Aftonbladet – 16 augusti 1851, sida 2

ste sedeoch sambhällsläror, och att sedermera trenne särskilda gånger citera detta machwerk, såsom varande Almqvists egna ord. Man torde knappast hafva någonsin inom publiciteten sett ett falsarium af mera oförsynt och illvillig art. Hvad tror nu läsaren att hr Palmblad andrager till sitt försvar för ett sådant handlingssätt? Jo, han tar saken lugnt och svårar alls ingenting på sjelfva hufvudfrågan, om den falska citationen, utan fortfar heit enkelt och trefligt dermed, att ånyo kalla sina vanställningar ett citat, och menar att detta citat för öfrigt haft den lyckliga verkan på Aftonbladet, att A.B. medgifver just hvad hr Palmblad påstått. Denna öfverensstämmelse mellan Aftonbladets medgifvande och hr Palmblads påståenden, består deruti, att A. B. yttrar det cAlmqvist har måhända lemnat allt för mycket rum åt den subjektiva uppfattningen, under det hr Palmblad påstått, att Almqvist predikat uppenbar sedeslöshet, mened, löftesbrott, med ett ord: satanismens läran. Nog har hr Pamblad då rätt i att säga, det han och Aftonbladet äro ense i hufvudsaken! Emellertid är hr P:s interimsförklaring hål!en i en betydligt nedstämd ton, ehuru han söker se frimodig ut och bjuder ti!l att blanda bort korten i afseende på det uppsåtligt begångna falsariet med citationen. Nee