samma afhandlingar af Kongl. hofrätten öfve Skåne och Blekirige den 16. Sept. 1842 ogil lade på den grund, att Christoffer Anderssor pvid afslutande af omtvistade försäljningen, icki Imed den redighet och det öfvervägande, som la Ingen vid dylika aftals ingående kräfver, förmåt -Infatta och bedöma innehållet och beskaffenheten aj nsitt görandes — och blef detta hofrättens beslut fastställdt af Kongl. Maj:t genom högst berörde nådiga dom, hvilken har följande ly. delse: Kongl. Maj:ts Dom, uti den till Kongl. Maj:ts öfverseende, ifrår dess och rikets hofrätt öfver Skåne och Blekinge, genom ordentligt sökande, inkomne sak, emellar äboen Anders Andersson i Södra Aby, å ena sidan, sökande, samt äboerne Nils Andersson förut i Fjerdingslöf, nu i Södra Aby, och Hans Nilsson i Wallby, den sistnämnde i egenskap af tillförordnad förmyndare för Christoffer Andersson i Södra Åby, ä andra sidan, svarande, angäende svaranden Nils Anderssons till Wemmenhögs häradsrätt instämde pästäende: att som hans broder ofvanbemälde Christoffer Andersson alltifrån sin spädaste älder varit mindre vetande, hvilket tillständ ännu fortfar, de emellan Christoffer Andersson och hans halfbroder sökanden Anders Andersson den 27 Juni 1840 afslutade köp om den förres så väl ärfda andelar i skattedomkyrkohemmanet n:o 22, ett mantal Södra Aby, som ock lösegendom, alltså måtte, jemlikt 4 kap. 7 , Jordabalken, ogillas och det försälda till Christoffer Andersson ätergå; äfvensom Nils Andersson yrkat, att, i händelse lagfart å köpet blifvit sökt, densamma mätte afstanna, intilldess frågan om handelns beständ genom laga kraftegande beslut afgjorts; hvaremot sökanden, i utverkad genstämning, pästätt käromälets underkännande, samt att handeln, säsom afslutad med fullmyndig person, mätte för laglig förklaras; uti hvilken sak häradsrätten, medelst utslag den 14 Oktober 1840, sig utlåtit, att ehuru Christoffer Andersson vid samma ting blifvit på egen begäran ställd under inseende af god man med förmyndareansvar; dock som Christoffer Andersson vid den tid, då klandrade köpeafhandlingarne emellan honom och sökanden upprättades, varit fullmyndig och säledes ägt, att, med gällande kraft och verkan, om sin egendom sjelf besluta, ogillades käromälet, men rättegängskostnaderne blefvo parterne emellan qvittade; hvilket utslag Malmöhus läns lagmansrätt, uti dom den 20 September 1341, fastställt, samt älagt Nils Andersson, att med 6 rdr 32 sk. banko ersätta sökandens der hafde kostnader; hvaremot hofrätten, dit Nils Andersson, efter erlagdt vad, mälet fullföljt, och der svaranden Hans Nilsson, i egenskap af då mera tillförordnad förmyndare för Christoffer Andersson, på grund af 18 kap. 3 8 Rättegångsbalken, anmält sig som mellankommande part och med Nils Andersson gjort gemensam talan, genom dom den 16 September 1842, jemte förklarande, att som den särskilda afhandlingen den 27 Juni 1840, om öfverlätelse af Christofter Andersson tillkommande arrendeafgift med mera, syntes, så vidt af samma handling kunde slutas, vara upprättad emellan Christoffer Andersson och hans stjufmoder, enkan Signa Andersdotter, men hon icke blifvit i mälet hörd, kunde, i anledning af ägängna stämningen, hofrätten i denna del af tvisten dä för närvarande icke meddela utlätande, utan fick talan i berörde hänseende emot vederbörande i laga ordning efter befogenhet serskildt utföras, vidare, beträffande klandrade köpsluten emellan Christofter Andersson och sökanden om den förres ärfda andelar i hemmanet n:o 22, ett mantal Södra Aby, sig utlätit, att emedan genom af hörda vittnens berättelser samt hvad i öfrigt förekommit, vore utredt, att Christoffer Andersson, ehuru född är 1805 och således till mogen ålder kommen, hade ett högst inskränkt begrepp och i allmänhet var så enfaldig, att han, utan att vara fullt vansinnig, ansägs mindre vetande eller fånig, samt alldeles oförmögen att sjelf kunna värda sig och sitt gods; hvarföre ock fadren Anders Christoftersson, i hvars hus Christoffer Andersson ända till fadrens år 1840 inträffade död ständigt vistats, redan är 1832 varit betänkt att, efter sin bortgång, ät Christoffer utse laga förmyndare; ty och som häraf ostridigt följde, att Christoffer Andersson, hvilken jemväl sedermera blifvit under förmyndareinseende ställd, vid afslutande af omtvistade försäljningen icke med den redighet och det öfvervägande, som lagen vid dylika aftals ingäende kräfver, förmätt fatta och bedöma innehället och beskaffenheten af sitt tillgörande; pröfvade, i stöd af 4 kap. 7 Jordabalken, hofrätten, med upphäfvande af underrätternes domslut i denna del, skäligt ogilla de den 27 Juni 1840 emellan sökanden och hans halfbroder Christoffer Andersson upprättade köp om Christofters förrberörde fastighetsandelar, hvilka det alltså äläg sökanden att fardagen den 14 Mars 1843 till Christoffer Anderssons målsman afträda; vid hvilken utgäng af mälet rättegångssostnaderne sä väl vid underrätterne som i hofrätten blefvo parterna emellan qvittade, deruti Anders Andersson i underdänighet sökt ändring, under anvällan, att vice auditören O. G. Möller och skrifvaen Fritz Palm, hvilka, uti en af sökanden företedd test, uppgifvit, att Christoffer Andersson, vid ofvanperörde tillfälle fritt och otvunget beslutat ifrägava-l, ande försäljning, samt att han tydligen uppfattatj neningen af hvad som förehades och med bestämda rd förklarat det öfverensstämma med sin vilja ochl beslut, mätte få berörde uppgift inför domstol i orten: ned ed fästa. Med Kongl. Maj:ts högste domstoll, besluten; Gifven Stockholms slott den 13 Mars 1845; Kongl. Maj:t har i nåder lätit sig föredragas dels denna sak inkomna handlingar, tillika med hvadl: arterna i underdänighet anfört; och som de uti ofanbersrde af sökanden företedde vittnesattest upp-c ;ifna omständigheter, vid jemförelse med den i saken 1 edan förekomne bevisning, icke äro af beskaffenhet, I tt på sakens utgång äga inflytande, finner Kongl. aj:t icke skäl, att sökandens anhällan om attestens eedigande bifalla. Beträftande sjelfva saken, så pröfvar Kongl. Maj:t näder rättvist att fastställa hofrättens dom, så att ökanden äligger att ifrägavarande fastighetsandelar ardagen den 14 Mars 1846 till Christoffer Anderssons nälsman afträda. Skolande sökanden ersätta sina ederparter, hvilka fordrat godtgörelse för rättegångsostnaden, men densamma icke törtecknat, hvad som tgär till lösen för Kongl. Maj:ts dom. Det vederörande hafva att ställa sig till underdånig efterrätelse. MM Ft 4 (OM IN mt pm ÅA o— —— Under Kongl. Maj:ts Secret. (L. 5.) CO, Limnrell. In Rörande likheten emellan det åberopade rejudikatet och den Dybeckska rättegången ar klagandeombudet yttrat sig i följande or: alag: : Ehuru det sålunda förefinnes den närmaste fverensstämmelse uti de begge målens sakörhållande, visar det sig dock, till mina prinpalers förmån, en högst betydlig skillnad e-X rellan den uti de särskilde målen åstadkomne !, k