Rikets Ständers vigtigare skrifvelser vid sista riksdagen. Sedan vi meddelat våra läsare sista riksdagens beslut, och således en öfversigt af det hela är för en hvar tillgänglig, vilje vi under ofvanstående rubrik, efter deraf rikets ständers till regeringen afgifna skrifvelser, meddela det mera speciella af de vigtigare fattade besluten samt de hufvudsakligaste motiverna -derför. Vi anse oss dervid kunna förbigå den del som egentligen blott angår de förvaltande och sfatsmedel redovisande embetsverken, eller serskilda myndigheter; : hvaremot vi trott det: vara nödigt att upptaga alla -sådane beslut, som kunna vara af interesse för allmänheten eller menigheter att mera fullständigt känna. Vi följe vid meddelandet tidsordningen för skrifvelsernas afgifvande, emedan det möter svårighet att klassificera en stor del af besluten under allmänna rubriker Rikets ständers skrifvelse, angående sammandrag af författningar, i afseende på kringvandrande gesäller och andra icke bofasta personer m. m. af den 15 Febr. 1851. Hos rikets ständer hade i betraktande förekommit, huruledes allmänheten på landsbygden får vidkännas ett betungande. och i synnerhet särdeles obehagligt besvär genom understöd ät de, stundom af hustru och barn ättöljda personer, som genomströfva landet under de olika benämningarne af gesäller, arbetssökande, afskedade krigsmän, sjömän m. fl., och hvilka ett sädant understöd vanligen icke utan obarmhertighet kan vägras; i afseende hvarä blifvit anmärkt: att dylik person, så vida han vill undgå att såsom försvarslös behandlas, visserligen bör vara försedd med pass, utfärdadt af behörig embetsmyndighet och innehällande den förpassades namn, ändamälet med vandringen, stället hvarifrån denbörjades, vägen, som borde tagas, samt hvarthän vandringen skulle ställas; att derjemte, genom de så väl för:resande j allmänhet, som för nyssnämnde kringvandrande personer serskildt, utfärdade författningar, dotvore passhafvarne förbjudet att afvika från den bestämda vägen, äfvensom att med tiggande och pöckande söka förskaffå sig understöd; att dessa stadganden likväl möjligen icke voro kända af dem, för hvilka de blifvit meddelade, och ännu rhindre af dem, som om understöd anlitas; att i öfrigt, jemte det tryckande onus, som genom kringvandring af infödda personer utaf ofvannämnda slag uppkomme, dylika kringvandrände äfven från konungariket Norgei ej ringa män besvära landet, i anseende dertill, dels att pass till svenska orter utfärdades af norrska embetsmyndigheter, icke allenast för infödda och deribland vanfrejdade personer, utan äfven för sådana svenskar, hvilka, enligt här gällande stadgar om: försvarslöse, icke kunna erhålla svenska pass, och dels att de norskå passen medgifva vida längre vandring, än bero vore, dä dererhöt för svenska embetsmyndigheter