Aftonbladet – 12 juli 1851, sida 2

medlen; 30:e ang. karta-sigillata-medlen, och 31:a; punkten, ang, bränvinsafgiften, hafva blifvit af Rid-!l derskapet ;joch Adeln och Borgareständet lagde till handlingarne samt af Presteständet uppskjutna. Och l: har uti Bondeständet blifvit yrkadt, att berskningen af extra ordinarie inkomsterne borde höjas sälunda, att tullmedlen upptagas till 4,000,000 rdr, postmedlen till 120,000rdr samt karta-sigillata-medel -till 600,000 rdr; men dä beräkningen af dessa inkomsttitlar är beroende af de beslut, Rikets Ständer, med anledning af Bevillningsutskottets förslag, fatta i afseende ä grunderne för dessa inkomsters utgörande, har Statsutskottet icke ansett sig tillkomma att nägon framställning härom till Rikets Ständer afgifva. I utlåtande JA 219, i anledning af erhällne äterremisser ä utlätandet JM 51, litt. A., har utskottet! förblifvit vid förra förslaget i fråga om 1) Passevo-l! lancemedlen; 2) Militieboställskassans medel; 3) Wad-: stena krigsmanshusmedel. Men i fräga om Rusthälls afoch tillträdessamt om en per mille-afgifterna föreslås: att Wadstena krigsmånshus-kassa, mot: afträdande af sin rätt till uppbärande afrusthällssamt en per mille-afgifter, mätte. undfå kontanta ärliga ersättningsanslag af 42,200 rdr för de förra och 26,100 rår för de sednare afgifterna, med förklarande att,l så framt kassans styrelse framdeles kan ädagalägga, att, genom fortfarande af förenämnda, nu päbudnal afgifter, högre inkomst skulle för kassan hafva uppkommit, en derefter lämpad förhöjning i förberörde ersättningsanslag bör vid blifvande riksmöten ega rum. Angående. 4). Amiralitets-krigsmanskassans medel, hemställes: att amiralitets-krigsmanskassan, emot afträdande af sin rätt till uppbärande af rusthälls-afgifter, måtte undfå ett kontant ärligt ersättningsånslag af 9333 rdr 16 sk. med förklarande att, så framt kassans styrelse framdeles kän ädagalägga, att genom fortfarande af förenämnde nu päbudne afgifter, högre inkomst skulle för kassan hafva uppkommit, en derefter lämpad förhöjning i samma ersättningsanslag bör vid blifvande riksmöten ega rum; och med rättelse af ett i 2:a mom. förekommet tryckfel, tillstyrkes,att likaledes, emot afträdande af rättigheten att upptaga avancementspenningar, inskrifningspenningar och passagerareafgifter, amiralitets-krigsmanskassan mätte, säsom ersättning derför, erhälla ett bestämdt kontant statsanslag af 2733 rdr 16 sk. årligen. Ibfrigt vidhälles förra utlätandet. Angäende 5) Armåens pensionskassas medel, 7) invalidhusfondens medel, 8) skogsplanteringskassan, likväl med uteslutande af ordet oföränderligt, 12) Lappmarks eklesiastikverks medel, samt öfriga delar )af förra utlåtandet vidblifver utskottet, i följd af dels 2, dels 3-ständs beslut sitt förra tillstyrkande. I Åtskilliga reservationer äro anförda. i I MM 220, i anledning af väckt motion om vissa kyrkoherdar och skolmästare i Lappmarken ä lön änslagen spanmäls utgående in natura, m. m. tillstyrker utsk., 1) att hos K. M. i underd. anhälla, att, oansedt den i nåder anbefallda tnmor spamm de: statsverket af ifrägavarande 54!, tunnor spanmäl, desämma dock för de ändamäl, hvartill. de äro afsedda, mätte af vederbörande, som deraf äro delaktige; få, efter faststäldt markegängspris, lösas vid närmaste kyrkoherberge, med bibehällande vid de rättigheter, som i afseende ä spanmälens forsling tillförene författningsenligt egt rum, samt 2) attsframställningen om Skytteska donationens skiljande från statsyerki inkomster må lemnas utan afseende. Reservationer äro anförda mot tillstyrkandet i I-punkten, äsyftande följande lydelse: att ifrågavarande 54V, tunnor spanmål mätte för de ändamäl, hvartill de äro afsedda, af vederbörån de, som äro deraf delaktige, få fortfarande in natura uppbäras, med bibehällande af de rättigheter, som i afseende ä spanmälens forsling hittills egt rum. : ——— i (Insändt.) Sockerfrågan. l Till Redaktionen af Aftonbladet. j I anledning af en uppsats i tit. blad förliden onsdag, kallad Sockerkriget,, anhåller en insändare om rum i tit. blad för följande korta upplysningar. Uti Aftonbladet yttras först, att den nu pägående diskussionen i sockerfrägan skulle hafva gemenskap med införseltullen ä socker i säväl rätts som raffineradt tillstånd. Denna uppgift är likväl oegentlig; ty frågan om införseltull rått socker har icke yarit, i hänseende till någon förändring, här vidrörd. Deremot gäller hufvudfrägan nägot, som Aftonbladet i denna artikel icke vidrört, eller den i Norge vid utförseln af socker Fredrikshallsbolaget beviljade exportpremie af 1 sk. norskt pr I; och dä red., äfven utan att taga denna premie i beräkring, funnit svenska. sockerfabrikationen icke sakna skäl till farhäga för konkurrens med det monopoliserade :sockerbruksbolaget i Fredrikshall, så mäste, då nämnde, i och för uppmuntran. af exporten till Sverige stadgade, premium jemväl intages i kalkylen, vädan tör den svenska fabrikationen så mycket tydligare visa sig. (Aftonbladsred. mäste anmärka att premissen i förestående mening innefattar ett litet misstag om vär mening; ty det är just dels exportpremien, dels tullfriheten ä räsockers införande till Norge, som vi anse ästadkomma vädan af konkurrensen.) Beträffande Fredrikshalls-bolagets kalkyler, hvilka skulte ädagalägga att Sverige icke hade nägot att frukta af den norska konkurrensen, så och utan afseende på den, enligt insändarens äsigt, i det hela för denna tvist fremmande fräga, huru stor produkt raffinad, som erhålles af de olika råsockerslagen, lärer det ligga öppet i dagen, att då svenska fabrikanten betalar 3 sk. 8 rst i afgifter för rävaran, men det norska sockerbruket dels har räämnet alldeles fritt för afgifter, dels för export sjöledes ätnjuter ett premium af I sk. pr I, samt erlägger. endast antingen half tull för införsel till Sverige af större partier, eller för mindre partier landvägen ingen tull, fördelen ovilkorligen mäste befinna sig på det monopoliserade norska bolagets sida. Också har detta bolags sakförare, som, enligt hvad Aftonbladet nogsamt lärer ha sig bekant, är en bland de mest .klyftiga kalkulatörer å den sida, på hvilken han för tillfället rangerar sig, icke kunnat komma längre än att, äfven med antagande af hans egna kalkyler och den orimliga afkastningen af 90 I raffinad af 100 I räsocker, den svenska sockerfabrikationens skydd i:allt fall icke skulle ntgöra mer än ,,:dels runstycke pr ; och vi hemställa till Aftonbladet sjelft, om detta kan kallas ett skydd ? (Det har Aftonbl. också icke sagt. Tvärtom.) Red:s anm. Sanna förhållandet är likväl, att raffinaden, tillverkad i Sverige, drager 1 sk. 3,, rst. högre afgifter, än dem, mot -hvilka -Fredrikshallssockret här skulle kunna levereras. Sistnämnde beräkning: är visserligen grundad på det faktum, att svenska sockerbruken icke -erhällamera än 70 procent raffinad; men äfven om produkten antages, såsom Aftonbladet! supponerar för tillverkningen ilufttom panna, eller till) 80 proc., blifver ändå förlusten på svenska sidan 107,, rst. pr K, samt om den beräknas ända till 90 proe., ändock 57,, rst.; säledes nära en half skilling äRRE— it —— LV K— LÄ Hela betieninsen i slottet hade så dinni