Aftonbladet – 10 juli 1851, sida 3

ryttmästaren icke kunde säga omj han smakade soppan. Sedan hr regementspastorn straxt derpå aflägsär nat sig, tillsade hr ryttmästaren pigan, att se efter om det kunde vara något i skälen, emedan han tyckt sig förmärka, att hr regementspastorn, säsom orden lni föllo, smusslat vid kopparne, samt hört liksom ettlsk frasande af paper. Efter att hafva lutat på skäleg.jat hade pigan yttrat: hr ryttmästare, soppan synes lika f1le dan som i söndags, hvarpå hr ryttmästaren befallde! på henne att bära så väl det ena som det andra tilljoc doktor Hamberg, för att undersökas. Pigan hadelicl derefter slagit bäda skålarnes innehäll tillsammans, samt nu varit hos hr doktor Hamberg dermed, ehuru lpå nägon, attest ännu icke kunnat erhållas. Vid ett förnyadt besök hos hr ryttmästaren, freda-åt gen den 6 dennes, träftade jag hr doktor Levin, förllig hvilken hr ryttmästaren visade hr doktor Hambergs(ly nu erhällna attest och omtalade alltsammans. Vilq uppmanade nu bäda gemensamt hr ryttmästaren attlve göra anmälan om saken, och erbjödo oss att, ä hrlhbi ryttmästarens vägnar besöka hr polismästaren. Hrlde ryttmästaren betygade oss härför sin tacksamhet, men hc förklarade att, som han hvarken till lif eller egen-ld: dom ansåg sig hafva lidit någon skada — enär hrjso regementspastor Almqvist lemnat nya reverser och för-tj giftningsförsöken misslyckats — han icke ville göralns sak af de mer eller mindre sannolika misstankar, som qv för närvarande förefunnos, utan öfverlemnade denlor brottslige ät Guds dom. Hr ryttmästaren fästade, ilst sammanhang härmed, vår uppmärksamhet på, attlaf hvad han meddelat oss, vore meddeladt i förtroende, i följd hvaraf han ock förmodade, det vi icke annatsl än med hans vetskap och vilja omtalade detsamma. Vid sädant förhällande och då saken verkligen när-g mast rörde hr ryttmästaren sjelf, samt efter vär tanka, sl ingen juridiskt fällande bevisning förefanns mot nå-!h gon, hvarken i det ena eller andra afseendet, ansågo li vi oss hvarken berättigade eller förpligtade att upp-ltv träda säsom angifvare. g Dä vi derefter pingstdagen änyo sammanträffade lst hos ryttmästaren, visade oss hrryttmästaren en bränvinsflaska, den han sade sig förmoda innehålla arse-li nik. På flaskans botten syntes ocksä en hvitgrä masm sa, och sjelfva bränvinet förekom grumligt. På fräga li upplyste hr ryttmästaren, att han sedan den 29 Maj lv blott supit ett par gänger, och då endast omkring enlA fingerborg hvarje gäng. Hr ryttmästaren berättadelh äfven, att hr regementspastor Almqvist kommit uppjlo till honom, efter hvad han ville minnas, den 31 Maj, och under förmälan, det han vore matt och trött, begärt att få en sup, hvilket hr ryttmästaren ocksä gerna villfarit samt, med anvisning på att flaskan stode på ett bord bakom dörren, gätt in uti ett annat rum efter ett rent glas. Hr regementspastorn hade derefter emottagit glaset af hr ryttmästaren, men hr ryttmästaren kunde dock icke säga om han förtärt nägot bränvin, emedan hr ryttmästaren derpå icke gaf akt. Misstankan att gift äfven förefanns i flaskan hade skett på det sätt, att, dä hr ryttmästaren pingstaftonen befallt pigan taga fram flaskan, hade hon, som, efter hvad som passerat, alltid noga granskade hvad br ryttmästaren skulle förtära, märkt att bränvinet syntes blackt och grumligt samt yttrat detta till hr ryttmästaren, hvarefter bäda gemensamt vid närmare granskning upptäckte den på botten befintliga hvitgrål1 massan. Flaskan förseglades nu af hr doktorn ochla mig med hr ryttmästarens och älderman Lorentz si-ån i an Lr sn OO gill; och tillsades pigan Hedda att genast med densamma gå till hr doktor Hamberg för att få innehället undersökt. 2 Slutligen förmälde hr ryttmästaren, att han af hrir regementspastor Almqvist erhällit nya skuldsedlar iln stället för de försvunne, men att han af hr Lorentz, ll för hvilken han visat sedlarne, blifvit gjord uppmärk-is sam på att de voro undertecknade Almgren i stäl-lv let för Almqvist. Tillsagd härom hade hr regementspastorn förklarat, att namnteckningen ganska väl kunde lr beteckna Almqvist, emedan han ibland brukade skrifva l: sitt namn på detta sätt. Hr regementspastorn hadelsc emellertid ändrat namnteckningen under löfte attlo ännu en gäng skrifva om sedlarne och läta sin namnteckning bevittnas. De ifrågavarande skuldsedlarne förevisades oss äfven af hr ryttmästaren, och befun-ls nos desamma undertecknade Almgren, som dockti sintes med olika bläck ändradt till Almqvisto, var. rande dessa skuldsedlar till utseendet mindre än demli sag tillförne, för omkring ett är sedan, sett under-l: .ecknade med hr regementspastor Almqvists namn. l: Ännu en gäng uppmanade vi hr ryttmästaren attl. anmäla saken i kongl. poliskammaren säsom enda medlet att få nägot ljus deruti; men hr ryttmästaren svarade alltjemt att han icke ville det, utan öfver-l. lemnade den brottslige ät Guds dom, samt bad oss lihägkomma att han omtalat saken för oss i förtroenIde, och att vi följaktligen icke borde omtala denI samma.n Sedan doktor Levin och auditören Hamnström fättl. . bese de af ryttmästaren von Schewen företedde, med namnet Almqvist försedda 8 skuldsedlar och igenkänt! .I dessa handlingar vara desamma som i deras vittnesberättelser afses; samt efter det ryttmästaren von ;I Schewen till öfverståthällareembetet öfverlemnat två il af omförmälda original-reverser, lydande den ena ä -14,800 rdr och den andra ä 1,500 rdr, allt banko, samt ,Jutfästat sig att förvara och på vederbörlig myndighets I reqvisition tillhandahålla de öfriga sex skuldförbindelI serna, slutade förhöret hos ryttmästaren von Schewen, och fortsattes i regementspastor Almqvists booIstad i huset n:o 21 vid Stora Nygatan, uti närvaro -Jaf t. f. poliskommissarien Ytterberg och poliskonsta.Ipel Blicher med regementspastor Almqvists hustru -Ifru Anna Maria Almqvist, född Iundström, dottern ologifta Maria Lovisa Almqvist, 20 är gammal, samt . Itjenstepigan Maria Catharina Larsson, hvilka på framn ställda frägor förklarade, att de uti denna sak icke elhade nägra upplysningar att meddela; att regementså) pastor Almqvist först på tisdags aftonen omtalat att n han päföljde morgon skulle resa till Upsala och omrkring kl. 4 på morgonen onsdagen den 11 dennes, a lsedan-han druckit kaffe och uti en nattsäck, den han .Isedermera sjelf burit, inlagt 2 skjortor, 1 par struma lpor, 1 frack och 1 par byxor, ensam begifvit sig från s, hemmet, och sagt att det äkdon, med hvilket han ; I skulle färdas, väntade honom ä Stadssmedjegatan: latt regementspastor Almqvist vid sitt aflägsnande ytt.Irat, det han skulle äterkomma om 1 eller högst 2:ne aldagar, men sedermera icke lätit sig afhöra, samt att ., han å skrifbordet qvarlemnat-2:ne bref, ett till bok, Itryckaren Hjerta och ett till kongl. hofpredikanten .. I Nordenson, äfvensom en fullmakt och en promemoria. tf) Fru Almqvist förklarade på serskild fråga, att hon ulom sin mans enskilda angelägenheter och affärsförfp Ihällanden af honom aldrig erhållit nägot förtroende, och säledes derom icke heller bade nägra upplisninpb gar att meddela, likasom hon om mannens förhällande 4 Itill ryttmästaren von Scheven saknade all kännedom; .. Joch upplyste så väl fru Almqvist som hennes dotter, n latt de icke tillförene sett regementspastor Almqvist m I begagna det sigill, hvarmed ofvanomförmälde nu uppet I visade, till von Schewen utfärdade och med namnet a, JAlmqvist undertecknade: skuldsedlar voro förseåde; 2 öfverlemnande fru Almqvist till hr polismästaren den leå regementspastor Almqvists skrifbord, vid hans afmlresa, funna och efter hvad fru Almqvist förmodade, ja till hennes dotter ställda skrifteliga promemoria, hvila ken lästes och lydde sålunda: r) P. M. 1. Skulle under dessa dagar ordres komma från Lifbev,, så låt budet taga det och gå med hosföljande bref till Nordensson. . : Le