Aftonbladet – 22 augusti 1851, sida 2

Riksdagen. Gårdagens Plena i Riksstånden. RIDDERSKAPET och ADELN. I1-gärdagens ple num förekom en ganska liflig debatt om lag-, banko. och ekonomiutskottens memorial angäende privatban. karnes rätt att utgifva sedlar ä 3 rdr 16 sk. Frih Aug. Stjernstedt uppläste doktor Sandbergs reserva. tion, och på de deruti anförda skäl önskade friherren att ridderskåpet och adeln mätte med vidblifvande af sitt förut i ämnet fattade beslut lägga betänkandet till handlingarne. Friherre J. Th. Stjernstedt yrkade detsamma under förklaring att han ansäg frägan vara afgjord, dä två ständ afslagit betänkandet. Friherre Rehbinder ifrade deremot varmt för saken. Hvad doktor Sandberg sagt, att inga nya skäl blifvit förebragta, sedan förra betänkandet afgafs, bestred friherren. Hr Lagergren hade i sin reservation framlagt sådana. För öfrigt skulle det, enligt friherrens äsigt blifva vädligt för den allmänna rörelsen att bestämdt förbjuda privatbankerna sådana sedlars utgifvande; bäst vore att öfverlemna frägan till Kongl. Maj:t, hvarföre han yrkade bifall till förevarande memorial. Hr Rosenblad uppträdde också mot den Sandbergska reservationen, menade att beräkningarne på sedelstocken voro felaktiga, emedan deruti blifvit uppfördt allt som står på räkning och dylikt, samt uppga! ätskilliga statistiska sifterförhållanden i sedelstocken: ställning -på olika tider. Om Sverige kunde päräkn: så god:konjunktur som är 1847, det. bästa Sverge nänsin haft, så kunde man utan fara indraga privat bankernas sedlar, men som hr Rosenblad icke kunde hysa-så sanguiniska förhoppningar, så ansäg han bäst att öfverlemna saken till regeringen och yrkade bifall. Grefve Gyldenstolpe anmärkte, att:han redan under: det frih. Stjernstedt uppläste doktor Sandbergs reservation begärde betänkandet på bordet och i sin begäran understöddes af grefve Lagerbjelke. Meningen hade varit att ridderskapet och adelns ledamöter mätte få tid att på egen hand taga notis om samma reservation; men dä landtmarskalken? icke fästat afseeride vid denna begäran af de bäda grefvarne, så ville nu grefve Gyldenstolpe återtaga:sin begäran om bordläggning.-. I. stället talade han för bifall. Frägan ihsäg grefven vara egentligen ekomomisk och säledes tillhöra konungen, hvarjemte han troddeatt privatbankarna visat sig nyttiga bäde för det allmänna och för riksbanken. Frih. Aug. Stjernstedt besvarade grefve Gyldenstolpesanmärkning. angäende begäran om bordläggning, och menade, att dä grefven mMedgifvit sig icke hafva begärt densamma förrän redan friherren var sysselsatt med uppläsningen, så hade förfaringssättet varit alldeles riktigt, då grefven icke kunde uppropas till framställning af sin begäran förr än de ledamö:er, som förut anmält sig särom talare, fätt yttra sig. Angäende frih. Rehbinders anmärkning, atthr Lagersrens reservation innefattat för utskottet nya skäl, sä menade talaren, att då samma reservation redan var ryckt tillsammans med det förra betänkandet, så hade edan då skälen blifrit andragna och pröfvade, och unde säledes icke anses nya. Grefve Lagerbjelke, om ocksä afstod frän sin begäran om bordläggning, ville blott yttra sig om det formella. En motion hade lifvit väckt och utskottet hade afstyrkt bifall. Detta itskottets afstyrkande. utlätande hade blifvit gilladt af venne ständ och säledes motionen af desse tvä ständ fslagen. De andra bäda ständen hade äterremitteat frågan och säledes icke fattat det för motionen ördelaktigaste beslut att afslå betänkandet och bifalla notionen; men om de nu ocksä hade fattat detta för ,etänkandet fördelaktigaste beslut, så hade likväl moionen varit afslagen; det vore säledes orimligt om tt mindre fördelaktigt beslut skulle verka förmänlisare för motionen, sä att frägan blefve, i stället för sfslagen, blott uppskjuten och öppen hällen. Desstom hade ständet två dagar förut i den Stjernsvärd ka frågan ansett saken säsom grefven nu ansäg denna. På dessa skäl fordrade grefyen att Adeln mätte, med idblifvande af sitt förra beslut, lägga memorialet till andlingarne. Hr Noördentelt ville icke inlåta sig på let formella, men ansåg som en olägenhet för landet, m icke privatbankerna skulle få utgifra ifrägavaanda sedlar, och som en orättvisa mot bankerna att orcera dem i en svär ställning. För öfrigt förklaade talaren, att hvarken han eller Hans anhöriga äro elegare i privatbanker, och att således icke nägot eget ntresse ledde hans öfvertygelse.. Frih. Palmstjerna nser privatbankerna som en thermometer på financila atmosferens tyngd, .hvaraf riksbanken .har mycen nytta för att kunna beräkna penningeställningen det allmänna. Han vill öfverlemna frägan till Koungen och anser menligt för allmänna rörelsen om; ankerna icke :skulle få. utgifva sedlar ;ä-3!, rår.) ynskar bifall, Hr Rosenblad, som gerna medgitver