Aftonbladet – 6 augusti 1851, sida 2

som, stående uti en halföppen dörr, nyfiket betraktade såväl hans smärta, som hans utomordentliga matlust, til dess hon icke, i stånd att vid detta besynnerliga. skåde: spel kunna tillbakahålla ett gapskratt, skyndade derifrån Ack, herr geheimeråd,, sade den skrattande flicka till en tjock herre, som långsamt klef uppför trappan pjag beder er, gå för Guds skull in uti stora salen. De sitter en utmärkt vacker, ung man, som under det har med förträfflig aptit förtärt en hammelstek, gråtit sin ögon röda. Jag har aldrig förr uti min lefnad sett, hur man med qval i hjertat kan inom få minuter förtära et så ofantligt stycke stek. Gå, herr geheimeråd, gå och trösta honom. Och dermed sköt hon, oaktadt hans vördnadsfulla mot stånd, geheimerådet in uti salen, under det han den en: gången efter den andra yttrade! nå-nå, sakta, min gref vinna., i Följden deraf. Den unga grefvinnan tycktes endast söka ett tillfäll att få, utan att väcka uppseende, närmare betrakta dei utmärkt vackre, unge mannen; ty hon gick äfven in ut salen, ehuru geheimerådets dotter flera gånger ropad henne. Vid åsynen af de främmande låde Roderich bandp sin smärta och ville aflägsna sig; men den unga grefvin nan bad honom med utsökt höflighet att icke låta stör sig. Han såg på henne, och efter denna blick glömd han att gå. Geheimerådet inlät sig nu med honom uti samtal, son började med vackert väder och slutade med att Rodericl öppenhjertigt berättade sina lefnadsöden ; ty han kund icke dölja sina rödgråtna ögon, utom det att qvarlefvorn af hammelsteken, såsom vittnen till håns smärta, änn lågo qvar på tallricken. Ni mäste söka att förströ ers, sade geheimerådet Jag deitager uppriktigt uti er belägenhet. Då ni, såson nyss kommen ifrån akademien, ännu icke kunnat vinn nägon anställning, tillbjuder jag er emellertid att bo u mitt hus och att bestrida en sekreteraretjenst uti hofkan sliet. Men vi måste närmare lära känna hyarandra. Ja lämnar tillbringa slutet af sommaren och hösten på lan det. Ni tillbringar denna tid hos oss och följer oss sc dan till residenset. Har ni lust?. I — Gadt öfverraskad genom detta tillbud, såg Roderic med tacksamhet på geheimerådet öch kastade sedan e sidoblick på den unga grefvinnan, som med spänd upJ