Aftonbladet – 13 november 1851, sida 3

us. Jag frågade min ledsagare, huru det ar möjligt att, då Landwirthtschafts Armenchulen voro så många i Schweiz, finna pasande lärare och föreståndare för dem alla, varpå allt berodde, och han sade: xsådana nän äro här icke sällsynta, blott man icke ordrar för mycket kunskaper af dema. — lere af gossarne voro utan fader och moler och bade haft en rätt sorglig barndom att senomlefva; andra voro törmögnares barn al llmogen. Till 16, 17 år voro de här. Sålana anstalter äro dels kommunala, dels statsnstalter, dels äfven och kanske oftast foster f enskild menniskokärlek. Ju mindre staten ar att göra med dem, desto bättre äro de. Jet är en nedslående erfarenhet, som man ör i alla länder, och hvilken tyvärr lider vögst få undantag, att privata anstalter alltid yckas bättre, än offentliga. Ehuru staten i ig är en moralisk person, således med både örnuft och hjerta, verkar den dock alltid geiom sina många nödvändiga kontroller och letaljerade föreskrifter hjertlöst; och ofta raka notsatsen af hvad den vill åstadkomma. Detta erkännes också i södra Tyskland, isynrerhet i Schweiz; hvarföre, när man vill göra något riktigt godt, öfverlemnar man det icke ill statens reglementerande, utan åt enskilda wssociationer eller privata män. Så var äfven här fallet; staden Burgdorf ägde inrättingen, men hade öfverlemnat åt ett par män less styrelse; och dessa hadeåter lagt allt i den förträfflige fattigfadrens händer, hvilken dock itan vidare omständigheter hvarje ögonblick kunde aflägsnas. Och dock stod han genom sin oegennyttiga kärlek till barnen, sin oförrutna verksamhet för anstaltens bästa, säkrare på sin post, än mången embetsman med fullmakt för lifstiden. En annan egendomlig inrättning i afseende på folkskoleväsendets ordnande i Schweiz är folkskolornas indelning i lägre och högre. De förra kallas primaroch de sednare sekundarskolor. Primarskolorna äro alldeles detsamma som våra vanliga folkskolor (en, två, tre sådana har man i hvarje församling). Men sekundarskolorna hafva icke någon motsvarighet hos oss... Om dem heter det t. ex. i en skolförordninig för Zirich af år 1837: —För de gossar och flickor, som efter fulländad bildningskurs i den allmänna folkskolan vilja njuta ännu högre undervisning, äro högre folkskolor under namn af sekundarskolor inrättade. : Sekundarskolornas hufvudändamål är utbredande af sådana kunskaper och färdigheter, hvilka äro oumbärliga för folkbildningen efter ännu mera stegrade fordringar. Äfven skola sekundarskolorna der så erfordras förbereda enskilda lärjungar till öfvergång i högre skolanstalter.. Flera församlingar slås tillsammans i en sekundarskolkrets. I kantonen Zirich äro 50 sådana kretsar och hvarie krets består af ö till 18 församlingar eller Sehulgemeinden. — Läroämnen äro: religion och sedelära, tysk: och franska språket 8), geografi, geometri förening med praktiska öfningar, aritmetik. historia och statistik; naturkunnighet med afseende på landtbruket och handtverkerierna. sång, teckna och skönskrifning, passande kroppsöfningar. Skolkursen är beräknad för 3 år, räknade från utgången ur primarskolan, som sker vid 12—153 året 9). Lärarne i dessa skolor hafva 800 francs : lön och fri våning. Staten bidrager med 720 francs. Hvarje lärjunge betalar årligen 16 francs. Skolkretsen sörjer för lärarens boning och skolrummets eldzing. Skolpenningarne falla till skolkassan, hvilken står under skolkommissionen. 4 fria skolplatser för lärjungar; de som bereda sig til inträde i ett seminarium hafva äfven kostnadsfri undervisning. Stigerlärjungarnes antal öf ver 40, skall en skoladjunkt anskaffas ocl lönas med 400 fr. Sekundarskolorna besökas vanligen af gos sar; men om äfven flickor vilja besöka dem så måste skolföreståndareskapet tillse att d äfven undervisas och öfvas i qvinliga arbeten Primarskollärarne hafva i minimi-lön I10( schw. fr. af kommunen, fri våning och eld brand, 17j tunland jord; af hvarje elementaroch realskollärjunge 4 sk. i veckan, samt sk. af repeterlärjungar; af staten 100 schw. francs. Ej allenast hvarje söndags eftermiddag hel: året igenom är presterskapet förpligtadt at med ungdomen från 9:de året hålla offentlig religionsundervisning, utan äfven hvarje veck: måste kyrkoherden I å 2 timmar infinna si; i skolan och undervisa i religion. Denna före skrift har Schweiz gemensam med Österrike der det till och med är förbjudet för alla an dra, utom presterna, att meddela religionsun dervisning 1 skolan. Jemför man schweiziska folkskoleväsende med det preussiska och vore man nödsaka att med ett par ord uttrycka den karakteri stiska åtskillnaden dem emellan, så skulle ma kunna säga: hvad som är natur på det en stället, är dressur på det andra. Dock få man ej dervid förbise, att det preussiska dres surväsendet äfven i Schweiz söker att vinn fast fot, ehuru detta väsende ännu ej kommi ifrån dörren. Äkta schweizare beklaga, att så väl i detta som många andra stycken de: 8) Man erinre sig att här är fråga om Schweiz, de franska äfren talas. 9) Primärskolan har 3 afdelningar: Elementarlärjungar 6—9 ärs älder Realklass 9—12 d:o. Repetitions 12—15 d:o. De två förra klasserna gå hvarje dag i veckan skolan; de sednare blott 6 timmar. Till sekundar