Aftonbladet – 25 juli 1851, sida 2

pat EE LI IEEDIE SYSLEMM JOr Matt, mal, v lock mynt. o bosse —— Om Mälarens flöden. Med denna rubrik på omslaget har nyligt ,jutkommit ett ,Memorial af herr Öfversten oc gKommendören Ericsson angående Maälarei itlrflöden under sednaste 76 år, eller fån 177 till 1851, till Stockholms stads Dritselkon -Imission ingifvet samt på dess föranstaltan titill trycket befordradt.. Författarems inle Ining till memorialet upplyser, att dräitselkon Imissionen mottagit en framställning : från 3 Iskilliga af Stockholms stads invånares, i afs rlende på det ovanligt höga vattnet i ssjön M tilaren detta år, hvilken framställning fföranle: ren anmodan af drätselkommissionen till fö Yfattaren, att tillse och för drätselkommissi -I;nen uppgifva huruvida, utan alltför -väsend rolig rubbning af den upprättade och af Kong -IMaj:t i nåder fastställda planen för Slussho elmens ordnande, omförmälde framställnin -Imå kunna, vid planens tillämpning, vinn -Idet afseende omständigheterna synas på eIvkalla,. — För att någorlunda fullständigt oc ;Ipå ett sådant sätt kunna besvara denna fråga latt icke allenast drätselkommissionen, uta läfven den i ämnet intresserade allnänhete -I måtte af svaret kunna hemta ledning för äm nets bedömande, förklarar författaren sig ick kunnat stadna vid endast ett speciellt betrak Jtande af Mälarens utlopp vid Söderström Stockholm, utan äfven trott sig böra taga d Jmera aflägsna orsakerna till Mälarens flöden Jöfvervägande. Härvid har författaren för: undersökt iakttagelserna öfver dessa flöden JJallmänhet under olika år, samt sedan Mäla Irens utlopp vid Stockholm, och hun dett Jutlopp skulle kunna utvidgas. När man varit vittne till den häpnad, hvar med en och annan resande och mången iblanq hufvudstadens egna men yngre invånare sistlidne Maj betraktade Mälarens dag efte dag stigande vattenhöjd; — när man sett d enfaldiga men öfvermodiga utgjutelserna af h Palmblad i Tiden och af några landsorts. blad, öfver den förmenta Stockholmska egenhyttans tilltag, att genom nya slussanlöggningen fördränka strandtrakterna kring Milaren, och när man vid minnet häraf nu inlemtar öfverste Ericssons upplysning om det sanna förhållandet, kan man icke undgå en viss öfverraskning, hvilken måste för Tiden och konsorter kännas som en förödmjukande dekonfityr. Öfverste Ericsson har nemligen sammanställt de officiellt antecknade vattenhöjderna i Mälaren för de år då vårflödena antagit karakteren af öfversvämningar, och derigenom ådagalagt, att på den tid af trefjerdedels århundrade, som hans forskningar omfatta, hafva sjöns omgifningar hemsökts af icke mindre än nio större flöden, hvariblanl de sex öfverstego det i är inträffade och t af år 1780 var nära tre fot högre samt det icke längre aflägsna än 1818 kalfannan fot högre, in innevarande års högsta vattenstånd; hvaraf ter följer, att strandboerna vid Mälaren fått ridkännas större olägenheter förr af sjöns grannskap än nu, och framförallt att sluss)yggnaden icke har någon del i hvad de nyss vödgats lida. Men som sifferuppgifter, exuru motsägliga de än må vara, icke äga iamna upplysande kraft för hvar och en, som len omedelbara åskådningen, har författaren jort dessa uppgifter omedelbart åskådliga geiom hvad man kallar en grafisk tabell, företällande de 9 öfversvämningarnes förhållande fot, för hvar dag de blifvit mätna genom attenhöjden vid Stockholms sluss. Onekligt är denna vederläggning af beskyllingarne mot slussbyggnaden i Stockholm, fga östfull för de af öfversvämningarne lidade randboerna, emedan den stänger för dem len billade utsigten att genom rättelse i dema yggnad vinna trygghet för framtiden. Nåon sådan trygghet är icke att vänta; öfveste riesson bevisar det obestridligt. Han säger: Den bassin eller ytan af det land, som afbördar t vatten i Mälaren, utgör icke mindre än 194 qvaatmil och sträcker sig i öster och vester, från Roslan till början af Philipstads bergslag, och i norr och der, från Dahlelfven till söder om Hjelmaren. Sjöns en yta utgör dessutom, efter aflidne öfverstelöjtnant ellströms gjorda noggranna mätningar, något öfver qvadratmil; således hela ytan af det land och vat1, hvars ärliga nederbörd skall utflyta vid StockIm, 204 qvadratmil. Af Skandinaviens större injar har också Mälaren, i förhällande till sim egen Id, den största tilloppsbassin.