Aftonbladet – 1 september 1851, sida 3

Detta ständs diskussion i jernvägsfrågan började med tvifvelsmäls yppande huruvida detjernvägsbolag, m för nägra är sedan erhöll sanktion, kunde anses vara upplöst för det en ledamot deraf inkommit med ansökning om att få bilda ett nytt. I detta hänseende hade professor Lindgren och prosten Arosenius sina betänkligheter; den sednare fruktade för det ofantliga skadeständ det första bolaget skulle kunna göra anspråk på, i fall man nu oktrojerade ett annat. Prosten Berlin föreslog att garantien för detnu ifrågasatta jernvägsföretaget skulle beviljas med förbehåll att det förra ansäges hafva upphört eller ej existera. För öfrigt kunde man i den underdäniga skrifvelsen framställa alla de förbehäll som funnes upptagna i frih. Palmstjernas reservation; och slutligen skulle Kongl. Maj:t ha rättighet att vid sanktionen göra alla de förbehäll han med sin närmare kännedom funne nödiga. Härmed förklarade professor Lindgren sig tillfreds. Men dottor Reuterdahl fann besynnerligt att tillvaron eller icke tillvaron af bolaset kunde vara tvifvel underkastad. Utskottet hade ort taga reda derpå. Funnes ett bolag, kunde riksens ständer ej ensidigt upphäfva det; funnes det icke, behöfdes ej nägot upphäfvande. Hr doktorn hade ingenting emot de cordalags begagnande som prosten Berlin föreslagit till införande i den underd. skrifvelsen; men det förekom honom tvetydigt, cm der skulle inkastas ett förbehåll, en obestämdhet. Doktor Gumelius tryggade sig vid den pröfning frågan komme att underkastas hos Kongl. Maj:t, som utfärdat reglemente för det förra bolaget, och säledes icke hade nägon svärighet att afgöra huru det förhölle sig 1:04 detsammas tillvaro, Hofpredikanten Lagergren och