upplysningar, som kunna intressera er. Helsa på mig om åtta dagar. Eh vecka var knappt förfluten innan jag fick en biljett, hvari madame dAlpuis anmodade mig att besöka henne. Fiat lux! sade grefvinnan, så snart hon fick se mig. Hemligheten är afslöjad, allting är nu klart som solen, ert äfventyr var helt simpelt ett qui pro quo. Jag har begärt en förklaring af Carolina, som i parenthes sagdi sedan någon tid ganska mycket sysselsätter sig med er, isynnerhet efter mötet på kyrkogarden. Ehuru ni uppgifver er aldrig förr hafva sett henne, synes det likväl som hon redan längt för detta haft sin uppmärksamhet riktad på er. Hon har ofta mött er och ser er nästan dagligen på balkongen af det hus som ligger midt emot hennes, i följd hvaraf hon anser cr för sin granne. Men deruti Jigger, som jag redan sagt er, ett qui pro quo. Carolina tager er för en annan. Hon är okunnig om er brors död, hvars olyckliga kärlek till henne hon slutligen förtrott mig, och det är er ovanliga likhet med er bror Lucien som vållat hela misstaget. xCarolina lärer nyligen hafva råkat er på en bal, den enda hon bevistat efter sin mans död, och då blifvit särdeles förvirrad vid er syn . . . Ehuru ni icke tilltalat henne har hon likväl inbillat sig att ni kommit dit för hennes skull, och tagande er för Lucien, har den tanken tillika uppstått hos henne, att ni lemnat Afrika för att närma er föremålet för er passion. Der har ni förklaringen öfver den otacksamhet och de förföljelser hvaröfver hon oeklagar sig. Jag hade den största möda i ver.den att öfvertyga henne om si:t misstag och det var endast genom att ledsaga henne ill Luciens graf, som jag kunde öfvertyga henne om sanningen af mina ord. Nu, min vösta Alphee, beder jag er att vera fullt om