Aftonbladet – 24 september 1851, sida 3

esande damerna, då, som bekant är, i hela Frankrike alla stubbar redan iro aflagd a. ömellertid hade en ny aktör framträdt på skåAcbanan. Det var en till utseende ganska välmående man, med röda och fylliga kinder, tofflor och sidennattrock. Då han syntes vilja gå mig rakt på lifvet, tog jag mig anledning att fråga hvem han var. Ian: Hvem jag Jag är värden här på stället. Jag: Förträ ligt, min herre; då mäste ni äfven vara en hederlig medborgare. En af edra vänner och bröder i republiken har rekommenderat or som en förträfflig värd. Se här har han : min bok egenhändigt skrifvit er adress.: Så fort värden såg namnet, antog han genast en vänlig ton och min. Mina herrar svenskar:, yttrade han, det gör mig ondt att mina domestiker och dessa frimlingar på detta sätt emottagit er, Allt beror på ett misstag. Jag ger er mitt hedersord och här mitt adresskort som en borgen för att j ären i ett heerligt hus. Det är sannt att mitt hötel är öfverty MHdt med menniskor; men ett rum för natten skolen j genast bekomma. Tidigt i morgon afresa en mär gäster, då skolen j ocnast blifva på det ästa logerade. Med denna upprättelse fullt tillfredsställda, drogo vi OSS sky yndsa mt från skådeplatsen. Balkongernas missbelåtna invånare drogo sig äfven åter in i sina respekti ve bäddar och om nåora få minuter var åter allt på Silfverlejonet tyst och stilla som om ingen ting passcrat. Under hela vårt vistande i Paris bodde vi här förträfligt och för godt pris, och vid vår afresa följde både värden och värdinnan oss ut på gården och bådo oss som garml: bekanta vara välkomna snart åter! Några da: gar efter denna händelse, under en promenac på Boulevarden, klappade mig en främma cleg ant herre på axeln och frågade huru jar tmåcde, Jag: Ni misstager er visst, mi