Aftonbladet – 1 november 1851, sida 2

— I anledning af den uppmaning, som Posttidnin gens redaktör, hr J. Carl Hellberg, i onsdags fram: ställde till Aftonbladets ansvarige utgifvare (bofrätts. auskultanten Nordqvist) att före denna veckas slu yttra sig huruvida han ogillar och ätertager den förmenta förolämpning som herr Hellberg anser sig tillfogad genom en i Aftonbladet framställd fråga när Posttidningen skall lära sig rättskaftenhet m. m. och svaret: sicke så länge den redigeras af — — hs Hellberg kan lätt gissa hvem vi mena, anse vi oss böra nämna, att hr Nordqvist redan sistlidne mändag anmälde, att han i enskilda göromäl ämnade begifva sig ät landet, och att han ännu icke återkommit, ehuru under de sednare dagarna väntad, i följd hvaraf det kan vara möjligt, att han ännu icke kom mit i tillfälle att taga kännedom af hr Hellbergs uppmaning. Vi angifva detta egentligen säsom orsak, hvarföre icke nägot svar ännu kunnat följa på uppmaningen. Utan att gå ansvarige utgifvarens omdöme i förväg skulle vi för öfrigt nästan tro, att ett sädant svar ä hans sida i afseende på uttrycket om Posttidningen icke kan blifva betydligt afvikande frän det, som redan blifvit lemnadt af förläggaren, nemligen i afseende på sjelfva det ofvan citerade corpus delicti. Deremot förekomma uti Posttidningen för i thorsdags, i anledning af hr Hedlunds sändebref till hr Hellberg, nägra uppgifter, som gifva ett nytt uppslag i saken. Hr Hellb. rg anför nemligen der, såsom anledning hvarföre han med skäl kunnat anse sig förnärmad af hr Hedlund, att denne under polemiken med Posttidningen kallat hr Hellberg reaktionens papegoja, allongeperuk, perukstock; att hr Hellberg blifvit framställd säsom en stackare, som beshöfver en så liten släng för att taga till flykten,, m. m. Posttidningen har ej citerat de artiklar, i hvilka dessa uttryck skola förekommit; och vi kunne således ej bedöma dem af sammanhanget. Men vi neka ej att dessa uttryck, om de varit riktade mot hr Hellbergs person, äro sädana, att de kunna påkalla en hederlig ursäkt, äfven om de yttrats i hettan af en neningsstrid och säledes utan öfverläggning på förnand, samt om de än till en del kunnat framkallas wf motpartens sätt att gå till väga. Detta beror naurligtvis på ordställningen i det hela. OO