vit stadgadt, att norska tiggare och ladndsstryka vilka från Sverige förvisas. oj fngö föpassen TN great till närmaste amt i Norge; samt slutligen, att denna större lätthet att undfå pass, som sålunda i Norge äger rom, begagnades atven särdeles inycket af lösa personer utan bestämd hemort, hvilka i mängd funnes på gränsen mot Norge. : Ar Med hänseende Kärtill hafva rikets ständer, enär de till hämmände af ifrågavarande oskick meddelade stadganden dels icke ensamt af krenobetjeningen kunna behörigen hållas i helgd, utan biträde af allmänbeten, som äter för sädant ändamål har behof af att känna sina rättigKeter, dels öck, säsom spridda i serskildå äldre och nyare författningar, icke äro tillgängliga för den större allmänheten, anhållit, det täcktes K.: M:t i näder läta författa och af trycket utgifva ett fullständigt sämmandrag af de föreskrifter, som ärg gällande i afseende på vilkoren för gesällers och ändra: icke bofasta personers kringvandring i Jandet, sanit änbefalla uppläsning af berörde sammandrag frän predikstolarne två gänger om ätet de kyrkör, hvilka äro belägna vid större vägar, och en gäng om året i alla öfriga kyrkor. Vidkommande frågan om utfärdande af pass från Norge till svenska orter; sä häfva rikets ständer, som anse ett lika förfärande böra af auktoriteterne i Sverige och Norge vid utfärdande äf pass till det andra riket iakttägas, funnit sig böra ä ifrågavarande förhällande fästa K. M:ts nädiga uppmärksamhet, sant bemställt, att enahanda Tföreskrrifter, som äro för svenska emBbetsmyndigHeter gällände ifråga om meddelande af pass till Norge, jemväl mätte af norska auktöriteter vid utfärdände af pass till Sverige iakttagas. Rikets : ständers skrifvelse, med anhållan att. kgl. — hamnordningen måtte öfverses och förbättras; af.d. 15 Fevr. 1851. Rikets ständer, som, i anledning. afväckt fråga om förändring uti K. M:ts förnyade näd. hamnoråning af den 24 Januari 1771, förehaft granskning a denna stadga, hade dervid funnit densamma icke ihnefatta fullständiga föreskrifter, för att, vid hvarje inträftande händelse, känna tjena ledamöterna i hamnhrätt till behörig ledning för sina domslut och öfriga åtgärder; tillstöd för hvilken äsigt förekommit, bland annat, härusom stadganden saknas, ej mindre rörande jäfsförhällahden för hamnfogde eller bisittare, samt huru i dylika fall förfogas Bör, på det rätten mä blifva domför, än ock till. bestämmande af det eller de ställen, der de fiskande äga utlägga garn eller draga notar, i händelse tvist derom yppas; hvarjemte och i. afseende på :straffbestämmelserna rikets -ständer fästat uppmärksamhet, dels derå, att enahanda ansvar följer, ehvad nägon drager not i annans notvarp eller fiskeredskap af annat slåg inpå annans sätter, oaktadt den förra förseelsen; säsom i allmänhet ledande till. större förfäng och skada, mäste: anses gröfre än den sednare, dels ock att uti. 4 kap. 1 föreskrifves, att den, som snattar, men-ej orkar böta, skall sitta i stoeken, ehuru stockstraftetredan genom kongl. förordningen den 10 Juni 1841 blifvit afskaffadt och, i de fall der böter äga rum, fängelsestraf i stället är infördt. E.ON En sådan ordbingsstadga; som den ifrågavarande, syntes rikets ständer böra affattas i ötverensstämmelse med allmän lag, och innehålla alla de föreskrifter, som kunna vära arforderliga för ledamöter i hamnrätt, i och för utöfyande. af en sädan befattning, så att dessa ledamöter, af hvilka icke kan påräknas någon egentlig lagkunskap; ej-mä begå felsteg och misstag, i brist på kännedom om allmänna a eller de förändringar, som deruti ägt rum; deh hafva alltså anhållit att. K. M:t täcktes låta öfyerse hamnordningen af den 24 Januari 1771, så att densamma vinner der fullständighet, som af förhållandena påkallas, och i öfrigt öfrerensstämmelse med allmän lag. Rikets ständers skrifvelse, angående förändring i — sättet alt tillkandahålla afskedade krigsmän m. fl. pensioner och nådegåfvor; af den 15 Febr. 1851. Med fästad uppmärksamhet på detnu brukliga sätt att genom kronofogdarne läta, i följd af serskilda föreskrifter, utdela ätskilliga från K. M:ts hofförvaltning, hospitalsoch militiehospitalsfonder. samt frän landtoch sjöförsvarsdepartementerne -ärligen till afskedade krigsmän m. fl. utgående pensioner och nädegäfvor, hafva rikets ständer ansett det vara önskligt, om uti ifrågavarande utdelningssätt, såsom besvärligt och köstsamt för flertalet bland understödstagarne, samt. serdeles betungande för de till högre ålder komne och sjuklige, genom svärigheten för desse att till det ofta flere mil äflägsna kronofogdekontoret anställa en, i anseende till. kronofogdenstillfälliga frånvaro, icke sällan fruktlös vandring, en förändring kunde tillvägabringas, på det att värdet af de lemnade understöden ej. mätte förringas genom utdelningssättet deraf; såsom nu understundom lärer inträffa; och hafva rikets ständer alltså anvhällit, att K. M:t täcktes, efter vederbörandes hörahde, låta vidtaga sädana ätgärder, att de nädegäfvor, som frän allmänna fonder och inrättningar äro anslagna åt gamla militärer eller andra pensionsoch. gratialtågare, mätte, så vidt möjligt är, samtidigt och med minsta uppoffring och besvär för pensionärer och gratialister, dem tillhandahällas. .(Forts.)