Aftonbladet – 10 november 1851, sida 3

avske kände man sig skandaliserad af den före( tällningen att den stora massan möjligen kunde komi na att beundra efter naturens välsignade instinkt i amma föremäl, hvilkas förträfflighet man sjelf gjort ig så mycken möda att sublimera genom svärfunna pekulativa klyftigheter; kanske fruktade man, att , esagda massa icke skulle kunna uppfatta sädana . arakterer som en Falstaff eller en Faulconbridge, ler att den skulle uppfatta dem på ett annat sätt, ! n den nya estetikens lagar stådgade; kanske rit man h ig förbluffas af det faktum, att Shakspeares dramer j syntes vilja blifva populära der de i öfversättnin! ar verkligen uppfördes på scenen. Denna sednare! mständighet är verkligen af vigt, och synes vilja ifva stöd ät den af oss kländrade äsigten. Man vet ex. att Shakspeares pjeser ej länge för hvarje gäng !! Srmätt att hälla sig uppe på den svenska scenen. ! en för att förklara detta behöfver man ingalunda: aga sin tillflykt till pjesernas odramatiska beskaffenet. Mycket torde i detta afseende få tillskrifvas fversättningarnes större eller mindre olämplighet; nen det väsentligaste hindret för de Shakspeariska ; lramernas framgång på den moderna scenen fär tvifelsutan sökas i förändrade tidsförhållanden, hvaraf; ramat mera än nägon annan art af skaldekonst är, eroende. Ty dramat, säsom scenisk konst, är till ör allmänheten tagen i klump, ej blott för den bil-! ade utan äfven för den obildade, ej blott för pro-! etären utan äfven för dagens lejon: att hafva till i! redsställt sä omätligt skilda fordringar för ett tidel varf kan redan anses vara mycket; att hafva gjort l et för alla tidehvarf, är mera än man kan begära !! en af det mäktigaste snille. Hvar och en sär; 1 ; ) j ! kild samhällsklass förändrar inom loppet af ett seel tillräckligt siha seder, sin bildning och sina forringår; den sammanfattning af alla klasser, som man allar allmänhet, förändrar dem inom samma tid på tt oberäkneligt sätt. Den del af allmänheten, från vilken folkvisan utgär, ledsnar, som man vet, efter tt eller annat ärlividrade äfven vid den, som forom var mest omtyckt: huru mycket mera mäste dä j detta vara fallet med en art af dikt, till hvars väen det hör att den skall tillhöra hela allmänheten ch njutas lika af alla. Ett dramatiskt arbete kan öräldras; men deraf följer ingalunda att det icke il örsta rummet är dramatiskt: folkvisan kan förlora; in popularitet; men deraf följer icke ätt den icke gentligen är ämnad att sjungas. Att beräkna, betimma, till och med att förklara dessa vexlingar i ublikens tycken trän tidehvarf till. tidehvarf läter ig ej göra: det är ett faktum, som oftast beror af le tillfälligaste omständigheter. Shakspeare, ehuru llmänt erkänd för en stor skald, och rättvist kräfande att erkännas för de moderna folkens störste Iramatiske författare, är ej längre säsom dramaturg opulär: hvarföre? heltsenkelt derföre att han icke nera är modern; ty menniskorha fordra, och göra !et med rätta, att företrädesvis möta anblicken af in egen samtid på scenen. Denna kan vara längt sera opoetisk. än den förflutna, den kan ega längt vagare dramätiska tålanger än hvarje annan tid, — let hjelper. icke; fet är dock. denna öpoetiska och! alangfattiga tid och ingen annan, af hvars aublick uUlmänbeten vill fröjda sig, i hvars allmänna drag len vill se sina egna intressen och passioner Ääterpeglade. Att söka göra Shakspeares dramer i deras värvarande skick populära på vär scen, skulle ickel vara mera rimligt än att söka förmå allmänheten att släda sig i de. drägter som brukades på drottning Elisabeths tid. Shakspeares dramer må vara tusen sänger förträffligare än alla nutidens: hela allmänheten kan erkänna det, utan att ens nio tiondedelar. leraf röra sig ur fläcken för att gä och se dem: sexonde seklets kostymer må hafva varit tusen gånger skönare än vär tids; det faller ändock ingen in att ära dem, om icke på en maskerad., Detta omdöme om de Shakspearska dranernas omöjlighet för nutidens scen modifieras kort härefter, på samma gång som en slav gifves för sättet hvarpå de borde något omarbetas för våra föreställningssätt och förhållanden. Förf.. säger neml. i detta afseende: I denna mening kan det vara alldeles riktigt att man ej envisas med att uppföra Shakspeares dramer för vär allmänhet. Men deraf följer väl icke att de ej ursprungligen och företrädesvis voro ämnade att uppföras på scenen och att de icke ur denna synpunkt företrädesvis mäste bedömas. Och om så är, kan man med skäl sätta i fråga huruvida icke en insigtsfull bearbetning af dessa dramer skulle kunna vöra dem mera lämpliga för den moderna scenen och sä till vida äfven skulle vara önsklig. Vi väga ej med bestämdhet besvara en sä grannlaga fråga; dock synes den oss böra kunna besvaras jakande. Det hufvudsakliga interesset af Shakspeares dramer såsom skådespel lärer väl svärligen numera kunna blifva annat än historiskt; ty de äro för längt aflägsna från vär tid genom mänga af sina väsentligaste drag, för att kunna ingripa i de samtida lifsfrågor, som allmänheten med en billig och förklarlig förkärlek ser behandlade på scenen: dock ingäri dessa dramer liksom i hvarje sann konstskapelse, och mera i dem än i de flesta andra, ett oförgängligt element, som ingen tidernas vexling kan utplåna. Det är den på en gäng naturoch konstsanna teckningen af den menskliga passionen, hvilken genom alla tidehvarf är och förblifver sig lika. Men de handlingar och den situation, hvarigenom och hyarunder dessa passioner uppenbara sig, äro det, som tiderna i väsentlig män förändrat, och som derföre ocksä måste förefalla det närvarande slägtet desto mer fremmande, ju mindre historisk bekantskap det eger med de tider, inom hvilka Shakspeares dramatiska pathos rörer sig och för hvilka -det framställdes: Betraktarman Shakspeares dramer endast säsom poemer i-allmänhet, så kan man anse denna sä att säga yttre infattning för det dramatiska pathos — detta specifika handlings sätt, denna specifika situation, m. e. o. allt detta, genom hvilket det särskilda tidehvarfvet afspeglar sin odling, för hägot oväsentligt; betraktar man dem äter så som de böra betraktas, säsom dramer, så är allt detta poetiskt oväsentliga likväl nägot dramatiskt väsentligt, hvilket genom ingen bearbetares, ej ens den mest insigtfulles tillgöranden, får ändras eller rubbas. Ty väl är det möjligt att Shakspeare skulle kunnat inlägga sitt dramatiska pathos i handlingar och situationer, som varit mera enliga med vär tid och mera fattliga för densamma; men det är näppeligen möjligt att en annan kan göra det; och det är alldeles omöjligt för en annan att göra det på samma sätt som han skulle hafva gjort. Deremot finnes jemte detta dramatiskt väsentliga, som är beroende af tidsförhällanden, och som deraf kän oaktadt all sin väsentlighet vara beroende, — derföre att det är väsentligt för dramat att vara beroende af tidsförhällanden, — jemte detta dramatiskt väsentliga, säga vi, finnes hos Shakspeare ätskilligt dramatiskt oväsentligt, också Beroende af tiden, som af en urskiljningsrik bearbetare kan förändras eMer bortskrädas. Dertill hörer t. ex. alla räheter i dialogen. Ty om Shakspeares pjeser just på grund af nyssnämnda, öfvervägande historiska intresse för vär tid fordrar företrädesvis ett bildadt publikum — :ett sådant som eger tillräckliga förkunskaper för att uppfatta det dramatiskt väsentliga i dem, sofå icke får förändras, så är det ock billigt ätt dennä bildade publik fär njuta af dem utan att störas eller säras af de pöbelaktiga oväsentligheter, som tillkommit af konsideration för den obildade delen af. allmänheteni ett afFigset tidehvårr. Man kan häremot invända att dessa oväsentligheter likväl ofta äro i hög grad karakteristiska för sin tid och på denna grund böra bibehälan, de må bibehållas i öfversättningarne i allmävbet, hvilket är tillräckligt för ändamålet att spara dem ät den vettgiriga allmänheten. Men så dt de blott äro karakteristiska för sin tid och icke tillika för den person somuttalar dem, så må de i je bearbetning för scenen: saklöst . bortfalla eller förändras. v a Vid den blick, som hr M. härefter kastar på det antika dramat, och hans jemförelse i allmänhet mellan den antska konsten och verldsåskådningen och den nvare tidens. förekomma