Aftonbladet – 28 oktober 1851, sida 2

Article Image
samma jernvägs utsträckning från Örebro till sta-tan Köping, Rikets Ständer, i betraktande deraf att ran sot bolag för utförande af jernvig emellan Öcsebro kl Hult på de af Rikets Stander vid 1847 och 1813 oci riksdag fastställde vilkor icke under den förflutna j vo on, så vidt Rikets Ständer hade sig bekant, bildat) ha , och nägon sannolikhet ej heller vore för handen!dr , ätminstone under den närmaste framtiden, ettlrec lant bolag skulle komma att uppstå, ansett föränng uti de förut bestämda vilkoren icke kunna und-mi as, så vida ej all utsigt att bereda framgång ät le: a i så många hänseenden Triksvigtiga angeligenhe-!4 att en jernväg af någon betydligare utsträckning der anlagd, skulle försvinna, hvalan Rikets Stän-! r, som, vid granskning af de framställda förslagen förändrade vilkor, funnit det alternativ, hvilket ser jernbanans inlösande för statens räkning genom ligt amortissement af kapitalet, erbjuda staten vida irre fördelar än det andra, äsyftande endast ga-ln; nti under 23 ärs tid för 5 procents nettoinkomst å läggningskostnadssumman, med rättighet för sta8! nm att efter viss tids förlopp inlösa jernvågen, samtjlir mväl ansett för kommunikationernas förbättrande st rdeles fördelaktigt om jernvägen utsträcktes tillltil iping, med afseende ä hvad härvid förekommit och der förbehåll att nigot bolig icke funnes, som d nde göra lagliga anspråk på grund af Vär under n 28 December 1843 för Kongl. Svenska och En-14 ska aktiebolaget för jernvägen emellan Örebro ochn ult, i nåder utfirdade oktroy, för sin del, medld phäfvande af hvad vid 1847 och 1848 ärs riksdagie ifvit stadgadt och genom Rikets Stinders skrifvelse in 19 Augusti 1848 hos Oss i underdänighet anäldt, angrende vilkoren för den af Rikets Ständer? i lemnade garanti för räntan ä anläggningskostna-Ip on för en jernväg emellan Örebro och llult fattat!s ssa förändrade beslut, hvaribland hutvudsakligen:lt 0 att derest, för utförande af den ifrägaställde jernnan emellan Köping, Örebro och Hult, ett bolag, t hvilket Vi funne detta företag kunna med säkeret anförtros, bildade sig inom slutet af är 1852 ochl om nyssnämnde tid jemväl började anläggningen afls anan, så förbunde sig svenska staten att, i händelse; nåder ett eller flera af de 40 är, som förflyta näst fter jernbanans fullindande och öppnande till allvän trafik, jernvägsbolagets äfliga nettoinkomst skulle, nligt bokslut, som undergätt granskning af de per: oner, hvilka Vi dertill förordne, befinnas understiga ! 50,000 rår bko, motsvarande fem procent ä den be-l1 äknade anläggningskostnaden, fem millioner rår, tilll, olaget erlägga fyllnaden i förstnämnde belopp, hvaraf: weräknas fyra procent ränta ä det vid hvarje ärs livid äterstående kapitalbelopp och äterstoden utgör apitalafbetalning ; kunnande denna statens ansvarig-) et i intet fall utsträckas utöfver 250,000 rår förl ret, hvaremot, om anläggningskostnaden icke skulle ippgå till förslagssumman, statens ansvarighet inkrävktes till ett belopp, svarande mot fem procent i den verkliga utgiften, deruti likväl inberäknad fem yrocents ränta under byggnadstiden ä det aktickapial, som för arbetets utförande varder derä nedlagdt, och 2:0 att efter förloppet af de 40 är, under hvilka staten garanterat. bolaget den bestämda räntan och umorteringen; jernbanan med dertill hörande jord, byggnader, verkstäder och materiel, af hvad beskafrenhet den vara må, skall i fullgodt skick utan lösen Mer särskild vedergällning tillfalla svenska staten, hvad staten under den föregäende tiden mä hafra tillskjutit större eller mindre belopp. Jemte det Rikets Ständer till Värt nådiga godkännande i underJänighet anmält sina i förevarande afseende fattade beslut, hafva Rikets Ständer tillika anhällit, det Vi måtte i näder meddela de ytterligare föreskrifter, som Vi kunde finna nödiga, ej mindre för befrämnde af företaget, än ock för betryggande af statens tt och beredande af det allmännas fördel. Då Vi nu i nåder lätit Oss föredragas så väl Rirets Ständers ofvanberörde skrifvelse, som ock i sam;nanhang dermed, ett af landshöfdingen i Skaraborgs lin, f. d. statsrädet Sandströmer, ingifvet underdäuigt memorial, innefattande hemställan att jernvägen mätte dragas till Mariestad i stället för till Hult, äfvensom de särskilda hos Oss i underdänighet gjorda nsökningar, dels af Arboga stads invanare om jernägens ledande genom nämnde stad, dels af ätskillige bruksegare och possessionater i Nerike och Östra Wermland att nägon rubbning ej mätte ega rum i den ursprungliga planen att lara jernvigen framgå till Hults lastageplats, bafve Vi, i betraktande af ordalydelsen i Rikets Ständers förevarande skrifvelse, visserligen funnit det böra antagas, att den statsgaranti, som nu för en jernvägsanläggning blifvit gif ven, icke, utan att Rikets Ständers beslut i ämnet Ivarder äå en kommande riksdag ytterligare förändrad leller modifieradt, kan vinna tillämpning på nägon annan jenvägsbana, fin den som, passerande Örebro, erhaller sina ändpunkter ä ena sidan vid Köping och 3 den den andra vid Hult; men då det numera blifvit ett vilkor för den lemnade garantien, att jernvägen framdeles skall komma att tillhöra staten, hafve I Vi ansett det vara af synnerlig vigt att, innan Vi genom Värt godkännande bekräfte Rikets Ständers beslut, genom sakkunnige personer må varda utredt huruvida en jernväg i berörde sträckning kan förmo das i en framtid afkasta en emot de ärliga omkost Inaderna fullt svarande inkomst, samt om, till störr I bätnad för det allmänna, jernvägen, utan att på de hela medföra betydligare byggnadsoch underhålls kostnad, må genom en eller annan förändring i si riktning hafva att päräkna vidsträcktare trafik. A sädan avledning och då förslag till Oss inkommit hvarigenom velat visas nyttan af förändring i vägen sträckning ej mindre åt östra sidan, än ock ät de I vestra eller i sydvest, hafve Vi funnit lämpligt attö en kommitte af sakkunnige män i nåder uppdrag att, efter föregängen utredning i hvad män fördel c Iden lättade kommunikationen med hänsigt till landet hufvudnäringar och industriella rörelse mä kunna me sannolikhet beräknas, så snart sig göra läter till O: I afgifva underdänigt utlätande: huruvida den väg e sträckning, som i Rikets Ständers beslut afses, m för en jernvägsanläggning anses fullt ändamälsenlig huruvida denna jernväg bör antagas komma att gif een intägt, som fullt betäcker underhällskostnaden oc löpande utgifter; eller om, i dessa hänseenden, för träde bör tillerkännas en jernbana i mer eller mind förändrad riktning; börande, till grund för detta yt P rande, icke allenast anföras de skäl som kunna hen tas från lokalens eller jordytans mer eller mind förmänliga beskaffenhet, utan jemväl uppgifvas s ! dana statistiska beräkningar i afseende på möjlig tri fik, som kunna lemna hägon ledning för omdöme ri hvad mån jernbanan, i den ena eller andra rik e ningen, kan sannolikt förmodas komma att gifva stör! a eller mindre afkastning. ev Ivo ov OP Oo 1! Jemte det Vi till ordförande i nämnde kommitte :a näder utsett Eder, f. d. statsråd Wern, samt till 1 er damöter distriktsehefen i mellersta vägoch vatte fbyggnadsdistriktet, majoren C. A. Oliverona; kapt önen i Vår flottas mekaniska corps C. E. Norströn r, advokatfiskalen i Värt och rikets kommerskollegiu yC. M. Rydqvist och bruksegaren C. G. Indebeto ihafse vi i nåder förordnat, att kommittten bör sar 1 manträda i Örebro och för utförandet af sitt uppdr: fundfå del af Rikets Ständers meranämnde underd le iniga skrifvelse, jemte öfriga till mälet hörande han flingar. cch dessutom ega att af Vare befallningsh:

28 oktober 1851, sida 2

Thumbnail