Aftonbladet – 19 juli 1851, sida 3

till ett-annat resultat-än:-hvadsony redan gehom 8:ne stånds beslut blifvit uppnädt, så skulle detta rhed afseende på de utländska förhållandena vara högst betänkligt; tal. yrkade bifall. Hr Fähreus, grefve GylI denstolpe och frih. Palmstjerna talade äfven på samma s grunder för bifall, hvaremot grefve Lagerbjelke an-lsäg utskottet ej nog formenligt och bestämdt yttrat; sig, hvarföre man ej heller vore i tillfälle att nu besluta, huruvida votering i förstärkt utskott bör för-; siggå eller ej; begärde återremiss. Vid af friherre Cederström begärd votering utföllo rösterna med 33 för antagande af utskottets äsigt mot 17, som voro för återremiss. Beträffande äter de. i sammanhang med tull-lindringarnes upphörande -föreslagna förändrade tullsat-! ser ä vissa artiklar, så vidblef höglofl. ständet sinal: förut fattade beslut, endast med undantag för artikeln ris, oskalad, s. k. paddy, dervid inbjudningen om nedsättning till 1 rdr 12 sk. pr t:nå antogs. Af samma utskotts utlätande N:o 17, i anledning af gjorda anmärkningar mot N:o 6, rörande stämplade pappersafgiften afslogs 8 4 mom. rörande kartering af köpe-, bytesoch gåfvobref, efter votering med 24 mot 8, samt 16; det öfriga bifölls. PRESTESTÅNDET företog Ekonomiutskottets betänkande i:anledning af väckta motioner angående folkundervisningen i riket, och medhann på f. m. sex punkter deraf. De ledamöter at ståndet, som icke yttrade-sig, skulle: snarare vara uppräknade än de i diskussionen deltagande; två timmar upptogos af första punkten blott, som gick ut på en underd: hemställän om förminskning i skollärare-seminariernas antal. Med 28 röster mot 15 afslogs den. Doktor Stenhammar befann sig i, minoriteten. Nästa punkt, om förhöjda fordringar för inträde i seminarium, bifölls med 29 röster mot 12. Tredje punkten, äsyftande en närmare bestämning af förhällandet mellan den teoretiska och praktiska undervisningen vid skollärare-seminarium, afslogs. Fjerde punkten, innefattande förslag till den föreskrift att domkapitlet skulle vaka öfver det sätt hvarpä undervisningsämnena i seminarium behandlas och särskildt deröfver att bibelläsning med nödiga förklaringar af läraren, dagligen i seminarium förekomme, bifölls med 32 röster mot 10 — till prosten Cnattingii förvåning; ty han hade aldrig föreställt sig att ettsä godt förslag skulle kunIna bli föremål för votering, än mindre att så många röster som 10 kunde vara deremot. Femte punkten bifölls. Vid sjette punkten beslöts genom votering den ändring i utsk:s hemställan att det vid tillsättande at lärare i folkskola skulle åligga skolstyrelse att förelägga de sökande läseprof: I utsk:s förslag stod: eger skolstyrelsen, der den så nödigt finner, förelägga de sökande läseprof. Prosten Arosenius hade sin tanka för sig, men som detta icke var nägon tullfråga blef han ensam om den. BORGARESTÄNDET afgjorde statsutskottets utlätanden n:ris 222—225, innehållande remisser rörande statsregleringen. I fråga om anslaget af 161,508 rdr för kronprinsens bosättning vidblef ständet sitt förut fattade beslut. På hemställan af hr Halling biföllos 300,000 rår till uppförar de af cellfängelser: Huärefter uppläste och inlemmade hr Ekholm ett anförande, ihvari till den kommittes behjertande, som skall tillsättas för att undersöka städernas förhällanden till landsbygden uppmärksamheten fästades på ätskilliga omständigheter beträffande bevillningen, fattigdom o. s.v. Hr Petrö gjorde: det tillägg att vid den blifvande undersökningen af hemmansvärden, man först mätte fästa sig vid indelningsverket, hvars illa utförda tillämpning mer än annat förorsakat den ojemna bevillningen på landet. Häri instämde! hr Falhem; hvarpå hr Ekholms motion remitterades till enskildta utskottet. . Öfver-de särskildta punkterna rörande extra anslagen tilllandtförsvarsdepartementet varade diskussionen flera timmar. Följande punkter afslogos: den första om 22,000 rår till anskaffning af redskaps-, rid-, stalloch anspannspersedlar, samt den 4:de om 12,000 rår till nya pistoler. Tredje punkten, om anslag af 200,000--rdr för gevärs anskaffning, var i synnerhet tvistig. Hela landtförsvarsfrägan upprefs ända från: början af 1800:talet och debatten vår emellanåt temligen skarp. Den ena meningen, som tillstyrkte 200,000 rdr, förfäktades af hrr Lagergren, Halling, Norin och Palander, hvaremot den andra, tillstyrkande endast 100,000 -rdr, försvarades af hrr Petrå, Billström, Winge, Wern, Hörnstein, Hesselgren, Ekholm, Brinck och Falhem, som alla framhöllo de dryga utgifter ifrägavarande hufvudtitel medtager. : Slutligen blef hr Ekenmans medlingsförslag, tillstyrkande 160,000 rdr, genom omröstning antaget med 30 röster mot 17. I femte punkten nedsattes anslaget, som blifvit tillstyrkt för äldre gevärs förändring till slagkrutsantändning, från 50,000 till 25,000 rdr, enligt hr Wearns förslag och med 32 röster emot 12. Sjunde punkten lades till handlingarne. Vid åttonde punkten; om anslag af 15,000 rdr till anskaffning af slagkrutshufvar, yrkade hr Werfi att summan mätte nedsättas till 10,000 rdr, som hos Bondeständet skett, hvilket ock bifölls. Rörande tionde punkten, om anslag för fästningsarbetena vid Waxholm, Carlsten och Carlskrona, beslöt ståndet, på hemställan af hrr Petr6, Norin och Wedberg, att ej bevilja mer än 75,000 rdr nästföljande liksom innevarande är. Beträftande anslaget ät sjöförsvarsdepartementet, som utskottet tillstyrkt böra utgå med 600,000 rår, yrkade hr Wern att de mätte nedsättas till 500,000 rdr. Med honom förenade sid hrr Palander, Wedberg och Norin, hvaremot hr Petre önskade det Borgareständet måtte förena sig med Bondeständet om 476,000 rdr. Den förra meningen antogs. Hos BONDESTÅNDET förekom Statsutskottets utlåtande JA 221, i anledning af återremiss ä betänkandet JM 46, angående befrielse för utsockne frälsehemman i Halland frän skyldigheten att erläggarotevakansafgift, osh blef på hemställan af Bengt Gudmundsson, David Andersson, Strindlund, Medin m. fl. med afslag å betänkandet antaget det förslag, hvarmed Utskottets inkomstafdelning framkommit, nemligen att den de Halländska hemmanen vid förra riksdagen älagda rotevakansafgift mätte frän cch med är 1852 nedsättas till. hälften, hvartill vakansafgiften för en bätsman i länet uppgår, och hvarom underdänig skrifvelse skulle till Kongl. Maj:t aflätas. Af Bevillningsutskottets förnyade utlätande As 15, angående grunderna för den allmänna bevillningen och föreskrifterna för deras tillämpning, biföllos alla punkter, undantagandes den 23:e, angäende posthemmans befrielse från bevillning, sävida de skjutsat 312 mil årligen. Detta vilkor förkastades af Ola Mänsson, Nils Persson, Strindlund, Anders Eriksson m. fl. och uteslöts från förslaget. — Om 73 4, rörande nedsättning af minimum för jernbruksvärdering, anställdes efter nägon diskussion vötering och lades till handlingarne; med 54 röster mot 33, hvilka yrkat bifall. Bevillningsutskottets as 16, med förnyadt utlåtande angående de transatlantiska tull-lindringarne och i sammanhang dermed ätskilliga förändrade tullbestämmelser, godkändes i hvad det rörde voteringspropositioner, med afslag å alla inbjudningar. Bevillningsutskottets utlåtande As 17, med nytt förslag angående stämplade pappersafgiften, bifölls, utom 4 , hvilken fick bero. Ekonomiutskottets N:is 115—117 oeh Lagutskottets AM 35 biföllos. —-------— -X ?— ———— — SR