Aftonbladet – 8 november 1851, sida 2

Monitören innehåller en mängd utnämningar af nya underprefekter. F. d. ministern Magne har blifvit utnämnd till kommendör af hederslegionen; Rouher och Fould till officerare af samma orden. I Falaise invigdes den 26 Oktober Wilheim Eröfrarens staty. Guizot höll vid detta tillfälle ett tal till denne mans ära, hvilken med 30,000 man for öfver kanalen för att eröfra ett konungarike,. Efter en jemförelse med Algiers intagande år 1830 och de stora anstalter som dervid vidtogos och efter en historisk. återblick ;på ofvannämnde minmesvärda tilldragelse och på de mångfaldiga hårda strider som derefter föreföllo mellan Englfand och Frankrike, hvilket sednare land var inära att duka under för öfvermakten, då det rräddades genom den Orleanska jungfruns hbjeltemod, yttrar talaren blandannat följande: Jag undviker det förflutnas sorgliga och ärorika minnen; jag kastar endast en blick på oss sjelfva och våra egna dagars historia. Åfven i våra dagar hafva talrika fartyg infännit sig vid våra kuster och mottaga tusentals passagerare för att öfverföra dem ttill England. År det ett nytt krig som de dlit skola föra och som de der skola finna? -Nlej, nej, nej! Det är freden som för dem dit coch tillbaka igen; de söka hvarken äfventyr eller eröfringar; de gå att gifva och mottaga förbindelser angående en ömsesidig lycka. De begge tolkens beröringspunkter och örhållanden äro nu lika fredliga, som mångsidiga och lifliga. Ett kristallpalats hvarest de förenas, en osynlig tråd, en under vattnet gående stråle, som från ena till andra hållet frambär umderrättelser om deras ömsesidiga behof och tjenster, se der de band som nu för tiden ersätt. dem, hvilka Wilhelm . Eröfraren ville knyi. Hvilka af dessa begge tidehvarf mine herrar, är det lyckligaste? Hvilketdera af dessa begge skådespel är det skönaste? Visserligen har äfven vår tid något hvaröfver man kan vara stolt och förhoppmingsfull, midt ibland de stormar och oroligheter som trycka oss. och oaktadt vår skakade och osäkra ställning ... -Jag vill icke på denna fest uttala sorgliga ord; men j skolen förlåta mig, mina herrar, om jag uttrycker en känsla, som säkerligen hyses af alla sansade och välsinnade menniskor. : Då man blifvit kastad ut midt på det stora verldshafvet och då man drifves af häftiga störmar, är det för litet att hafva ett vackert fartyg, välrustadt, rikligen försedt oeth besatt med visa och tappra män; det fordrais bekså, det fordras framför allt att besättniingen är enig och att fartyget har starka anlkare, ty deraf beror likväl räddningen. Låtom oss derföre vara enige, mina herrar! Må vi förstå att fatta samhällets säkra ankare och alla förenade: hålla oss: fast derluti! Gud skall då gifva oss frälsningen, om vi göre hvad som erfordras för att förtjena den.n NEDERLÄNDERNA. : I Sillfisket, som en tid visat sig mindre förI delaktigt, tyckes i hast hafva tagit god fart. ITill Scheveningen hade under sista dagarna Jaf Oktober inkommit ett stort antal Pmker med så betydliga qvantiteter sill, att fångsten Inu anses vara nästan lika stor som vid samma tid sistl. år. SCHWEIZ. Valen till edsförbundets nationalräd hafva utfallit på följande sätt: I Konservativa: i Basel-Stadt, Uri, UnterwalI den och Schwyz: i e hatel, Freiburg, Waaat, I Wallis, Geneve och Tessin: Blandade: i Solothurn och Bern; Liberalt-konservativa: i Zirich; Liberalt-radikala: i Schaffhausen,, BaselI Land, Aargau, Thurgau, S:t Gallen,, Glarus Joch Graubinden. ( UNGERN. r Staden Vessprim har den 23 Oktober blif-I vit hemsökt af en vådeld, som lagt 87 bygg-Inader samt 130 uthus i aska. Nästan trenne hela gator ödelades och olyckan drabbade mest ; krukomakarne, som bodde vid dessa gator. j RYSSLAND. I Kejsaren har, på riksrådets framställning, beslutat, att alla de män, som stympa sig för att undgå militärtjenst, skola, om de blifva öfverbevisade derom, blifva intagne vid straffI kompanien, och om, efter förloppet af den i lag stadgade tjenstgöringstiden, det visar sig latt de äro obrukbara till tjenst i ledet och till I militäriska arbeten, skola de afsändas till SiIberien såsom kolonister. i NORDAMERIKA. ) Enligt bref ifrån Mexico af den 7 SeptemIber befann sig regeringen i den mest hjelplösa belägenhet; i stätskassan rådde en förI färlig tomhet och presidenten hade fåfängt lsökt bilda en ny minister. I Norra Mexico Ivar oroligt; enligt hvad som. förmältes från Förenta. Staterna, voro oroligheterna allvar-Jsamma och liknade en afsöndringsrevrolution ; men i Mexicos hufyudstad visste mam ingenting -.derom ännu. I Derföre att hr Alphee de Marissac önskade att ni visar honom den äran att blifva ett laf vittnena vid hans giftermål,. Han skall således gifta sig?. Ja.n Med hvem ?s : Det kan ni omöjligt gissa — Med min lvän madame Champlouis.