Aftonbladet – 8 oktober 1851, sida 3

sälunda ej kommer att köpa dyrare bröd 1852 än 1851 — och framtiden skall nog visa om han ej fär rätt. Sanningsvän. RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER. Landtmäteriauskultanten Bolins mäl emot v. not. Franz Sjöberg, har i dag äter förevarit, dervid Sjöberg, kallad vid äfventyr att eljest hemtas till rätten, inställt sig. Ett par i saken athörda vittnen kunde intet i saken upplysa. — I dag afkunnade rädstufvurättens 6:te afdelning utslag i det af drängen Persson mot sin husbonde Danell och f. d. poliskonstaplarne Jacobsson och Carlsson anhängiggjorde mål. Hvad angick Danell, så enär det blifvit upplyst, att han vid det ifrågavarande tillfället, den 25 Augusti, endast tilldelat Persson en örfil till följe af den försummelse i tjensten, Persson samma dag visat, och hvilket icke kunde betraktas annorlunda än som en välförtjent husaga, ansägs Danell icke hafva på nägot sätt missbrukat sin husbondemakt, hvarföre han frän allt ansvar frikändes. Jacobsson och Carlsson äter, som blifvit öfvertygade att, sedan de hemfört Persson till Danells bostad, hafva der med en karbas tilldelat honom minst tjugu slag, deraf följt lika mänga blodviten, blefvo, dä det icke kunde utrönas, huru mänga slag hvardera utdelat, dömde att för 20 slag med blodvite, i tveböte hvardera utgifva 80 daler silfvermynt med 26 rdr 32 sk. bko eller i brist af tillgäng undergå 20 dagars fängelse vid vatten och bröd, hvarjemte de älades att med 20 rdr bko ersätta Persson för sveda och värk samt kläders sönderrifvande. — Gelbgjutaregesällen Strömberg hade enligt kontrakt af den 14 sistlidne Juli af gelbgjutaren Lindström tillhandlat sig dennes till gelbgjutareyrket hörande inventarier mot en köpeskilling af 500 rdr bko, som skulle afbetalas i vissa terminer, hvarjemte Strömberg mot erläggande af hyra skulle till den 1:a i denna mänad få begagna Lindströms i huset n:o 19 vid nedre Skepparegatan förhyrde lägenheter, allt med det förbehåll, att derest Strömberg försummade nägon afbetalning, förändrade eller förskingrade nägot af verktygen, Lindström skulle vara berättigad att genast ätertaga de försälda inventarierna och att de afbetalningar, som förut blifvit gjorda, skulle räknas söm hyra för inventarierna. Strömberg har nu till rädstufvurätten i brottmälsväg uttagit stämning ä Lindström med yrkande att ansvar såsom för hemgäng för det Lindström den 24 September med väld ätertagit de försälda inventarierna, hvarförntan fordrats ersättning för all den Strömberg tillfogade skada. Lindström erkände, då mälet i går förevar, att han satt sig i besittning af de försälde effekterna, derföre att Strömberg brutit mot kontraktet iså mätto att han förskingrat ätskilliga instrumenter och förändrat andra. Ibland annat hade han rätat ut ena öglan på en sax och derpå satt ett skaft; förmenande Lindström att nägot ansvar för hemgäng icke kunde komma i fräga, enär Lindström hade kontrakt på lägenheterna. Strömberg bestred Lindströms uppgifter om förändring eller förskingring af inventarierna, hvilka han tvärtom ökat med nya. I anledning af den anmärkningen, att Lindström hade kontrakt på lägenheterna, uppvisade Strömberg Lindströms qvitto på hyran till den 1 Oktober, hvaraf följde, att Strömberg bott i sina egna rum. Sedan parterne till domstolens pröfning öfverlemnat mäålgt, blef detsamma för protokolisjustering uppskjutet på ätta dagar. — I tisdags förl. vecka gjorde brödförsäljerskan Christina Holmgren anmälan i poliskammaren, att hon ä Kornhamntorget vid försäljning af ett pund bröd, erhällit en falsk Fahlu privatbankssedel ä 10: rdr bko valör. Det lyckades äfven att få reda på en skeppare Joban Petter Enroth, hvilken kort förut köpt bröd af Holmgren, och dä äfven vexlat en likadan sedel. Skepparen Enroth erkände vid förhöret, att han vexlat en dylik sedel, hvilken han erhällit under Westeräs marknad i betalning för en der försäld ko. En annan och nu till poliskammaren öfverlemnad sedel hade hans broder, smideshandlaren Carl Erik Enroth från Eskilstuna, vexlat. Som den sednare samma dag sedelns falskhet upptäcktes, afrest till Upsala marknad, uppsköts målet till dess skrifvelse afgätt till vederbörande i Upsala om hans inkallande och inställande. I dag inställde sig smideshandlaren Enroth och erkände, att han köpt ett pund bröd ä Kornhamnstorget och derföre lemnat i liqvid en Fahlu privatbankssedel ä 10 rdr bankos valör, men densamma hade han erhällit ä Sundsvalls marknad, och ej afvetat att.den var falsk. Hustru Holmgren berättade, att skepparen Enroth köpt ett halft pund bröd at henne och lemnat en dylik sedel, som den nu förevisade, i liqvid. Sedeln hade hon fått vexla hos en h mslagtare och denne hade derefter lemnat sedeln i liqvid till en landtbo, utan att dess falska beskaffenhet ännu blifvit upptäckt. Nägon stund efter denna bandel hade, jemte skepparen och en vaktmästare Schanz, smideshandlaren Enroth infunnit sig vid Holmgrens brödlår, och under yttrande: ,efter bror min köpt för godt pris, så ska väl jag också ha ett pund bröd. Brödet uppvägdes och i liqvid lemnades af smideshandlaren den nu förevisade sedeln. Holmgrer hade icke haft tillräckliga penningar att gifva tillbaka, utan mot län af en 10 rdr rgs-sedei lemna den falska sedeln till en sin granne. Sedan skepparen aflägsnat sig med brödknippan, eftey att hafva erhällit 13 rdr 8 sk. rgs tillbaka, hade H. tagit sedeln och gätt till hemslagtaren Biman för att få den dt Biman hado genast upptäckt att den var alsk, Smideshandlaren nu tillspord att förklara hvartöre han köpt brödet, svarade,att han ämnat det till matsäck på resan, men det upplystes derefter, att hav burit detsamma ombord ä brodrens fartyg, och seI dermera ej afbemtat det. Enroth temligen brydd invände genast: sjag glömde bort det i brädskan., Polismästaren tillsporde E. om det besynnerliga att han