Aftonbladet – 8 oktober 1851, sida 2

ständiga vederbörande, att förhandlingar emellan rustch rotehällare och soldat om lönevilkoren borde föriggå enskildt dem emellan och säsom de kunde äsämri as, samt utan all inblandning dervid af befälet, varefter kontraktet skulle underskrifvas och då först ill granskning inför landshöfding och regementseller xompanichef uppvisas; och borde nägon invändning ler anmärkning mot kontraktet icke ega rum, sö vida det upptoge och tillförsäkrade soldaten alla de örmäner, hvilka honom tilläggas i det ursprungliga snektekontraktet för provinsen, jemte de förändrin gar dervid, som tillkommit genom frivilliga öfverenskommelser emellan kronan, ä ena, samt rustoc! rotehållare, ä andra sidan. Dä någon regeringsätgärd, i anledning af Rikets Stän ders sälunda gjorda und. anhällan, icke följt, enär enligt krigskollegii uppgift, klagomål i berörde hänseende hvarken vid generalmönstringar eller eljest skola blifvit anförda, hade denna fråga å nyo blifvit väckt vid 1844—1845 ärens riksdag, utan att likväl dä föranleda till nägon ytterligare skrifvelse frär Rikets Ständer. : Vid öfvervägande af hvad sälunda tillförene ock nu änyo förekommit, hafva Rikets Ständer likväl ansett förevarande frägas fortsatta återkommande vic flera riksdagar utvisa, att den förda klagan icke torde sakna grund, men tillika förmodat, det orsaken dertill bör sökas mera i rotehällarnes brist på kännedon; af sina rättigheter och om de författningar, som anzäende rekryteringen äro, till bevarande af sä väl rotehällarnes som soldaternas rätt, gällande, än ut: en obehörig inverkan af befälet vid kontraktsvilkoren: bestämmande, hvilken kan antagas icke böra ege rum, der rotehällarne stödja sin talan på gällandt författningar. Att de må sättas i tillfälle härtill, synes vara billigt och med afseende ä den förda klasan nödigt, att tjenlig ätgärd vidtages; men då härvid kommit i betraktande, att det tillgär olika med rekryteringen i olika landsorter och att följaktligen serskilda anledningar till klagomäl deröfver i serskilda provinser förefinnas, hafva Rikets Ständer äfverv ansett, att en i allmänna ordalag aftattad och för rikets alla län gällande föreskrift i förevarande afseende svärligen för vinnande af ändamålet blefve tillfyllestgörande ; hvaremot lämpligare synes, att ät landshöfdingarne, hvilka hafva sig uppdraget, attvid rekryteringsmöten iakttaga rotehällarnes rätt och bä sta, Öfverlemnas, att äfven hvar i sin ort tillse, at dana missbruk, som, på sätt här ofvan underdänigst rmäles, jemväl vid nu pägäende riksmöte blifvit fverklagade, må upphöra. På grund häraf hafva Rikets Ständer hos K. M:t anhällit, det landshöfdingarne rnoätte anbefallas att, hvar i sitt län, vidtaga lämplig ätgärd för att bereda rotehällarne kännedom om gällande författningar i afseende på upprättandet af kontrakt emellan dem och rekryt, samt för öfrigt noga bälla hand öfver efterlefnaden af berörde stadganden. Rikets Ständers skrifvelse, med anhållan, att undersökning i afseende på Helgonskylden i Halland måtte anställas. Sedan rikets ständer, vid öfvervägande väckt fräga om utredande af förhällandena med den sä kallade hel-gonskylden i Halland, inhemtat, huruledes up: på rikets ständers under den 23 Maj 1845 derom gjorda und. anhällan K. M:t täcktes läta genom vederbörande Embetsmyndigheters försorg anställa undersökning, dels om den rätt, på grund hvaraf i Lunds stift varande städers skolor ätnjuta helgonskylds-korn af de inom 2:ne mil frän städerna belägaa landsförsamlingar, och dels till huru stort belopp denna helgonskyld till skolorna utgår, på sätt K. M:x den 3 December 1847 till rikets då församlade ständer aflåtna näd. skrifvelse innehåller; så och då billigheten synes fordra, att, beträffande den helgonskyld, som från landssocknarne i Halland utgär till stadsskolorna derstädes, denna provins må få tillgodonjuta samma förmån, som Skäne och Blekinge, på det att, om någon förändring uti användandet at helgonskylden framdeles kan blifva beslutad, en sådan må samtidigt kunna ega rum uti alla 3 provinserna, hafva rikets ständer anhällit det K. M:t täcktes anbefalla att enahanda undersökning, som redan i afseende på helgonskylden egt rum i Skäne och Blekinge, mätte verkställas i Halland samt denna helgonskylds värde i penningar uppskattas. Uikets Ständers skrifvelse den 1 Mars 1851, angående upphörande af vågafgiften å tackjern m. m., som föres förbi Stockholms våg. Hos rikets ständer hade erinran blifvit gjord derom, att jerneffekter, som komma frän uppstadsväg, hvarest vägumgälder redan äro betalde, och som afgäå till an: dra vägplatser, der samma jerneffekter skola äter vägas och enahanda umgälder derför erläggas, äro, blott för det de passera Stockholms sluss-linia, utan nägon här skedd omlastning, underkastade ej blott vägafgifter till Stockholms stad a 1 sk. 6 rst bko per skeppund, utan tillika provision å 1 sk. samma mynt pr skeppund till hufvudstadens väginspektor, oansedt de förut vanliga slussamgälderna i allt fall skola utgöras, hvilket förhällande, som icke grundade sig på nödvändigheten att bekosta och underhälla de i och för en sädan varutransport och trafik åstadkomma inrättningar, samt, för jerntransporten, särdeles från de norra orterna, som hemta sitt tackjern från Norbergs östra och vestra bergslager, orsakade bäde uppehåll och onödig beskattning, hvilken, sammanlagd med öfriga statsumgälder, förmätt ätskilliga befraktare att undvika passagen genom Stockholm och i stället taga den längre och besvärligare vägen genom Södertelje kanal; och hafva rikets ständer, vid öfvervägande af hvad härutinnan sälunda förekommit, anseti det vara hvarken med rättvisa eller billighet öfver. ensstämmande, att afgift erlägges till Stockholms våg för effekter, hvilka, utan att ä denna väg föras eller derstädes uppvägas, endast genom staden transporteras, hvadan rikets ständes hos Kongl. Maj:t anhälli om nädig föreskrift, att vägafgift för tackjern och andra eftekter i berörda fall icke måtte vidare ega rum. Rikets Ständers skrifvelse, den 1 Mars 1851, angående undersökning om ändamålsenligheter af anstalterna för färjningens bestridande emellan Öland och Kalmar, innehäller: att som rikets ständer funnit hvad i dette ärende förekommit utgöra giltig anledning till de antagande, att de nu varande anstalter för bestri dande af trafiken emellan Öland och fasta landet ickt i allt uppfylla de trafikerandes anspråk, rikets stän der begära, det Kgl. M:t säcktes läta anbefalla er undersökning, huruvida nu befintliga anstalter för färj ningens bestridande emellan Öland och Kalmar stac äro af beskaffenhet att uppfylla det med dem afsedd: ändamäl, äfvensom att Kgl. M:t, efter det en sådar undersökning blifvit hällen, behagade vidtaga de åt gärder, som af omständigheterna kunna påkallas. Henrik. Fruntimren ha så kort minne, min n Mee OM FT 1 LL RP rg