Aftonbladet – 16 augusti 1851, sida 3

Samma utskotts betänkande M 45, rörande oäkta barns arfsrätt, föranledde ingen annan diskussion, än att friherre Rehbinder lät uppläsa grefve Sparres reservation, enligt hvilken utskottets förslag uppgifves säsom upplösande familjebanden och befordrande skörlefnad, på grund hvaraf äfven höglofliga ständet förkastade detsamma. En inbjudning frän Borgareständet, i frågan rörande mått, mäl, vigt och mynt, antogs med fränträdande af det beslut, som höglofliga ständet nästan enstämmigt fattat i förra plenum. Vid Statsutskottets utlåtande MM 294, tillstyrkande ett anslag af 3333 rdr 16 sk. ät hr Scheutz för den af honom uppfunna räknemachin, uppträdde grefve Mörner med det origtiga påståendet att ideen ännu icke vore utförd, hvarföre han tillstyrkte afslag ä betänkandet. Ett par andra talare, friherre Cederström och grefve Anton Gyldenstolpe, antogo dock kongl. vetenskapsakademiens fördelaktiga yttrande rörande uppfinningen säsom fullt tillfredsställande, hvarpä äfven betänkandet bifölls. Slutligen biföllos utan diskussion Statsutskottets n:ris 291—297, Statsoch Ekonomi-utskottets n:ris 410—43 och 46—47, Bevillningsutskottets n:ris 26 och 27 samt Bankoutsk:s mem. M 72. PRESTESTANDET genomgick Statsutskottets förslag till de tvä första afdelningarne för Riksgäldskontoret, samt Bankoutskottets förslag till förändringar i 1, 2 och 3 art: af bankoreg!ementet. BORGARESTANDET biföll statsutskottets utlåtanden n:ris 291, 292, 294, 295, 297 och 299. Vid det förstnämnda, angående inhägnandet af den obebyggda platsen emellan riksgäåldskontorets hus och Riddarholmskanalen samt anläggningen af en kajeller strandmur vid samma kanal föreföll en längre debatt, hvari hrr Lagergren, Norin, Billström, Hörnstein, Grape, Winge, Petre, Wern, Ekenman, Nordvall och Sundler deltogo. N:o 293 afslogs efter yttranden af hrr Björck och Halling, som yrkat afslag samt hrr Norin och Gräå som talade för bifall, genom 21 röster emot 9. Vid n:o 295 framställde hr Billström, med äberopande af Christen Anderssons reservation, obilligheten af den s. k. helgonskyldens fortfarande utgående till skolorna i städerne inom Lunds stift, helst de åligganden städerne derföre ätagit sig under tidernas lopp upphört. Utlätandet bifölls dock. N:ris 296 och 298 äterremitterades; det förra enligt yrkande af hr Wern, det sednare på hemställan af hr Brinck m. fl. N:ris 300 och 301 lades till handlingarne. BONDESTANDET förehade Lagutskottets utlätande n:o 44, med förnyad hemställan i anledning af den kongl. propositionen om ändring i förordningen af den 13 Juli 1818, angäende inteckning i fast egendom. Sedan Borgareständets beslut i denna fråga blifvit uppläst, uppstod Sahlström och lofordade samma ständs försigtighet att hafva framskjutit tiden för den verkan betänkandet skall ega, från den 1 Januari 1857, som utskottet föreslagit, till samma tid år 1862, under önskan att ständet ville biträda detta beslut. Mänga instämde härvid, men Ola Mänsson, ledamot af Lagutskottet, hyste stora betänkligheter vid Sahlströms förslag. Lagutskottet hade för sin del ej velat stifta en lag med retroaktiv verkan, utan öfverlätit sådant ät Rikets Ständer; dessutom funnes redan nu fall, der två lagar gå bredvid hvarandra, t. ex. rörande giftorätten. Han önskade bifall till utskottets hemställan och hade äfven många instämmare. — Rutberg hade samma åsigt som den förste talaren. Genom votering blef slutligen Borgareständets mening antagen, med 49 röster emot 24. — Ola Mänsson reserverade sig. Statsutskottets utlätande n:o 294, med hemställan om anslag till bekostande af en uppfunnen machin för uppsättning, uträkning och tryckning af matematiska tabeller, föranledde nägon diskussion, sedan Strindlund begärt ordet och yrkat afslag, emedan motionen vore af enskild person väckt efter den egentliga motionstidens slut och säledes olaglig — ett yttrande, som föranledde sekreteraren till den påminnelse, att mänga vigtiga förslager sålunda skulle vara olagliga, såsom äfven väckte af enskilda, t. ex. jernvägsfrågan m. fl. — Ola Mänsson fann afslag ä ett första gängen inkommet betänkande vara emot laglig ordning stridande, helst fräga vore om utbetalning af riksgäldskontorets medel; men Anders Andersson från Skaraborgs län och Nils Larsson från Jemtland funno äfven det sista skälet icke hindra afslag. Sekreteraren och Talmannen mäste nu, med stöd af grundlagens bud, förklara, att de hvar för sig ej kunde meddela annan proposition, än på återremiss, hvadan Strindlund ännu en gäng uppstod och bad att få töreslå skälen för denna ätgard. De skulle vara: vatt det vore osäkert om machinen duger eller icke, — och ändtligen beslöt ståndet återremiss på grund af Strindlunds, betänkandet vidfogade, reservation. Statsoch Ekonomiutskottens utlåtande n:o 41, angående sökt lindring i rustningsoch roteringsbesväret m. m., lades med ogillande till handlingarne, på hemställan af motionärernePer Nilsson och Uhr. — Samma utskotts n:o 42, om förhöjning i legan för kungsskjuts m. m., n:o 44, om ändring i presterskapets löningssätt; och n:o 45, derom att alla vid Jönköpings regemente utgäende rotevakansafgifter mätte bestämmas att utgå till lika belopp, fingo bero. Statsutskottets utlätanden n:ris 292, 296, 297, 299, 301 och 308; Statsoch Ekonomiutskottens n:ris 37, 40, 43, 46, 47; Bevillningsutskottets n:o 27 och Bankoutskottets n:o 75 blefvo alla bifallna.