Aftonbladet – 13 november 1851, sida 2

stik innebär, söker ins. bevisa genom an-lt rande af tvenne personer: professorerna!r :anting och Georgii. Insändaren medgifver,!t t den sednare slofvat att blifva ett ypper-t ot stöd för den militära och pädagogiskaj ymnastiken,, och att han såsom lärare i dessa i: lar var utmärkt skicklig, men att han på! dnare tider egnade sig äfven (2) uteslunde till anatomiska och fysiologiska studier som grunder för den vidare utvecklingen af ukgymnastiken., Detta exempel vederlägger st det argument, som det skall styrka, allenstund det visar, att prof. Georgi förenat tmärkt skicklighet såsom militär-gymnast ed vetenskapliga studier såsom sjukgymnast, eri han äfven länge praktiserat. Att hans någ, sedermera vändes åt sjukgymnastiken evisar ingenting, emedan det var denna, om måste blifva hans hufvudsysselsättning i et främmande land, dit han begifvit sig. Jet faktiska är, att han verkligen förenat de genskaper, som ins. eljest synes vilja anse förenliga. Hvad prof. Branting angår, så påstår ins. tt under hans ledning af gymnastiska cenralinstitutet den militära och pädagogiska ymnastiken blifvit åsidosatt för sjukgymnatiken och derföre gått tillbaka. Vi känna cke alla detaljer af hr Brantings förvaltning ch vi anse det ej omöjligt, att han, med ina många egenheter, ådragit sig flera rättisa skäl till anmärkningar, men hvad hvar ch en känner, det är att under hr Brantings örestånderskap icke blott sjukdomsgymnastien — erhållit en utveckling, som nu ådragit len svenska gymnastiken) stor uppmärksamret i många främmande länder; utan att äfven len pädagogiska gymnastiken numera blifvit ;sppnad för alla våra skolor i Stockholm, wvarförutan lärare — Brantings lärjungar — detta ämne, utgått till ala delar af riket, ör att utöfva pädagogisk gymnastik vid nästan alla våra läroverk; samt att, hvad den militära gymnastiken angår, ett vida större untal svenska officerare än förr årligen genomså kursen vid centralinstitutet under hr Branings ledning. Att dervid goda kunskaper i len militära gymnastiken kunna inhemtas, syaes af inändarens vitsord för en af de militärer som genomgått denna kurs, nemligen löjtnant Wahlfelt, hvilken berömmes för hans skicklighet i allt hvad till gymnastik och vapenöfning hörers samt för hans utmärkta skicklighet och vana att undervisa i dessa öfningare. Lärjungen är icke förmer än hans mästare. heter det, och prof. Branting måtte väl ej hafva så tillbakasatt den militära gymnastiken, som ins. påstår, då han kunnat uppamma en så utmärkt lärjunge derutinnan. Men man kan lemna hela denna del af saken :åsido, och endast fråga: skall det gymnastiska Centralinstitutet hvila på vetenskaplig grund eller ej? Skall det blifva en blott och bart korpralskolas (såsom hr Branting träf fande uttrycker sig) eller skall det vara er inrättning, hvarest praktiska öfningar utföras. icke blott efter kännedomen om vissa, på för. hand gifna allmänna reglor för kroppsrörel: sen, utan efter den djupare, sig allt mer utvecklande insigten om menniskoorganismen allmänhet och hvarje individs särskilda organism isynnerhet ? På denna punkt måste frågan ställas och svaret härpå är lätt. Icke blott Lings nys: anförda ord, utan äfven det allmänna sund: förnuftet säger oss, att om det gymnastiske centralinstitutet i Stockholm skall bibehåll sitt egentliga värde och sitt derpå grundad anseende inoch utomlands, så skall det hvil på vetenskaplig grund, vara en lärdomsanstal icke blott för yttre mekaniska kroppsrörelser utan för en i samband med dessa ställd un dervisning i anatomi och fysiologi. En ound gänglig följd häraf är att institutets föreståndar måste vara en man med grundliga studier dessa vetenskaper, äfvensom att den öfver lärare, som skall under föreståndarens från varo eller sjukdom förestå hans tjenst, måst äga mer än vanliga insigter i dessa ämner Bore-insändarens påstående, att föreläsninge i anatomien icke höra till öfverlärarens tjen stebefattning, emedan instruktionen derom in genting innehåller, betyder alltså föga, då ma känner, dels att centralinstitutet, i afseende å be stämda yttre föreskrifter och instruktioner, be finner sig i ett barndomstillstånd, dels att ö: verläraren skall vara föreståndaren behjelplig dels slutligen att enligt gammal praxis, såv under det hr Branting, som hr Georgii vor öfverlärare, anatomien af öfverläraren förel: stes. Den nu t. f. öfverläraren, hr Wahlfel synes äfven hafva slutligen insett sin skyldig het i detta hänseende, då han börjat föreläs anatomi ett par timmar i veckan. Hvad nu sjelfva tillförordnandet och tillsä tandet af den lediga öfverlärareplatsen vid gyn nastiska centralinstitutet angår, så har Aftor bladet egentligen endast opponerat sig em direktionens för Stockholms stads wundervi: ningsverk åtgärd, att utan föreståndarens hi rande tillförordna öfverlärare, en åtgärd, t hvilken vi ansågo direktionen ej vara berätt gad, då all dess myndighet inskränkte sig t att väga uppsigts öfver institutet och förde Ide till detsamma anslagna statsmedel. Oal tadt alla bemödanden att erhålla kännedom-o alla till saken hörande handlingar, erkänna v latt vi varit okunniga om det kongl. bref ti skoldirektionen, af. den 21 Juni 1839, so ins, citerat, och således icke heller kände de Inågot ökade makt i afseende å centralinstit tet, som direktionen derigenom erhållit. Lil väl innehåller detta bref; hvilket synes va uppsatt under okunnighet om föregående f Ireskrifter: att den ifrågavarande läraren skul FETT RICE ST Se I I JE LE a 1