Aftonbladet – 28 augusti 1851, sida 3

ristliga. Efter ätskilliga voteringar blef genom 27: öster mot 8 den gamla författningen bibehållen. — läremot reserverade sig hrr Gustafsson och Winge. Slutligen bifölls en inbjudning till de andra stånen om antagande af den utaf hr Lagergren förelagna förändringen uti Statsutskottets utlåtande i ernvägsfrågan. Hos BONDESTÅNDET föredrogs och godkändes4 Statsutskottets memorial MM 350, angäende den uppättade nya riksstaten, äfvensom Expeditionsutskottets krifvelsetörslager N:is 198, 209, 210, 212—214, och ill 66 i Riksdagsbeslutet N:is 31, 33—45. Utskotisbetänkanden. Statsutskottets memorial n:o 344 åtföljes af förslag ill de två sista afdelningarne af reglementet för riksväldskontoret. Mem. n:o 345 innehåller förslag till 3 nya 6 i amma reglemente, i anledning af rikets ständers belut ang. Hernösands stads och Hernö landsförsamings befrielse för renta å ett län, och anslagen för Scheutzska uppfinningen samt Krutmeyerska gravyrsamlingen. Mem. n:o 346 åtföljes af förslag till aflönings och pensionsstater vid riksgäldskontoret. I mem. n:o 347 tillkännagifves, att tre stånd bifallit memorialet n:o 323 ang. anslaget till kapten Cronstrands samlingar. I I mem. n:o 348 hemställes, i anledning af skiljaktiga beslut, rörande inhägnandet af den obebyggda platsen mellan riksgäldskontoret och Riddarholmskanalen, att frågan om jernstaket må anses hafva förfallit. I mem. n:o 349 hemställes, att rikets ständer, i öfverensstämmelse med hvad under de 2:ne sednaste riksdagarne iakttagits, måtte uppdraga ät fullmäktige i riksgäldskontoret, att ofördröjligen efter innevarande riksdags slut till Kongl. Maj:t, ä rikets ständers vägnar, i underdänighet aflemna en bestyrkt afskrift af BH m uu 9 F ——— OT ifrågavarande reglemente, med undantag endast af de delar deraf, som handla om riksgäldskontorets styrelse och betjening. I händelse denna hemställan varder bifallen, kommer Kongl. Maj:t, genom underdänig skrifvelse, af rikets ständer att underrättas om det uppdrag, fullmäktige i riksgäldskontoret derigenom erhälla. I mem. n:o 350 hemställes, att den uppgjorda riksstaten med landtmarskalkens och herrar talmäns underskrifter, mätte till Kongl. Majt i underdänighet öfverlemnas. Bevillningsutskottets betänkande n:o 31 innehäller förslag till bevillningssummans fördelning. Lagutskottets betänkande n:o 63, i anledning af väckta motioner om förändring af lagens stadganden angäende testamentsfriheten och dermed gemenskap egande frägor, afstyrker bifall till de ingifna förslagen. I bet. n:o 64, i anledning af väckta motioner om verkställighet af utmätning, tillstyrkes: att rikets ständer måtte besluta en författning, hvarigenom stadgas: Å landet må länsman, utan vederbörande kronofogdes gifna föreskrift, verkställa utmätnig inom sitt distrikt, der fordringsegare sådant äskar, i hvilket fall, hvad genom lag och författningar, i afseende på verkställighet af utmätning för enskildes fordringar, för underexekutorer stadgadt blifvit, kommer att till ef terrättelse lända. Reservationer äro anförda af hrr Liljecrona och I Brodin. Lagoch Ekonomiutskottens betänkande n:o 39 tillIstyrker, att rikets ständer hos Kongl. Maj:t i underldänighet anhälla om utfärdande af den förklaring öfver 2 momentet i5 af kongl. förordningen om socknestämmor i riket den 29 Augusti 1843, att, då hemman är förmedladt, rösträtt vid socknestämma beräknas efter förmedlade hemmantalet, utom vid prestval och öfverläggning i sådana ämnen, hvartill, enligt serskilde stadganden, bidrag af församlingarne utgöras efter oförmedlade hemmantalet, efter hvilket röstberäkning vid afgörandet af sådane frågor bör ske. I Bet. n:o 40, i anledning af väckt motion om ut s vidgande af allmogens och köpingarnes seglationsfri, het, afstyrker bifall till motionerna. Bet. n:o 41 afstyrker en väckt motion om ändring i kongl. brefvet den 5 Februari 1808, angående be. Jsittningsrätt å kronohemman. Bet. n:o 42 tillstyrker, at i en underd. skrifvelsc till K. M. rikets ständer måtte anhålla om upphäf l vande af det i kongl. kungörelsen den 24 Januar ? 11781 stadgade förbud för svenske Lutherske under Isäter att bevista främmande trosbekännares gudstjenst erste