Aftonbladet – 30 juli 1851, sida 3

; rit upphof till utskottets betänkande, för ständets vtärste fiende,. Vice talmanen Zetterberg proponerade deerJemot nedsättning i afgifterne för 5:te klassens ängreed. Iskap med 25 procent, och ansåg det vara en statsekonno: Jmisk förlust att förqväfva konstbrännerierna. De ääro r mera vedbesparande än hittills brukliga redskaap; men som intet dylikt bränneri ännu finnes till, voore det för tidigt att tala om minskning i statsinkomstee r. Ola Mänsson upprepade att dessa apparater skuille hafva till följd all sädesafkastnings förbrännimg, hvilket vore en allmän ekonomisk förlust, hvadan man vidhöll sitt förra yrkande. Af samma mening voro vidare Carl Tholsson, Per Nilsson, Per Pälsson, Tobias Lind m. fl. och på framställd proposition blef i st. för utskottets 28 s 1 mom., greve Gyldenstolpes reservation antagen, hvarefter öfrige delar afutlätandet godkändes, med undantag af hvadi följd af detta beslut behöfde ändras i redaktionen. Konstitutionsutskottets memerialer n:ris 12—17, med förslag till ätskilliga grundlagsförändringar, antogos att hvila till nästa riksdag, med undantag af n:o 16, rörande ändring i 1 mom. 49 4 R. O. och 56 1 mom. R. F. angäende motioner. Utskottet hade föreslagit att hvarje inom ett ständ väckt motion skulle äga rätt till remiss, så vida icke två tredjedelar af ständet satte sig deremot. Meningarne härom vcoro högst delade och diskussionen blef ytterst seg. Ulhr, förre talmannen Anders Eriksson, Sahlström m. fl. ansägo detta stadgande vara tillkommet för att mindra det icke motioner såsom nu genom en enda persons (t. ex. en landtmarskalks) atgärd må kunna undertryckas, hvadan de yrkade bifall. — Af motsatt tanke voro David Andersson, Efraim Larsson, ÖstIman, Nils Jeppsson, Johannes Nilsson m. fl., hvilka i förslaget endast sägo ett törsök att inskränka motionsrätten. — Strindlund päminde om den strof i 49 S 1 mom. R. O., der det heter: Uppstär fräga om eller kvart remitteras bör, kan denna fräga blott för den plenidagen läggas på bordet, men i nästa plenum skall beslut ovägerligen fattas,. Han drog deraf den slutsats, att remiss kan vägras, och biföll förslaget, men fick denna gängen sota för sin liberalitet, ty Ola Mänsson bad att få anmärka hurusom, dä Strindlunds motion om städernas beskattning skulle remitteras och nägra ledamöter yttrade sig ej vilja sådant förneka, Strindlund hade utlätit sig: ja, det är mycket lätt att medgifva hvad man ej kan förhindra. Förslaget förkastades med 41 röster emot 32. Den 30 Juli. RIDD. och ADELN. Förmiddagens plenum har till största delen upptagits af 2:ne diskussioner, den ena rörande lagutskottets betänkande n:o 37 om förändring och förklaring af 25 kap. 5 9 Rättegängsbalken och den andra rörande hr Thams i förra plenum väckta motion om bidrag af statsmedel till stora barnhuset. Vid den förstnämnda frågan uppträdde grefvarne Mörner C. G. och Lagerbjelke mot bifall till utskottets förslag att underställning i vissa brottmål endast skall ske, då den anklagade af underrätten blir till saken fälld, anseende härigenom underdomrarne komma att uppmanas till mindre sorgfällighet vid desse mäls handläggning, hvarjemte de ansägo förslaget stridande mot sjelfva andan af 1734 ärs lag, hvilket äter bestriddes af grefve Sparre som fästtade sig vid de orden i den gamla lagen: att exekutiom ej må ske, förrän domen blifvit högre rätt understäilld, hvilket antyder att egentligen endastvid fällande; underställning bör ske; hvad beträffar möjlig värdslöshet hos underdomare, så torde allmänna äklagsaremakten i det fallet nog veta sin pligt. Äfven ttidsbesparingen för hofrätterne äberopade talaren sä:som skäl för bifall till utskottets förslag, men vid voteringen blef detsamma förkastadt med 17 mot 1535. Debatten rörande remissen af hr Thams motion slöts tl med votering, hvarigenom motionen med 22 röster mot 19 blef remitterad till statsoch bevillningsutskottet. Mot remissen talade grefve Lagerbjelke, hr lv. Troil och hr Fåhreus. Statsutskottets utlåtanden N:ris 258, 259, 263 och 264 biföllos; N:o 262, i anledning af gjorda iäterremisser på N:o 167 rörande skatteförenklingen fföredrogs punktvis och blef dels bifallet, dels lagdtt till handlingarne, allt under vidhällande af höglofl. sstänIdets i denna fråga förut fattade beslut. Vid Baankoutskottets memorial N:o 66, i anledning af äterreemiss på N:o 37, förenade sig Ridd. och Adeln på :frih. I Palmstjernas tillstyrkan i Borgareständets fattade:; beslut, hvarigenom säledes den föreslagna voteringsspropositionen inom förstärkta utskottet förföll. N:o 67, rörande länekontoret i Wisby, bifölls. Lagutskottets bet. N:o 38, rörande elektriska telegrafer, bifölls efter en kort diskussion. PRESTESTÅNDET utsåg fyra nya suppleanter i I förstärkta statsutskottet, nemligen prostarne OCnattinIgius och J. Söderberg, doktor Säve och prosten Almlqvist. En inbjudning från bondeständet till deltaIgande i dess beslut i skjutsfrägan afslogs med 31 röIster mot 9. Lagutskottets betänkande ang. ändring i vissa delar af föreskrifterna om rättegång i domkapitel blef, efter nära 4 timmars diskussion och vid votering mellan äterremiss och afslag, förkastadt med 120 röster mot 10. Doktor Wallin väckte motion om anslag till upphjelpande af Stora barnhusets delabrerade affärer. Hos BORGARESTANDET afgjordes i dagens pleoum konstitutionsutskottets memorial N:ris 12—17, hvilka alla biföllos, N:o 13 med 23 röster mot 13, sedan hrr Wern och Ekenman yrkat afslag och bibehållande af det gamla stadgandet rörande äterrtemiss af frågor, som angä statsreglering o. s. v., pål det de må kunna blifva bättre utredda då så ansess behöfligt samt statsverkets inkomster då äfven taggas i betraktande. Hrr Halling, Gråä, Billström, B3jöreck och Berger visade att nämnde stadgande endast; förlänger riksdagarne utan motsvarande fördel sanmt att ifrägavarande förslag ingalunda lägger hinder i wägen för återremiss, när så erfordras. Vid N:o 16, tillstyrkande den förändring uti riksdagsordningens 49 1 mom., att hvarje inom ett ständ väckt förslug, Ihvara remiss vägras af ?, af ledamöterna, må mnedlläggas, ansågo hrr Gustafsson, Palander och Hesselgren att motioner dymedelst skulle komma att underdtryckas, hvarföre de yrkade afslag. För bifall talade Jbrr Wern, Bkenman, Brinck, Rinman och Falhem, anförande nödvändigheten af att inskränka motionsIfloden, dess tidsutdrägt och kostnader. Statsutskottets utlätande N:o 256 bifölls, N:o 257 lades till Thandlingarne. Statsoch Bankoutskottens betänkanden N:is 19— 21 biföllos, likaså Statsoch Ekonomiutskottenss N:is 22—34, de flesta utan diskussion. Endast å mz 22, rörande Jemtlands rotering, yrkade hrr Winge och Falhem äterremiss, med äberopande af Nils Larss reservation, hvarvid dock ej afseende fästades, sedan brr Lagergren, Nordvall och Halling talat för bifall. Slutligen förekom en läng debatt i anledn. af Bankoutskottets utlätande JM 65, om ersättande af upphörd privatbank samt penningerörelsens underlättande i allmänhet. I öfverensstämmelse med förr uttalade äsigter yttrade sig hr Hörnstein emot förökad sedelemission, dä nägon kris vid privatbankernas upphörande Jinträffar. För öfrigt yttrade sig i ämnet hrr Murcn, Rinman, Palander, Ekenman, Ekholm, Halling, FalThem, Meaeechel, Hesselgren, Bergman och Brinck. Utskottets förslag antogs oförändradt i bäda punkterna, sedan hr Hesselgreus proposition om bestämmandet af jen minimisumma å 200,000 rår för filialbanks bil-I dande fallit med 10 röster mot 21. -låterfinna honom, är det icke mot honom, utan mot dig. jag skall utsträcka mina armar! O rr Re 8 — RR ll 1 PP! PO RN NERE