Aftonbladet – 6 augusti 1851, sida 2

tande. Efter ett kort räsonnemang om svårigheten att utföra undersökningen af folkskoleundervisningen stiftsvis, samt dessutom otillräckligheten af sådane undersökningar, om icke samma personer få utsträcka sina skolbesök inom större delen af riket, föreslås deri, med stöd af 56 S Riksdagsordningen: vatt Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underd. anhålla, att K. M. täcktes åt en eller annan dertill skicklig person gifva nådigt uppdrag att under tiden från denna till nästkommande riksdag årligen besöka så många inom riket befintliga skolor, som för året finnes lämpligt eller som hvarje är kunna medhinnas, för att inlemta närmare underrättelser om folkskoleundervisningens tillstånd i riket och för att genom meddelanden af upplysningar och råd bidraga till folkskoleväsendets förbättring, med åliggande att om dessa resor årligen till Kongl. Maj:t afgifva underd. berättelse; äfvensom att lämpligt arfvode och kostnadsersättning för dessa resor måtte genom besparingarne å de af Rikets Ständer redan beviljade anslag för folksköleväsendet bestridas. Då det, fortfar motionären, för hvar ochljen, som lefvat på landsbygden, är nogsamt bekant, att ett af de största hinder, hvarmed folkundervisningen i värt land har attkämpa, just är svärigheten att uti, vära vanligen glest befolkade socknar och i ett klimat, som under största delen af året i hög grad försvårar skolgärgen, göra den undervisning, som folkskolan erbjuder, åtkomlig för alla, och då denna svärighet endast på ett alltför ofullkomligt sätt blifvit afhjelpt genom de här och der anställda s. k. ambulatoriska skolmästarne, hvilka vanligen blott nägra få veckor af äret kunna uppehålla sig i hvarje rote, så synes det böra blifva ett af de förnämsta föremålen för en sä-! dan resandes uppmärksamhet att utfinna medel tilll. undanrödjande af detta hinder och att arbeta derpå,: att undevisningen mätte blifva i möjligaste mätto tillgänglig för alla. Bland förtjenstfalla bemödanden, som i detta afseende redan blifvit gjorda i värt land, har den inrättning, som grefve Torsten Rudenschöld med Kongl. Maj:ts nädiga tillständ och understöd sedan nägra är tillbaka infört uti Otterstads församling: af Skara stift, företrädesvis ådragit sig en allmännare uppmärksamhet samt visat de mest välgörande verkningar, vitsordade säväl genom flera underdäniga berättelser till Kongl. Maj:t af Skara konsistorium, som genom en ifrån ortens invånare till Kongl. Maj:t under loppet af denna riksdag afgifven underdänig petion. Enligt hvad man erfarit, har Kongl. Maj:t fven nyligen beviljat grefve Torsten Rudenschöld fortfarande understöd för ännu ett är till fortsättande l: at sin gagnande och välsignelserika verksamhet inom nämnde församling såsom ledare af dess folkskoleväsende. Då det likväl otvifvelaktigt skulle i högrel grad lända till det allmännas gagn, om en sädan mans verksamhet funne användning. i en vidsträcktare krets, än inom en enda församling; då den erfarenhet grefve T. Rudenschöld under sitt arbete för skolundervisningens förbättring och ällmänliggörande inom sin församling redan inhemtat; och det varma, sannt kristliga mt, han dervid ådagalagt, ofelbart skulle sprida sina välgörande verkningar ät flera häll, om de genom en lifvande personlig beröring äfven komme andra församlingar inom olika delar af riket till godo; då ingen kan vara mera skicklig att gå andra tillhanda med upplysningar om den af grefve Rudenschöld utförda skolplanen och om den dervid vuuna erfarenheten än grefve T. Rudenschöld sjelf, som äfven redan uti en underdänig skrifvelse till Kongl. Maj:t förklärat sig villig att ett sädant uppdrag sig ätaga; och då shitligen meddelandet äf sådane upplysningar särdeles väl läte förena sig med ett uppdrag af den allmännare syftning,som nyss förut blifvit föreslaget, och till hvars utförande, enligt de af Skara konsistorium lemnade vitsord, grefve T. Rudensehöld sines ega aHa erforderliga egenskaper, tager jag mig friheten i omedelbart sammanhang med nyss framställda förslag tillika vördsamt föreslå: att rikets ständer måtte derjemte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att med afseende på det nit och den skicklighet, som grefve T. Rudenschöld ådagalagt för folkundervisningens förbättring, Kongl. Maj:t täcktes i nåder företrädesvis tilldela ett uppdrag af ifrågavarande beskaffenhet åt bemälte grefve, med förbindelse för honom derjemte att uti de församlingar, hvilka befinnas hugade att inrätta sitt skolväsende i enlighet Imed grefve Rudenschölds i Otterstad församling följda plan, gå vederbörande skolstyrelser och lärare tillhanda med dertill erforderliga upplysningar och råd.n Såsom läsaren lätt finner, innebär denna motion långt mera än hvad den vid första påseendet gifver vid handen. Det är fråga om len vidsträckt undersökning åf folkskolorna i riket samt meddelande af upplysningar och Iråd till skoleväsendets förbättring, hvilket vigtiga uppdrag skulle öfverlemnas åt grefve Thorsten Rudenschöld. Det är förut bekant, Jatt grefve R. uttänkt en ny plan för folksko-Meväsendet på landet, åt hvars studmm och praktiska utförande han användt flera år af Isin lefnad, samt att han, vid en undersökning Jaf åtskilliga folkskolor inom Skara stift, blotttat några af det närvarande systemets ound-l vikliga brister, på samma gång han visat medsllen till deras afhjelpande. Dessa hans åtgöranden, äfvensom hans ganska lättfattliga system, hafva vunnit ett så allmänt bifall, som de också i allo förtjena, att de blifvit utan lundantag framhållna af pressens organer såIsom en stor medborgerlig förtjenst. Om någon person kan anses lämplig att utföra det ifrågavarande svåra uppdraget, så är det då -lvisserligen den nu nämnde. Hans värf dervid -Iblefve dubbelt, dels att undersöka de närva-Irande förhållandena, dels att sprida i landet, -hvar han reste fram, bättre åsigter om folksko-llans organisation, samt väcka det djupare in-Itresse och den varmare anda för denna högtvigtiga angelägenhet, som endast den förmår, -Ihvilken med en så sann, kristlig anda om-fattat sin sak, som grefve Rudenschöld. el Med den kännedom om dessa förhållanden, a lsom man förutsätter skulle finnas hos Presteflståndet, borde väl ock detta stånd hafva med Ihfver omfattat ett förslag, sådant som det oftvannämnda. Detta lärer dock ej varit hän-Idelsen, hvarföre, efter hvad vi hört sägas, ingen motionär ansåg det löna mödan att de flväcka förslaget. Motionen framställdes, så-Isom nämndt är, i dess ställe hos Ridderskapet och Adeln, men rönte der det högst be, Isynnerliga öde, att, sedan den en dag vari r bordlagd, landtmarskalken vägrade att fram : Am AA — AMA COA —QY9 AV,