eller till helvetet. Bröllopet var lika sorgligt, som förlofningen hade varit. Den unga bruden, stalt och skön, framträder till altaret, lik ett till festen smyckadt offer. Icke ett ord, icke ett småleende åt den, som svor att helga henne det återstående af sin lefnad. liksom han förut egnat henne det framfarna deraf, i be nygifta skulle tillbringa denna dag på ett gods som grefven egde, några mil från Paris. Om ni visste, min fru, med hvilken ifver, med hvilken outtröttlig omsorg han hade sökt att försköna detta ställe och pryda et med allt hvad som kunde behaga dee unga grefvinnan! Med hvilken kärlekezs cmtanka hade ej detta slott, som han köpt enkom för henne, blifvit inrättadt efter hevunes smak Henrik hade velat att Bertha skulle derstödes ingenting sakna, (med lägre röst,) af all hvad som stod i hans makt att gifva henne De sällsyntaste blommor frodades i trädgårder och i drifhuset; en oräknelig mängd af utJländska fåglar qvittrade i ofantliga burar, ty grefven hade icke glömt sin fordna elevs tycken och vanor. Parken, der den vackraste skugga inbjöd till spatsergång, förskönades a jen klar å; en musiksalong, en annan för mål. ning, upptylld med allt slags tillbehör sam prydd med en mångfald af dyrbara taflor väntade i följd af sin prydligaj möblering et beröm af sin vackra egarinna... Dock, mir fru — icke der, mer än i fädernehuset elle vid altaret, syntes Bertha rörd af denna kär Jek, som hade börjats vid en vagga och son ej skall sluta förrän under en graf. (Grefven stannar några ögonblick och betraktar sin fru, hvars ansigte är öfversköljdt af tårar. Närmande sig ännu mer till henne, Ifortfar han:) Att en hel dag få vara allena med en qvinna ,som älskar en, ack, min fru!... det är en sällhet, som englarne kunde afundas . .. men att vara en hel dag allena med en qvinna, som med förakt bortstöter ens tillgifvenhet, som påstår att man gjort henne olycklig för hela lifvet . .. en qvinna, den man vill förmå