Aftonbladet – 25 juli 1851, sida 2

Afven denna riksdag har frågan om sy .Jstems införande uti mått, mål, vigt och myr utgjort föremål för rikets ständers ompröf ning. Man torde erinra sig, att nästlide riksdag framlades ett förslag från regeringer om införande af decimalräkning i myntet oc till den ändan föreslogs, att den nuvarand riksdalern riksgäld skulle delas i hundra de lar, hvilka skulle kallas cents. Detta förslag något handlöst tillkommet, blef med stort ski förkastat af 2:ne stånd. Det var icke eme edan det var ett steg till införandet af deci malräkning, som detta afslogs, utan emedai .Jmyntenheten icke derigenom kom uti någo riktigt förhållande till vigtenheten. Samm Jtvå stånd beslöto en underd. skrifvelse till K IM. om fullständigt förslags utarbetande till et nytt system för mått, mål, vigt och mynt Då dertill kom, att de öfriga 2:ne stånder biföllo decimalräkningens införande i myntet på sätt regeringen föreslagit, så hade man vä Ikunnat ega billiga anledningar till den för. Iväntan, att någon åtgärd skulle vidtagas frår Iregeringens sida i detta ganska vigtiga ärende. Men så blef likväl icke förhållandet. Denna fråga, så väl som mången annan, afseende fördel för staten och den större allmänheten, har helt och hållet lemnats i glömska af landets regering. Lyckligtvis hafva enskilda motionärer gjort sig stor möda för att fylla bristen. Herr Bergers och David Anderssons motioner utgå bägge från den fullkomligt riktiga åsigt att man bör uppgöra systemet så vetenskapligt som möjligt, på det att det måtte blifva så nyttigt som möjligt,. För att vinna detta vigtiga ändamål hafva de antagit det metriska systemet såsom grund och på det samma insatt de gamla svenska benämningar, som närmast passa in med de nya sorterna af mått, mål, vigt och mynt. Detta är utan tvifvel ett sätt, att bereda stor lättnad i öfvergången, och man eger redan ett exempel på att mesyren är riktig. Holland antog nemligen det metriska systemet, men bibehöll sina gamla holländska benämningar, der de passade närmast in på det nya systemet. Vidare hafva motionärerne lagt vigt uppå, att det antagna nya systemet genast inge brukas af dem, som ville sig deraf besagna, och att följaktligen mått, mål och viger af begge systemen skulle tillhandahållas i ulmänheten. Härigenom trugas ingen att gål! från sina vanor, utan det rätta och bästa lem-: las åt sin egen inneboende kraft, att så småli ingom göra sig gällande. Det sätt man hos l! ss användt att endast lära det stillämnade; ystemet i skolorna är ett komplett nonsens, y det är klart, att ingen kan vara intressead af att inlära ett räknesystem, som måända aldrig blir satt i verket, såsom tillexemel förhållandet varit med 1826 års förslag. I Det är likväl att beklaga det ekonomiut-!e kottet behandlat frågan på ett sätt, som visar I n fullkomlig afvoghet emot det föreslagna, ! ch till och med emot all förändring, soml ulle utgöra en förbättring. Ekonomiutskott vill att ständerna skola åtnöjas meå det 2 HR H I OO I ro Lå v