Aftonbladet – 11 september 1851, sida 3

fterten. Trenne tjensteflickor, i tjenst uti det hus hvarest yrdet föröfvades — Lovisa Svensson, Carolina Svens-d: och Catharina Bäckström — förklarade sammanja mmande att de nästan bestämt igenkände Sand-la rg vara den, hvilken, korrt förrän nödropen nådde ls; ras öron, gått öfver gärden till bakporten och der-Ih nom kommit ut på gatan. De hade dock, i annde till mörkret, icke sä noga sett anletsdragen; on växt och klädsel stämde öfverens med den de serverat. Den aflidnes broder, grosshandlaren Brissman, bettade, att klockan omkring half 12 på natten hade n, som redan tidigt på aftonen begifvit sig till ngs, blifvit uppväckt af jemmerrop. Sedan hr B. ;ptändt ljus, hade han uti rummet utanför sin säng ummare påträffat brodren, liggande ä golfvet, baunde i sitt blod, beklagande sig hafva blifvit stucn med knif af en tjuf. Den sårade hade märkrdigt nog haft krafter att, oaktadt de sär han erillet, gå trappan tppföre, uppläsa tamburd rren, mt gå genom såväl tambur som en större sal, inun han stupade uti det innanför belägne förmaket. r B. hade först hjelpt brodren i säng och derefter yndat efter läkare. Mordvapnet visades derefter för Sandberg, som påod sig aldrig hafva sett det. Mälet uppsköts, och Sandberg äterfördes i häktet. I morgon kommer obduktion å liket att verkställas f doktorerne Böttiger, Vincent Lundberg och Blaehet. l. Sedan förhöret var slutadt och Sandberg nedförd i vlisvaktkontoret, gjorde han för polismästaren derl ittelse i sin uppgift om ankomsten hit till staden. tt den skett om mändagen, oaktadt han under föröret ifrigt nekade att hafva varit i staden förr än nt på tisdagsqvällen. Kl. 3 e. m-, sedan ofvanstående var nedskrifvet, ar den upplysning vunnits, att Sandbergs uppgifter m sin hitkomst till staden äfvensom hvarest kan uner tiden vistats äro osanna. Redan i söndags hade an uppehållit sig hos en skräddare, boende i Klockjutaregränd, för att få sin rock lagad, och i rock: sdret hittades nu på middagen en större dyrk unanstucken. Polismästaren Sträle fortsätter derföre u förhöret med Sandberg i häktet, om hvars föropp, i händelse det slutas innan tidningen lägges i ressen, underrättelse i kortbet skall lemnas. Hr po ismästaren kommer sednare på e. m. att resa till Sarlsudd, för att hälla förhör, och kommer då äfver sandberg att forslas dit. Vid förhöret i häktet fortsatte Sandberg att neka; lock befanns hans uppgift att den natten mordet förfvades hafva legat hos gesällen Eklund vara osacn. — Vid det förhör som i gär i poliskammaren hölls ned smedsarbetaren Svensson, häktad säsom missänkt att sistl. söndag med en knif hafva stuckit matrosen ä ängfartyget Berzelius, Nilsson, i magen, vunnos inga ytterligare upplysningar, och fortfor Svensson att neka, oaktadt hr polismästaren de Mar6 iså väl bevekande som allvarsamma ord, sökte förmå honom erkänna sitt brott och derigenom befria sig från det onda samvete, hvaraf hans skygga blickar vittnade att han vore plågad. Svensson är en nägra och 20 ärig yngling, med ett fördelaktigt yttre, men lärer förut hafva utmärkt sig för ett vildsint uppförande, ty öfverkonstapeln Ovån, hvilken gjort sig all möjlig möda för att erhälla bevisning mot Svensson, upplyste att Svensson varit tilltalad för ett groft väld, begänget ä en krog kallad Gula knuten på Kungsholmen, under den tid han arbetade i granskapet, men för hvilket brott han undgätt bestraffning derigenom, att han under mälets handläggning vid rädhusrätten lemnade staden. Säsom anledning mot Svensson förekom, att N. ä lasarettet bland flere personer utpekat S. säsom den, hvilken tilldelat honom knifstygnet, äfvensom att 5. vid första förhöret bestridde vittnet Johanssons uppgiftatt S. under dansen begagnat en i byxfickan förvarad knit, för att afskära en frans ä den schal, som en flicka, med hvilken han dansade, räkade att fästa i hans urkedja, men sedan öfverkonstapeln Ovån lyckats få reda på samma flicka, och hon vitsordat Johanssons uppgift, Svensson erkänt sig hafva på så sätt J. uppgifvit begagnat knif, men länat den af en främmande person. Törst i morgon kunna likarne lemna underrittelse huruvida det är fara eller icke för Nilssons lif. Målet upp sköts tills om lördag och Svensson återfördes til stadshushäktet. — Sedan hr doktor Liedbeck afsagt sig jurymanna skapet i tryckfrihetsmålet angående skritten: Vigtig istoriska upplysningar om Jesu verkliga dödssätt aättades i dag nytt kompletteringsval, dervid akto r hrr v. häradshöfdingen Ulrich (utesluten af sva randen) och medieine-doktorn Hylphers. Juryn sam jmanträdde straxt efter kl. 10 och ätskildes omkrin; sl. !,1. Den bestod af följande ledamöter: Aktors brr häradshöfdingen Thelander, vice pastor Holmber; och doktor Hylphers; svarandens: hrr notarius publi cus Ritterberg, badaremästaren Palmblad och vin skänken Engström; samt domstolens: hrr stadsnotarie: Höjer, kronouppbördskommissarien Landström oc grosshandlanden Smerling. Domstolen kommer at afgunna utslag näste tisdag. — På rädstufvurättens 6:te afdelning hölls i gå ransakning i det från poliskammaren remitterade m! let emellan drängen Pettersson ä ena sidan och ladt gårdsarrendatorn Danell samt suspenderade poliskor staplarne Johansson och Carlsson å den andra, 2 gående en Pettersson den 25 sistl. Augusti öfvergi Igen misshandling. Pettersson vidhöll sin inför poliskammaren afgifi I berättelse om förloppet, hvilken af de tilltalade t större delen bestreds. Danell försäkrade sig hvark: sjelf hafva slagit Pettersson eller uppmanat konsta :llarne att göra det. Han hade endast uppdragit de att hemföra honom. Jacobsson och Carlsson åter p stodo, att Danell sjelf gifvit Pettersson nägra raj med den gröfre karbasen, hvarefier han lemnat ko staplarne hvar sin sådan för att aga honom. I anledning af Darels uppgift, att Pettersson, so tjenat hos honom tre särskilda gänger, gjort sig kär för fylleri och oordentlighet, ingaf Pettersson tveni af Danell honom meddelade orlofssedlar, den sednas -Idaterad den 9 Augusti detta är, hvilka bäda orlo v Isedlar intygade ett ärligt, troget och nyktert upp: -lrande. Danell räkade nu i nägon förlägenhet, m Ilsökte reda sig dermed, att oordentligheten bör alförst efter den 9:de Augusti. Ordföranden, hr rädmannen Alexandersson, gjor 1. Ide tilltalade allvarsumma förestöllningar för de n barbariska framfart och lade Danell isynnerbet v bjertat, att dä en tjenare vid den minsta våldsam! glmot sin husbonde har lagens hela stränghet emot s e I husbonden äfven mäste hafva skyldigheter mot tje dlren, och icke ega rätt behandla honom efter godtyc tel För vittne s hörande uppsköts målet till don l ;n i denna mänad. ar — I gär fortsattes i poliskammaren förhör med ww mera afskedade extra poliskonstapeln Sven Andt et!son, tilltalad för det han, i stället att till ega etiskepparen L. Tollesson, äterställa de 2:ne Ostgö sprivatbankssedlar, hvardera ä 100 rår bkos ve m hvilka A. den 23 sistl. Juli, under patrullering hi r-luti Drakens gränd, använde dem för eget behof. i1 Förre tullvaktmästaren Borgendal var inkallad d ilföre att han skulle vara den hvilken gifvit Anders it-!det goda rädet att icke anmäla fyndet, utan för ef el räkning använda detsamma. de! Polismästaren: Nå, Borgendal, är det sanning, säs ACA SSE SPIS VTI IEA AR RIE s t vr PP tt stötte entusiastiska rop, aflägsnade sig, h