Aftonbladet – 28 juli 1851, sida 2

var 161,000 rdr bko; o. s. v. Att fortsitta diskussion om siffror, som äro falska och ensidigt hopblandade lönar sig lika litet för OSS, som Posttidningen anser det löna mödan att besvara våra ord, hvilka dock äro sanna och grundade på erkända sakförhållanden. — Af den uppgift öfver Bankens metalliska, kassa som i Lördags åtföljde Posttidningen, finner man att utelöpande sedelstocken, beräknad vid Juni mänads slut till so cs cs sc so. cs cv -22,069,706: 35. 8. samt Guld och Silfver tillgången tilll 12,665,701: 19.9. depositionsmedlen utgjorde 6,351,5558. obegagnade andelar af Creditiv-räkningarne . . —. 2,149,2297. Banken kunde säledes utgifva öfver 2 milioner sedlar, innan det i banko-reglementet fastställda maximibelopp öfrerskreds. NN — Hr Tardinis uppstignng, stående på en ren, i går afton från Humlegård:n, lyckades väl likasom de föregående. Vädret var i det närmaste lugnt. Man har först helt nyligen fått veta hvar nedstigandet skedde. Att dömma af den riktning ballongen tog, förmodade åskådarne det hafva varit på Lidingön, der äfven herr Tardini ärnat nedstiga. Innan han der nådde marken, kom likväl en nordlig vind och dref ballongen öfver till Kummelnäs å Wärmdön, der slutligen ankaret kastades i ett träd, nära ett berg, på hvilket landningen skedde. Kaptenen på ett förbifarande ångfartyg erbjöd sig, med bifall af passagerarne (med undantag af en) att återföra luftseglare, ballong och ren till Stockholm; men som gasutsläppningen fordrade fr lång tid, inskränkte sig hr Tardini att bbtt begära renens ,hemförande. Denne, som lIefanns välbehållen, togs också om bord. Hel: luftfärden räckte omkring en halftimma. En stund efter uppstigandet afbrändes ett vackert fyrverkeri i Humlegården. Församlingen af åskådare var talrik. I Götheborgs H. o. Sjöf. Tidning den 23 dennes läses: I förrgår anställdes profresa med det vid hr Keillers mekaniska verkstad nybyggda ängfartyg Arvika. Fartyget, som förut blifvit besigtigadt af ingeniör Ljungqvist från Motala, löjtnant Jansson med flera, utsedde af bolaget, har enligt besigtningsinstrumentet, befunnits, såväl med afseend.e å byggnadssättet, som pannans och machinernas sammansättning, utfördt med största omsorg och hvarken kostnad eller möda blifvit sparad för att få det hela så komplett som tidens fordringar kräfva., Bolaget har ämnat detta fartyg mera till lastdragare och pssagerares beqvämlighet än till snabbgående, hvarfr det var antaget Jatt endast göra 7 knop. Det gorde dock 87, och kommer troligen att ytterligare ösa denna hastighet. Machineriet skiljer sig ifrån de vanliga derigenom jatt cylindrarne stå vertikalt och äro direkt verkande !på propelleraxeln. Condenseringssättet, för att ästad:komma vacuum, sker genom en särskild, af den anjdra oberoende, ängmachin, som drifver luft-, matarejoch länspumparna. Afloppsängan frän bäda machinerna nedgär genom rör i kondensorer, som äro anbringade vid fartygets sidor och kondenseras ge. nom vatten som omgifver en mängd metallrör geInom hvilka ängan passerar, ungefärligen på samma Isätt som afkylningsrör i en destilleringsapparat — Ihvarefter den återgår genom matarepumpen i ängpannan, så att denna alltid är försedd med rent och I färskt vatten, äfven om fart get skulle gå i saltsjön. i Men den största fördelen vid denna nya konstruktion af machin är besparing af bränsle och ett förminskadt moment i de rörliga delarne af den stora macininen, äfvensom en större säkerhe: för igängsättning och backning; också arbetar machinen tyst, och skakning af fartyget förnimmes ej. De vore att önska om en mera detaillerad beskrifning öfver ifrägavarande machin, än den vi nu hafva varit i tillfälle att meddela, blefve lagd i dagen, då den obestridligen synes ega ej obetydliga fördelar. Fart: get är för öfrigt beqvämt och nästan på ett elegant sätt inredt samt hedrar i alla afsseemden Götheborgs mekaniska verkstad och dess egare,. — En af de sednaste utländska posterna innehåller nägra underrätteler från Belgien, hvilka för den politiska tänkaren äfvensom för Imenniskovännen äro af högt intresse, och som äfven kunna lemna oss här i Sverge värderika politiska lärdomar, om vi viljja uppmärksamma dem. Såsom väl är bekant, hänfföra sig nästan alla de politiska tvistepunkter som för närvarande söndra meningarna från hvarandra, ytterst till tvänne hvarandra motsatta syrelsegrundsatser omkring hvilka sedermera de öfriga åsigterna gruppera sig hvar på sitt håll. Båda proklamera samhällenas eller folkens välfärd såsom sitt mål, men vilja uppnå detsamma på motIsatta vägar. Den ena vidhålles af de absolutistiska, de strängt monarkiskt sinnade, de privilegierade; och af det dynastiska intresset 1 de flesta länder, heter, att makten bör ingenting gifva efter åt tidsandans eller demokratiens yrkande på reformer, emedan hvarje sådan eftergift genast skall leda till ytterligare fordringar och ästadkomma en rörelse den de ärlige och hofsamma reformvännerne, hvilka Ifrån partiets ståndpunkt framställas såsom kortsynta och blinda, sedermera icke skulle förmå att styra eller tillbakahålla, utan snart se sig (öfverflyglade af våldsammare radikalism, hvilI ken äter i sin ordning måste vika för socialism och kommunism, till dess hela sambhället råkat i förstörelse och ararki, samt derifrån å nyo hemfalla åt desjotismen; så att jalltsammans, oaktadt den vilmentaste afsigt från början, endast skulle wugöra en cirkelgång, hvilken komme att stenna på en punkt längre aflägsnad från målet än den hvarpå man för ögonblicket befinner sig, men med erfarenheten af alla de uppoffringar och lidanden, som rubbningen af det bestående kunde förorsaka. Detta är den sats som i egenskap af doktrin drefs af den Guizotska mimsteren i Frankrike under Ludvig Filips regering uti det absoluta motståndet emot alla vidare politiska reformer, det är samma lära som furstarne i Tyskland på de sista tiderna anfört såsom argument för brytandet af 1848 års eder, försäkringar och demokratiska inrättningar; för folkrättigheternas afskaffande och för ätergången till det gamla Tyska förbundet. Men ifPDA SESTNE TI KE NIT GA TE ma Nådig herre! utropade jag, jag är förlorad om ni icke har medlidande med mig., Det var emellertid fritt och med er egen Ivilja som ni aflade ert löfte.. O! ja, fritt och af egen vilja; men, jag upprepar det, nådig herre, jag var vansinnig.