Aftonbladet – 16 september 1851, sida 2

Althinget; förslag till lag för sjöfart och han-!: del på Island. En kommittå utsågs af del bäst kunnige män att utarbeta handelssakerna och en annan att behandla de andra ämnena. Arbetet gick raskt. Betinkandena trycktes och man trodde sig kunna fatta besluten innan den 20 Augusti. Men kommissarien hade gifvit thinget redan den 22 Juli tillkänna sin törväntan, att det kunde afslutas den 9 Augusti. Sakernas vigt hade gjort detta omöjligt; men det oaktadt ätskiljde han församlingen, förebrådde den att hafva för mycket uppehållit sig vid arbetsordningen, att ej begagnat nog arbetskraft, utan pålagt för mycket på vissa personer; o. s. v. Om protesten och öfrigt är redan förut i detta blad berättadt. Adressen afslutas med en uppmaning, att med fasthet och lugn afvakta utgången af anmälan hos konungen; m. m. SPANIEN. Enkedrottningen Christina hade återkommit till Madrid. — Ministerkrisen omtalas såsom ännu oafgjord. Konseljpresidenten har ej velat anmäla afskedsansökningarne af Lersunde och Bertrand de Lis; general Armero hade anländt till Madrid, men ännu ej åtagit sig krigsportföljen. Enligt underrättelser från Bayonne, hade franska prefekterna vid span-! ska gränsen, förmodligen på spanska regeringens framställmng till den franska, anbefallt att internera alla inom gränsdepartementen be-! fintlige spanska flyktingar. l FRANKRIKE. Den häftigaste polemik om prins Joinvilles kandidatur fortgår mellan de fusionistiska och! antifusionistiska tidningarne. Den i gårdagsbladet omnämnda Anthoine, (som blifvit häktad) är samma person som stiftat en broderlig snickareförening, i Faubourg S:t Antoine. Girardin skall hafva betecknat honom såsom passande kandidat till republikens presidentskap vid 1852 års val. LOpinion Publique offentliggör ett bref till dess redaktör Alfred de Nettement från den bekante ultra-legitimisten Leo de Laborde, hvari denne berättar, att man från det Bonapartistiska partiet gjort honom och flere legitimister förslag om en allians. Planen skulle vara att göra Louis Napoleon till kejsare, under namn af Napoleon II, på de vilkor att grefven af Chambord skulle bli hans efterträdare såsom Fransmännens kejsare och konung af Navarra,. För att göra sig säkra om en sådan utgång skulle legitimisterne få majoriteten i det nya kejsaredömets senat. Den nya grundlagen skulle bestämma att! valet af thronföljare tillkommer senaten, ifall. kejsaren aflede utan arfvinge (hvartill Louis Napoleon ville förpligta sig). Senatorernas gage och embetsposterna skulle redan vara bestämda. Fondernas notering den 9 Sept. Femproc. 92,30; treproc. 56,45. TYSKLAND. Konungen af Preussen hade den 9 dennes återkommit till Berlin, hvarifrån han genast begaf sig till Potsdam. Drottningen som velat qvardröja några dagar i Wien, väntas först den 19 tillbaka till Potsdam. Ryktet att preussiska regeringen skulle upphäfva och förbjuda alla sångoch turnföreningar bekräftas ej; regeringen har inskränkt sig till att anbefalla vederbörande myndigheter att noga bevaka nämnde föreningars verksamhet. ÖSTERRIKE. Enligt Lloyd skall Ryssland erhålla i krigskostnadsersättning för interventionen i Ungern, en summa af 5,600,000 floriner, hvaraf I million floriner emottagas i salt, och resten får hetalas i tvenne terminer. Uti Stagno piccolo i Dalmatien hafva jordstötar förmärkts den 19, 20, 22 och 23 Augusti. RYSSLAND. Kejsaren af Ryssland har, den 31 Augusti, jemte kejsarinnan samt prins Carl af Preussen och furst Wolkonski afrest på den nya jernbanan fråd Petersburg till Moscau. Jernbansträngen tillryggalade den ansenliga vägsträckan af 607 verst på 197, timme. Den 13 dennes skulle kejsaren återvända till S:t Petersburg. ITALIEN. Neapels officiella tidning meddelar en omständlig berättelse om de förfärliga ödeläggelser, som varit en följd af sednaste jordbäfning. Jordbäfningen var nästan allmän och öfvergick på många ställen utan väsendtlig skada. Andra ställen hafva deremot lidit otroligt. I Canosa blefvo 376 hus äfvensom Kyrkan med tillstötande kloster svårt skadade. I Vulture varade rörelsen ungefär en minut; husen sammanstörtade och många menniskor omkommo. Staden Venosa har nära till hälften blifvit förstörd. Rapolla, en kommun af 3500 invånare, sörjer förlusten af många hus och sin gamla domkyrka, I Rionero hafva flera byggnader störtat tillsammans och endast få af de återstående kunna bebos. Annu den 16 (jordbäfningen var den 14 d:s) framgräfdes 52 lik. Ungefär 100 personer äro skadade. Melfi är förvandlad till en stenhög. Invånarne, ungefär 10,000, begråta 7090 döda och 200 skadade. Med hvarje dag framgräfvas än flera personer, som blifvit begrafna i ruinerna, Kommunen Barde bildar en mindre vidsträckt, ehuru fasaväckande ruin. Enligt sednaste berättelser hafva 100 personer derstädes omkommit och 289 blifvit mer eller mindre skadade. Man berättar alt staden Melfi och andra