ungerns linvånare varit under monarkisk styrelse näIra ett årtusen,. så har likväl Habsburgska husets under trehundrade år fortsatta menedighet — så har likväl den hädiska trolöshet, .Ihvarmed det undergräfde sin egen historiska tillvaro såväl som mitt fäderneslands — så har slutligen det närvarande odrägliga. för trycket så fullkomligt -plånat utur mina landsmäns hjertan allt förtroende och all tillgifvenhet för monarkien, att det sannolikt icke finnes någon makt på jorden som numera kar återknyta det slitna bandet. Och derföre vil och önskar Ungern nu att bli en fri och oberoende republik; men en republik grundad pi lag, betryggande sambhällsordningen, betryg gande säkerheten till person och egendor samt folkets såväl moraliska utveckling som materiella förkofran (Bifall); med ettord, er republik, sådan som Förenta Staternas,: hvil. hlken är grundad på institutioner hemtade frår elEngland sjelft. Detta är mina landsmäns när -I varande åsigt, hvilken äfven jag delar. 1 eo om oo ooo a Fr rf lagskipning genom jury och domaremaktens blifva något redskap för inhemsk ärelystnad