Aftonbladet – 17 september 1851, sida 2

Y redan gjorda aro, eler vidare at Hiksens länder 3 mm me fem ve TT göras kunna. Riksens Ständer allena äga rätt att genom Banken utgifva sedlar, som för mynt i riket må erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran, efter deras lydelse af banken med silfver inlösas. RIKSDAGS-ORDNINGEN 14. 1:0 Hufvudstaden Stockholm — — — årliga utskylder. 2:0 De öfriga rikets städer äga jemväl att sända fullmäktige af stadens borgare eller magistratspersoner. Götheborg sände tre egna fullmäktige; städerne af första klassen hvardera två; de af andra klassen, med rätt att ställa tvä, hvardera minst en; och stäIderne af tredje klassen hvardera en fullmäktig. StäIderna af de öfriga klasserna äga att sända hvardera Jen fullmäktig, dock med rättighet att förena sig, tvä, I högst tre, om en person, hvilken likväl mäste vara Itill riksdagsman vald för en af dessa städer, der han Isjelf magistratsperson eller borgare är. Riksdagsfull) mäktig för stad af tredje klassen mä jemväl kunna tillika antaga fullmakt för en annan stad af lägre klass. 3:o Valen skola ske inför magistraten efter det ä hvarje ort hittills öfliga valsätt, deruti likväl ändring kan äga rum, enär antingen nägon stads samteliga valberättigade innevånare, eller ock en eller flere klasser bland dem, hos konungen anhälla om fastställande af ny valordning för staden, och konungen, efter vederbörandes hörande, finner skäl att dertill samtycka. Dä valen förrättas af borgerskapet samfäldt och icke af elektorer, beräknas rösterna efter I hvad hvar och en af de väljande till staden skattar. Annorlunda, än genom ordentlig omröstning med slutna sedlar af borgerskapet eller af dess utsedde elektorer, må riksdagsfullmäktig icke kallas. 4:0 Ingen må för städerna till riksdagsman utses, som icke minst tre är före den dag, hvartill riksdaIgen blifvit pålyst, varit magistratsperson eller borgare i staden; och beräknas denna tid från tjensteeller borgareedens afläggande. 5:0 Fjerdepartsägare i Fahlu bergslag äga att inom sig till riksdagsman i Borgareståndet utse en fullmäkItig, som icke till annat riksstånd hörer ock ej någon beställning i rikets tjenst innehafver. Valet verkställes på öfligt sätt inför magistraten i Fahlun, och rösterna -) beräknas efter fjerdeparts-grufvedelarne. Ingen vare härvid valbar, som icke i nämnde bergslag varit fjerdepartsägare minst tre är före den dag, hvartill riksI dagen blifvit pälyst, oeh är inom länet bosatt. 6:0 Utom Fahlu bergslag — — — efterrättelse uppläsas. 4 22. Fullmakterna böra, för att vara gällande, lyda sålunda : Till den lagtima (urtima) riksdag, som i — — — skall hållas och tager sin början den — — — befullmäktigas härmed, efter föregånget ordentligt val N. N. (för Presteständet .från N.N. stift, universitet eller akademi): (för Borgareständet ifrån IN. N. stad eller från bergsbruken inom N. N. valdistrikt): (för Bondeständet boende och besuten ä hemmanet N. N. uti N. N. harad af N. N. län) att deltaga i rädslagen och besluten om derstädes föreIxommande ärenden, hvarvid han ovilkorligen förpligtas att ställa sig till efterrättelse Sveriges rikes beIsvurna Regeringsform af den 6 Juni 1809, jemte Riksdagsordningen och öfriga gällande grundlagar. Fullmakterna underskrifvas: Presteständets, för stiften och universiteten, af vederbörande konsistorier, och för vetenskapsakademien af dess preses; BorgareIständets, för städerna, af magistraten och Äldste, för I Fahblu bergslag och för bergsbruken, af valförrättande magistraten inom hvarje distrikt; samt för BondeIständet af valförrättaren: börande tillika — — — utlemna. s2. Vid den af ess fastställda statsreglering hafve vi bibehållit de vid den nästföregående stadgade grunler säväl i afseende ä dispositionen af besparingarne uppå hufvudtitlarne, som i fråga om beräkningen af spanmålens värde, der sädan finnes upptagen i de statens embetsoch tjenstemän tilldelade löner, utan annan förändring, än att för de embetsoch tjenstemän, som hafva före är 1841 tillträdda löner, hvar under spanmäl finnes beräknad, har, för den tid förstnämnda statsreglering kommer att omfatta, ersättToingsbeloppet för hvarje under lönerne upptagen tunIna spanmäl blifvit, på grund af 1848—1850 ären: riksmarkegängspriser, fastställdt till 7 rdr 6 sk. 3. Med utöfning af den i Regeringsformen 62 och 64 S oss förvarade rätt, hafve vi pröfvat statsverkets behof och dervid för nästkommande och följande är, intill dess ny statsreglering vidtager, bestämt hufrudtitlarnes belopp sälunda: Bko Rår. Första hufvudtiteln I(Kongl. Hofoch Slotts-staterne) till . . 780,840. Andra hufvudtiteln I(Justitiedepartementet) till . . . . . 1,620,250. Tredje hufvudtiteln (Utrikes departementet) till . . . . . 225,650. Fjerde hufvudtiteln (Landtförsvars-departementet) till . . . 4,261,330. Femte hufvudtiteln (Sjöförsvars-departementet) till. oc. 1,551,950. Sjette hufvudtiteln (Civil-departementet) till. . . . . Sjunde hufvudtiteln (Finans-departementet) till . . . . . 1,756,620. Åttonde hufvudtiteln 888,160. T(Eklesiastik-departementet) till . . . . 1,194,980. Nionde hufvudtiteln (Pensions-staterna och Allmänna Indragnings-staten) till . . . . . . -650,260. Summa Bko Rår 12,470,040. Till betäckande af denna utgiftssumma hafre vi för Kongl. Statskontoret anvisat: Statsverkets ordinarie inkomster Bko Rdr 4,639,360. Statsverkets extra-ordinarie eller bevillnings-inkomster: Tullmedel . so so so 2 4,530,000. Salu-accis . . . .s ov 2,000. Postmedel . . . . -600,000. Charte-sigillate-medel . . . 684,800. Bränvinsbränningsafgift . . 650,000. — — 6)1466,800. Restantier . . . ss s 180000. Kommande det erforderliga återstående beloppet, eller den sä kallade statsfyllnadssumman, att af den allmänna bevillvingen från riksgäldskentoret utbetalas med css so so so ss as so . ae . 1,183,880. Summa Bko Rår 12,470,040. För den händelse statsverkets till kongl. statskontoret ingäende inkomster under nägot är icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill desamma vid denna riksdag blifvit af oss beräknade, bör den sälunda, enligt rikshufvudboken, uppkomna brist i tillgängarne för statsutgifternes bestridande statskontoret af riksgäldskontoret ersättas; äliggande det dessutom riksgäldskontoret att, derest nägon af de, vid den af oss fastställda statsreglering,iegenskap af förslagsanslag beviljade utgiftssummor skulle, under nägot är, be finnas otillräcklig för dermed afsedda ändamäl, bristen deruti efter årets slut kongl. statskontoret ersätta, hvaremot de besparingar, som kunna ä dessa anslag uppkomma, böra för hvarje är till riksgäldskontoret aflemnas.