Aftonbladet – 6 augusti 1851, sida 2

Förmodligen hade landtmarskalken härtill A ina skäl, och man behöfver ej precis tro påla let malitiösa ryktet, att han vidtagit sin åtvärd, sedan han vederbörligen inhemtat dela vögvördiges tankar i frågan. Att finna någrat yrundlagsenliga skäl till vägran af propositionll . motionens remiss, då 56 Riksdagsordnin-!e sen medgifver, att motion må väckas efter den sljest föreskrifna tiden, när den af redan fatade beslut, eller redan upptagna ärenden, eler under riksdagen inträffade händelser, ome-l: lelbarligen föranledes)), har dock varit oss illdeles omöjligt. Emellertid hafva på detta sätt Rikets Ständer beröfvat sig möjligheten att vid denna riksdag understödja ett förslag, hvars nytta för den allmänna bildningen kunnat vara oberäknelig. Hvad Rikets Ständer i detta hänseende underlåtit och försummat kan dock Regeringen inuu godtgöra, ifall den är dertill benägen. Att utsigterna dertill dock ej äro synnerligen stofa, kan man finna af följande omständigheter, om hvilka vi förskaftat oss kännedom. För omkring tre år sedan sökte grefve Th. Rudenschöld ett litet bidrag af allmänna medel, för att kunna ägna sig åt det praktiska utförandet af den af honom uttänkta folkskoleplan, uti Otterstäds församling i Westergötbland. Ansökningen bifölls på så sätt, att grefve R. erhöll 800 rdr årligen utaf den Fi-l länska donationsfonden, att utgå under trenne år, Under denna tid har grefve R. med out-. tröttligt nit arbetat på Otterstads skola och har öfver resultaten at sitt arbete erhållit det vackraste loford af Skara domkapitel, äfvensom det lifligaste erkännande af Otterstads församlingsboer, i deras till Kongl. Maj:tingifna underdåniga petition. Under dessa tre års erfarenhet har grefve R. äfven ytterligare utbildat sin plan, genomtänkt svårigheterna vid dess utförande och medlet att öfvervinna dessa svårigheter, för hvilket allt han sjelf redogjort icke blott i sin utgifna bok om folkskolan. utan äfven vid ett för någon tid sedan i Stockholm hållet pedagogiskt sammanträde, dervid han genom sin sakrika, lefvande framställning lyckades öfvertyga mången hittills tviflande. Terminen för det årliga anslaget var nu tilländalupen och grefve R. anhöll hos Kongl. Maj:t att få bibehålla detsamma i ännu tre är, och att derjemt2e erhålla tillstånd att med ett visserligen ej kostbart reseunderstöd af allmänna medel, få resa omkring i landet och undersöka folkskoleväsendet, samt, förmoda vi, derunder äfven sprida kännedomen om sitt system. Denna ansökning var lifligt förordad af Skara domkapitel, men blef af Kongl. Maj:t afslägen; regeringen beviljade endast anslagets fortfarande under ännu ett är, mot samma åliggande å grefvens sida som förr; d. v. s. att fortsätta sin verksamhet i Otterstads skola. Vi kunna ej undertrycka den åsigt, att reeringen här underlåtit att begagna ctt tillfälle till folkskoleundervisningens befrämjande, som sällan eller aldrig torde komma att erbjuda sig. Folkskoleundervisningen är ett lifselement i hvarje samhälle, och särdeles vigtigt i närvarande tid. Det är en dyrbar pligt för regeringen, att följa denna angelägna del af folkets uppfostran med det alldra största intresse, att se till, att den ledes i en god rigtning och ej på afvägar, att den med ett ord uppfyller sitt sanna ändamål, som är det uppvexande slägtets utveckling i kunskap och sedlighet. För bedömandet häraf äro icke de officiella föga tillförlitliga sifferuppgifter, hvilka utgöra det enda innehållet af domkapitlens 3-årsberättelser i detta ämne, tillräckliga; det fordras mera detaljerade undersökningar af personer, som äro för saken lifvade. En sådan person erbjuder sig; men hans anbud stötes tillbaka. Ännu finnes dock någon förhoppning att regeringen godtgör sin försummelse i detta fall. Det är åtminstone ej omöjligt, att om, såsom man kan förmoda, den nuvarande ecklesiastikministern lemnar sin plats för den lugnare biskopsstolen-i Calmar, hans efterträdare Iskulle kunna blifva en man, som med mera värma omfattade en så vigtig angelägenhet. Skulle äfven detta hopp, såsom tyvärr många andra, slå felt, synes det oss, utan att vi eljest känna om ett sådant understöd skulle accepteras, vara en skyldighet af hvarje person med medborgareanda, att enskildt understödja den som så verkat för det allmänna som grefve R. och sätta honom i til:fälle, att framgent fortsätta sin för fosterlandet nyttiga, ädla verksamhet. ) Man torde blott behöfva erinra, att motionen val omedelbarligen föränledd af Rikets Ständers fattade beslut. i afseende å Ekonomi-utskottets utlä tande, rörande den föreslagna undersökningen af folkskoleväsendet inom hvarje stift; hvartill komme: den omständigheten; att under riksdagen de hän. delser inträffat, att grefve R:s bok om folkskolar utkommit, samt hans sedermera omtalade underd ansökan till Kongl. Maj:t inkommit. — —— — Alla tidningar hafva på den sednare ti den innehållit så mycket om den såkallade revisionen i Frankrike, att sannolikt ingen blanc allmänheten finnes som ej vet hvåd detta orc -Iför tillfället innebär; nemligen ett försök at få den nuvarande republikanska konstitutionen !som stiftades år 1848, ändrad för att dyme I delst bana sig väg till Louis Napoleons åter Ivsbanda till nresident. hvilket nu ei är tillå