Norrköpings lastängfartygs-bolagets begäran om 5så ; ytterligare förlängning af den med detta är, ef-laf äldre beslut, upphörande lindringen af 20 , i lä nalafgifterne för sådane seglande fartyg med hjelpa gmacehiner och för deras laster, var af direktionen hy styrkt att få begagnas. af alla som under kommande la år med slika fartygs begagnande på kanalen söktelat lraga till trafikens underlättande, men blef af deltr sedde kommitterade nedsatt till endast 2:ne är frän!4. t nästinstundande, och detta äfven af bolaget anget. Samma bolags anhällan att få begagna lika fördel liqvidationssättet af afgifterne å kanalen, som är de entlige passagerarefartygen förunnad, afslogs på und af säväl direktionens som kommitterades tillyrkande. Den af direktören för Westgötha linien, baron von tter, sökta pensionen bifölls för 2:ne är med bko Ir 300 pr är, samt att frågan för tiden derefter vid ifvande ordinarie bolagsstämma, efter anmälan i ulelsen dertill, skulle bolaget änyo föreläggas. Valet till äterbeklädande af baron v. Otters plats, som direktör ä Westgöthalinien, utföll med 1929 ister för baron Leuhusen och 3338 för kapten Wiggan, tjenstgörande på Carlsborg. Vid valet efter. de i tur afgående 2:ne direktörerne Östgöthakanallinien blefvo de bibehållne. Till revisorer för årens 1851 och 1852 förvaltning ch räkenskaper valdes kaptenen vid Skaraborgs reemente N. Sötrand ocu bankoombudet i Götheborgs inekontor G. E. Ferlin, samt till revisorssuppleanter . d. löjtnanten A. O. Wallenberg och kapten A. af etersens. Till kassaförvaltare för 2:ne är intill nästa ordiarie bolagsstämma utsågs assessor O. Jansson, hvaremte bolaget bemyndigade direktionen, att derest ssessorn skulle under tiden med döden eller eljest fgå, i stället utse i bolagets namn och på dess anvar annan person. Kommitterade hade i deras utlåtande öfver Norröpingsbolagets här ofvan åberopade ansökningar hemtällt till bolaget, att uppdraga ät särskilde kommiterade att granska kanalafgifttaxorna för att befordra redsättning i desamma på en mängd artiklar, som nu iro alltför bögt graverade. Bolaget uppdrog ät dicektionen att utse sädane kommitterade, tre till analet, som 1:sta Maj 1853 skulle förrätta denna granskning, för att vid den samma är inträffande ordinarie bolagsstämma kunna föredragas bolaget. ee Svenskt fartyg strandadt på danska kusten och besättningen räddad genom raketkastningsapparat. Natten till den 27 Oktober strandade briggen Charlotte, från Gefle utanför Weilby i Harboöre. Genom hjelp med det vid Flyvholms räddningsstation varande raketkastningsapparat, lyckades det emellertid att rädda kap: tenens fru och briggens besättning, bestående af 12 man. De närmare omständigheterna dervid berättas i danska tidningar sålunda: Vid midnattstiden fanns fartyget liggande på det innersta refvet, omkring. 80 famnar från land, med kapade master. Sjön öfrersköljde det oupphörligt, och fartyget läg redan genom sin tyngd nedborradt djup! i sanden; manskapet kunde icke uppehälla sig på däeket. Det blåste en svär storm från NV. under starkt regn och mörker... Säsom vanligt voro de kapade masterna och tacklaget, som lågo i 1ä från fartyget och slogos omkring af böljorna, till hinder för att få kommunikation med fartyget, antingen medelst båt eller på annat sätt. Omkring kl. 2 ankom rakelapparatet, och i trots af storm, regn och mörker lyckades man vid första kastet att få en lina till fartyget, hvarigenom den önskade kommunikationen tillvägabringades. Så snart dagen grydde lyckades det att, med hjelp af raketlinan, få en tross och raket stolen ombord, hvarefter inom kort tid alla ombord varande blefvo räddade. Jernvägsfraågan. Wermländskå Korrespondentens sednastt nummer innehåller, i afseende på den föreslagna nya jernvägen, några anmärkningar och upplysningar, i följd hvaraf artikelförfattaren såsom det synes icke utan skäl, yrkar at jernbanans ena ändpunkt borde blifva Christinehamn i stället för Hult. Med afseende på den stora vigten af änd punkternas bestämmade för jernbanor, och de vitala inflytande denna omständighet kan hafv på hela företagets mer eller mindre framgång kan man icke nog beklaga att icke en nog grannare undersökning deröfver skett på för hand genom vederbörandes försorg, utan at uppmärksamheten först nu efteråt likasom väc Ikes, sedan ständerna för sin del redan fatta lett beslut, som sätter regeringen i en kinki gare ställning till de intressen, hvilka natur ligtvis skola yrka på detta besluts stränga vid makthållandes Vi kunna icke frångå att e känna, det pressen måhända äfven haft si andel i den inträffade försummelsen, i fall e sådan blifvit begången. Men orsaken till denn mindre uppmärksamhet på den särskilda hi vidrörda frågan har åtminstone, hvad Afton bladet beträffar, egentligen varit, att vi läng ansågo hela planen för jernvägen något fc sangvinisk och att de svårigheter, som v sade sig att få någon teckning dertill blan de på kapitaler långt rikare engelsmännei hos oss föranledde den tankan, att föga hop vore förhanden att någonting skulle blifva i alltsammans. Äfven nu vore det orätt a utan en närmare och fullkomligare lokalkäl nedom uttala något omdöme emellan de sä skilda åsigterna. Men de upplysningar i sal som från ett eller annat häll kunna lemna skola i ett ärende som detta altid ega i tresse för allmänheten, likasom det ingalunc kan vara utan nytta eller utan frukt för fran tiden, om regeringen, innan den gifver s definitiva sanktion, skulle låta anställa en no grann jemnförande undersökning af lokalfö hållanderna för de särskilda föreslagna jer banssträckningarna. Af sådan anledning i föra vi här det hufvudsakliga af Wermländs Korrespondentens artikel: Är den projekterade jernvägens ändan att endast sammanbinda Stockholm och G theborg, torde sådant böra ske, genom de e sammas ledande till Sjötorp eller Mariesta itenär afståndet från dessa platser till Göth dborg är kortare än från Hult, och jernväg 5 dymedelst kommer i berörmg med Götha k nal samt genom kanalen äfven med Carlsbor gIfästning. Härvid lära dock stora svårighe möta derutinnan, att dels den lokal, son