Aftonbladet – 4 september 1851, sida 2

Dessa hade ända in uti ålderdomen bibehållit barnasinnets oskuld, ty barnen äro ädlare, renare, fördomsfriare, ömmare, harmlösare, mera menniskoälskande och mindre underkastade passionernas välde än gammalt folk. Er verkligt vis man finner sig bäst bland barnen och ropa; derföre med Frälsaren: Låter barnen komma till mig! Och om vi icke blifva som barn, kunna vi icke ingå i himmelriket., Ack, pater Vitalis, på detta sätt är ju himmelriket ännu fjerran från denna syndiga verld.s Tyvärr, min son, är det ännu fjerran, men det kommer! Verlden är ännu ganska ung. Hvad betyda väl sextusende år, hvartill enligt verldshistorien dess ålder uppgår? Allt närmar sig allt mer och mer fullkomligheten. Det nuvarande menniskoslägtet är ännu Gud ovärdigt och efterjagar endast de djuriska begärens tillfredsställande, hvars vidriga äcklighet de genom konster, vettenskaper, handel, näringsflit och erfarenhet söka att öfverskyla. Huru måste väl den rena, oegennyttiga och oförderfvade mennikan vara till mods bland dessa konstlade varelser? Se på det lägre folket i våra städer och byar, hvad äro de väl annat än lifegna, hvilkas vigtigaste bestämmelse ända ifrån vaggan till grafven är att odla sin jordtorfva och gifva ifrån sig halfva afkastningen ät lättingar, som icke vilja arbeta, utan tillbringa ett onyttigt lif i frosseri och sysslolöshet, Se på de så kallade store och mäktige på jorden: de äro lika djuriske, ehuru mera sminkade och putsade. Guld, vällust och herravälde äro deras högsta goda. Se på våra härar, som draga ut i hundratusendetal för att röfva, mörda och slagta hvarandra, icke för heliga, oförytterliga rättigheter, atan såsom viljelösa machiner, hvilka på en nyck af nerrskaren eller favoriten, ja till och med af mätressen sättas i rörelse. Se på våra kyrkor: ack, min Jesus, mura illa har icke verlden förstått och uppfattat din milda ära! Midt ibland oss herrskar hedendomens mörker, reigionen är endast menniskoverk och presterne äro Baals jenare. Se på de såkallade bildade stånden, hvad är väl leras högsta goda? Jo, titlar, ett omåttligt penningebesär, bördsstolthet, rättigheter på andras bekostnad. Se på våra lagar: endast de fattiges förbrytelser blifva förenål för deras hämd, under det att de rike och mäktige, om tillika äro lagstiftare, strafföst håna dem genom tukt, äktenskapsbrott, röfveri, mord och andra grofva rott. Se på vär statsförfattning: den är ett verk af ågra få, icke till folkets bästa, utan till vissa privilegieade kasters förmån, hvilka betraktade folket som deras gendom. (Forts.)